Artiklar, Boktips

Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp

Hedvig Eleonora

Karl X Gustav hämtade sin brud från hertigdömet Holstein-Gottorp. Han fastnade för Hedvig Eleonora, den yngre av hertigparets döttrar, som av kungens utsände beskrev ssom en “synnerligen hjärtans behaglig puppa”.

Bröllopet stod 1654 och året därpå föddes en tronföljare, prins Karl. Men hennes make dog hastigt redan 1660 och vid tjugofyra års ålder blev Hedvig Eleonora riksänkedrottning och ordförande i sonens förmyndarregering till 1672 då han började sin regering som Karl XI.

Hedvig Eleonora fick ett långt liv och hann uppleva både barnbarn och barnbarnsbarn. Hon hade ett gott och nära förhållande till sin son, Karl XI, och behöll rangen som rikets första dam även sedan han gift sig med Ulrika Eleonora. När Karl XI hade avlidit 1697, blev riksänkedrottningen än en gång tvungen att delta i en förmyndarregering, nu för sin sonson, den blivande Karl XII.

Hedvig Eleonoras främsta intressen var konst och kultur – och i viss mån kortspel. Hon gynnade bland andra målaren Johan Klöcker Ehrenstrahl och arkitekten Nicodemus Tessin. De var bägge engagerade i byggandet och utsmyckningen av Drottningholms slott som drottningen lät uppföra. Hedvig Eleonora upplevde ochså den dramatiska branden på slottet Tre Kronor 1697 och gav snabbt Tessin uppdraget att fullfölja sin redan påbörjade ombyggnad av det eldhärjade slottet.

Hedvig Eleonora försökte förgäves få sin sonson Karl XII att återvända hem från sina långvariga krig och axla sitt ansvar för riket. Men tyvärr hann hon avlida innan de återförenats. Hedvig Eleonora blev sjuttionio år gammal och fick en enkel begravning i Riddarholmskyrkan.

Texten ovan är ett utdrag från boken Drottningar i Sverige (2009) av Tomas Blom.

Vid kungens sida har det nästan alltid funnits en drottning, som varit och är rikets högst uppsatta kvinna. Men vad har det inneburit att vara drottning och ständigt befinna sig i blickfånget? Vilka krav har hon haft på sig? Och hur har hon anpassat sig för att motsvara förväntningarna?

Idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen har tidigare skrivit de kritikerrosade böckerna Vasadöttrarna och Vasadrottningen. Nu återkommer hon med en fascinerade berättelse om våra svenska drottningar från Vasatiden till idag.

Tegenborg Falkdalens tankeväckande skildring lyfter fram drottningrollens villkor. Hur skulle den ideala drottningen uppträda som maka, mor, husmor och som representativ och politisk partner vid kungens sida? Hur har rollen förändrats över tid? Och vad är det för arv som väntar Victoria den dag hon ärver tronen?