OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar
Karl X Gustav är den första riktiga biografin över en av Sveriges mest spännande kungar som har satt djupa avtryck i Sveriges historia, framförallt genom att erövra Skånelandskapen.
Han levde också ett oerhört händelserikt liv, där tåget över Bält bara är ett av många dramatiska inslag. Den episoden är välkänd, men hur många känner till Karl Gustavs intrigfyllda väg till den svenska tronen eller hans äventyrliga tillvaro i Tyskland och Frankrike på 1640-talet?
Ingen svensk kung har, vare sig förr eller senare, härskat över ett så stort välde som Karl X Gustav gjorde år 1658. Som son till en invandrad tysk småfurste och Karl IX:s dotter Katarina hade Karl Gustav när han föddes år 1622 ingen arvsrätt till den svenska kronan. Uppväxten präglades av föräldrarnas kamp för att ändå ge honom en plats i tronföljden, helst genom ett äktenskap med kusinen Kristina. Något sådant kom aldrig till stånd. Istället var det drottning Kristinas abdikation som så småningom gjorde Karl Gustav till kung.
När Karl Gustav föddes 1622, som son till en invandrad tysk småfurste och kung Karl IX:s dotter Katarina, hade han ingen arvsrätt till den svenska kronan. Men han var ändå den mest sannolike tronföljaren ifall Gustav II Adolfs släktlinje skulle dö ut. Vägen till tronen öppnades slutligen när hans kusin drottning Kristina beslöt sig för att abdikera.
Karl X Gustav var Sveriges kung under en tid då Europas stater oavbrutet låg i krig. För att skaffa Sverige tullinkomster från Polens hamnar och hindra Ryssland från att tränga fram till Östersjön anföll Karl Gustav det sönderfallande polska riket. Det gick inte som han hade tänkt sig, men sedan Sverige angripits av Danmark vände han i stället sina vapen mot detta land. Resultatet blev att han 1658 härskade över ett större välde än någon annan svensk kung, vare sig förr eller senare. Snart gick han åter i krig, nu för att göra slut på den danska staten. Hade han lyckats, skulle Norden liksom på medeltiden ha förenats under en krona.
»Ärligt talat begriper jag inte varför ingen tidigare har skrivit en biografi över Karl X Gustav. Det är inte bara det att han satte djupa avtryck i Sveriges historia, framförallt genom att erövra Skåne. Han levde också ett oerhört händelserikt liv, där tåget över Bält bara är ett av många dramatiska inslag. Den episoden är välkänd, men hur många känner till Karl Gustavs intrigfyllda väg till den svenska tronen eller hans äventyrliga tillvaro i Tyskland och Frankrike på 1640-talet?»
Författaren Björn Asker
Karl Gustavs uppväxt präglades av föräldrarnas kamp för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom ett äktenskap med drottning Kristina. Han fick en omsorgsfull uppfostran och är säkert en av våra mest välutbildade kungar. Studierna fullbordades med en farofylld bildningsresa i Europa. Krigarens yrke lärde han sig som kavalleriofficer i fält.
När trettioåriga kriget slutade 1648 var Karl Gustav svensk överbefälhavare och belägrade Prag. Snart ledde han förhandlingarna om arméernas hemförlovning och ersättningen för Sveriges krigskostnader. Han blev en nyckelperson i tysk politik, var medelpunkten i storslagna festligheter och hade en affär med den vackra Amalia av Hessen.
I den mäktige rikskanslern Axel Oxenstiernas ögon var Karl Gustav, som son till pfalzgreven Johan Kasimir, framförallt en tysk småfurste. Sedan kanslern förstått att drottning Kristinas tronavsägelse inte gick att hindra inleddes emellertid ett nära samarbete mellan de båda.
Sedan Karl Gustav blivit kung 1654 drog han in en del av de gods som övergått i adelns ägo och därför gav staten mycket små inkomster. Denna godsindragning blev ett viktigt prejudikat för hans son Karl XI:s stora reduktion 1680. Även Karl Gustavs krigspolitik hade till syfte att på sikt stärka statsfinanserna genom erövringen av de polska hamnarna. Vad han i stället uppnådde var att östra Danmark införlivades med Sverige.
Karl Gustav förde sin armé i fält och försökte kontrollera operationerna även på avlägsna fronter. Han ledde personligen den svenska diplomatin och släppte aldrig uppsikten över statsförvaltningen. Hans död 1660 vid 37 års ålder kan tillskrivas hans ohälsosamma livsstil men också hans pressande arbetsbörda. Genom att göra Sverige starkare hoppades han skörda ära och ryktbarhet.
