Kvinnan i maktens centrum
Hon var den svenska barockens drottning, känd som ”Karlarnas maka, mor och farmor”. Prinsessan Hedvig Eleonora från Holstein–Gottorp gifte sig med Karl X Gustav 1654 och blev mor till Karl XI och farmor till Karl XII. Under sina nästan åttio levnadsår hann hon uppleva den svenska stormaktens blomstring och begynnande fall. Men hon var också kulturmecenat och politiskt inflytelserik genom sin plats i inte mindre än två förmyndarregeringar.
Eva Helen Ulvros, professor emerita i historia vid Lunds universitet, skildrar i sin nya bok Hedvig Eleonoras liv. Vi följer drottningen från äktenskapet, där hon långa perioder var med sin make ute i fält, till att hon som gammal förgäves bad sin sonson Karl XII att sluta fred.
I Hedvig Eleonora och hennes tid får läsaren också en inblick i hovlivet med dess teatrar och maskerader, samt i det kungliga privatlivets utflykter och nöjen. Karl XI var en familjeman som gärna tog med barnen på roddturer och picknickar. Parallellt med idyllen får vi också möta svälten, pestepidemierna och häxprocessernas fasor. Tillsammans målar dessa kontraster en fascinerande bild av 1600-talets Sverige.
Som artonåring gifte hon sig med Karl X Gustav, och blev änka redan vid tjugotre års ålder 1660. Vi får följa henne när hon tidvis var med honom i fält, och skildringen av hennes liv varvas med de stora politiska skeendena. Perspektivet växlar mellan privata händelser i familjen och vid hovet, och krigshändelserna. Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän tillföll Sverige 1658, och Hedvig Eleonora var ögonvittne till striderna mellan danskar och svenskar i Öresund.
Som änka fick Hedvig Eleonora säte i förmyndarregeringen för sonen Karl (blivande Karl XI), som endast var fyra år när han miste sin far. Hon deltog flitigt i dess sammanträden där hon hade två röster. Hedvig Eleonora värnade starkt om sonens intressen, och i viss mån även Holstein-Gottorps. Vi får följa drottningens omsorger om Karl, som hade klara problem med studierna, och hur hon genom pedagogiska teaterföreställningar förberedde honom på hans framtida roll som enväldig monark. Hovlivet präglades av teater och lekfulla maskerader, med tydliga internationella influenser.
Parallellt med interiörer från hovlivet, får vi följa den begynnande försvenskningen av de nyerövrade landskapen, som grundandet av Lunds universitet, men också tidens mörkaste kapitel. Häxprocessernas hastiga uppflammande och avslutning, och 1670-talets krigsår då Karl XI tillträtt och skånska kriget bröt ut.
Slutet av 1600-talet innebar stora prövningar. Ulrika Eleonora, Karl XI:s gemål, dog 1693 vilket närmast krossade hennes make. Karl XI avled 1697, och samma år brann slottet Tre Kronor ner. Sverige drabbades av svår missväxt, svält och pest. Hedvig Eleonora försökte lindra nöden med spannmålshjälp men många dog av alla umbäranden. Änkedrottningen blev nu ännu viktigare för sina tre överlevande barnbarn, kronprinsen Karl (blivande Karl XII) och prinsessorna Hedvig Sofia och Ulrika Eleonora (den yngre). Den sistnämnda var bara nio år när hennes far dog, och hon hade mist sin mor vid fem års ålder. De sista femton åren av Hedvig Eleonoras liv präglades av sonsonen Karl XII:s krig. Förgäves bad hon honom sluta fred. Hedvig Eleonora dog 1715 vid 79 års ålder.
Hedvig Eleonora och hennes tid handlar både om det privata och offentliga livet i 1600-talets Sverige, där Hedvig Eleonora hade en unik och inflytelserik position i mer än sextio år.
