Artiklar

Kungahälla och Bohus slott (fästning)

Kungahälla förlorade sin betydelse efter att Bohus slott byggdes

Kungahälla (Kongahälla) är den äldsta staden vid Göta älv och Nordre älvs stränder. Vem som lade grundstenen är oklart, men det kan ha varit kung Olav kyrre under andra halvan av 1000-talet.

Staden nämns i den isländska sagalitteraturen. Snorre Sturlasson beskriver Kungahällas historia, allt från Sigurd Jorsalafare fram till mitten av 1200-talet, i sin Heimskringla (Nordiska kungasagorna). Under en period var staden Norges viktigaste stad. Snorre skildrar även vendernas nedbränning av staden 1135, då Kastalakyrkan gick upp i lågor och reliken av flisan av Det heliga korset försvann från Norge för alltid. Prelaten Øystein var innan han övertog ärkebiskopsstaven i Nidaros präst i Kungahälla och var den drivande kraften bakom byggandet av Nidarosdomen. Øystein krönte Magnus V Erlingsson till kung av Norge år 1162 i Bergen.

Vid Kungahälla spelade Olof Skötkonung och Olav den heliga tärning om vem som skulle få ön Hisingen. På motsatta sida av älven uppfördes Ranghildsholmens slott (Nycklaborg i Rimkrönikan), av den norska kungen Håkon IV Håkonsson. 1304 fick Magnus Ladulås son hertig Erik slottet i förläning av Håkon V Magnusson. Hertigen ingick senare äktenskap med Håkons dotter, Ingeborg Håkonsson. När stridigheter uppstod mellan kungen och hertigen, beslöt kungen, på inrådan av greve Jakob av Norra Hallands, att uppföra Bohus slott (senare kallad Bohus fästning) på Bagaholmen på ett berg där Älven förgrenas. Händelserna kring Ragnhildsholmen under 1300-talet står att läsa om i Erikskrönikan. Södra delen av Bohuslän kallades vid denna tid för Älvsyssel.

På Bohus slott vistades ofta Magnus VII Eriksson (1319 – 1355), kung av både Norge och Sverige, och drottning Blanche av Namur (drottning Blanka). Drottningens magistra var ingen mindre än Birgitta Birgersdotter (heliga Birgitta). Slottet var vid sidan av Akershus i Oslo och Tunsberghus i Tønsberg den norska kronans viktigaste fäste i Viken under hela medeltiden. Håkon VI Magnusson gifter sig med danska kungen Valdemar Atterdags dotter Margareta, som fick Bohus och Ranrike som morgongåva. Deras son Olav IV Håkonsson ärvde både den danska och norska kronan. När Olav dör 1387 övertar Margareta makten även formellt. Hon residerar långa perioder på Bohus slott. När hennes trupper besegrar Albrekt av Mecklenburg i slaget vid Åsle i Västergötland 1389 förs Albrekt till Bohus där han hålls fången. Samma år blir Margareta vald till drottning av Sverige och hennes efterträdare Erik (III) av Pommern erkänns som hennes efterträdare. 1449 väljs svensken Karl Knutsson Bonde av en regional församling på Bohus slott till kung av Norge, samtidigt som Kristian av Oldenburg hyllas i Marstrands kyrka till kung.

Bohus slott (fästning) erövras aldrig militärt. Men striderna kring fästet var många. 1532 gör Kristian II (Tyrann) ett försök men misslyckas och får dra sig upp till Oslo igen, innan han förvinner ut ur historien för gott. Närmast med att lyckas erövra Bohus var svenskarna när Erik XIV var kung. 1566 belägrade svenskarna fästet, som var nära att falla i samband med den Bohusiska smällen. Senare under Gyldenlövesfejden 1675 – 1679 (Skånska kriget) gjordes nya försök, nu från dansk sida.

Idag ligger Bohus fästning som en tyst monolit och vakar över den täta trafiken på E6:an mellan Oslo och Göteborg.

Tomas Andersson har länge intresserat sig för Västkustens historia. Född och uppväxt i västra Göteborg har hav och skärgård alltid varit närvarande. Familjen hyrde ett sommarhus på Orust under barndomen och som vuxen flyttade han dit under några år, bara för att fortsätta norrut, till Strömstad, Krokstrand och slutligen Grebbestad. Å yrkets vägnar som ungdomskonsulent har han genom åren haft hela Bohuslän som arbetsplats.

Tomas Andersson har utgivit ett femtontal böcker, varav två om Göteborgs historia. Den senaste på Historiska Media tillsammans med sin bror Peter Sandberg. Han är utbildad arkeolog och historiker och arbetade åtta fältsäsonger för Riksantikvarieämbetet som fornminnesinventerare.

Missa inte

Bohusläns historia

249 kr
  • Första gången som Bohuslän får sin historia berättad – i en skildring där landskapet och människorna står i centrum
  • Driven, kunnig författare som engagerar läsaren

Bohuslän har varit skådeplats för många stormiga strider under århundradenas lopp. Danska och norska stormän har kämpat om herraväldet, vikingar har gett sig ut på Nordsjön för att kolonisera de brittiska öarna, Island och Grönland. Men här blomstrade också Kungahälla, Norges mest betydande stad under 1100-talet, och en rad andra livliga handelsplatser utmed älven och kusten.

På Bohus fästning tar flera färgstarka personer plats på scen — kung Magnus Eriksson, som under 1300-talet regerade över både Norge och Sverige, och senare unionsdrottningen Margareta. Heliga Birgitta dyker också upp, både i rollen som bröllopsgäst och ”lärare” åt Magnus Erikssons hustru, Blanka av Namur.

Tomas Andersson är arkeolog, historiker och författare. I Bohusläns historia — som tar avstamp i yngre järnålder och sträcker sig fram till freden i Roskilde 1658 — riktar han allt strålkastarljus mot landområdet som på 1300-talet hade kunnat utvecklas till ett eget ”mellannordiskt” kungarike. För första gången i bokform får området sin egen historia berättad, fri från norska, danska och svenska övertoner.

Du kanske också är intresserad av...

Stäng

Göteborgs historia

259 kr
»Det är en personligt hållen bok med stor berättarglädje … en ambitiös och innehållsrik historieexposé för den som älskar sitt Göteborg och vill veta mer.« Populär Historia
»Ett välskrivet och vackert verk.« Tidskriften Respons

Ett efterlängtat standardverk om Göteborgs historia.

Göteborg fyller snart 400 år. Men staden vid älven har äldre anor än så. Kongahälla, Lödöse, Nya Lödöse och Älvsborgsstaden är alla föregångare till Göteborg. I de återkommande krigen mot Danmark hade staden bränts flera gånger för att varje gång resa sig ur askan. Drömmen om en port västerut var stark.

År 1621 fick dagens Göteborgs sina stadsprivilegier, och holländska och tyska köpmän flockades till den nya staden. En gång för alla skulle Sverige få ett fäste vid Västerhavet. Under de följande seklen stärktes rollen som handelsstad samtidigt som orten under 1800-talet utvecklades till en av landets viktigaste industri- och varvsstäder.

Göteborgs historia: Porten mot väst är ett efterlängtat praktverk om stadens spännande historia från medeltid till idag. Bokens författare Tomas Andersson och Peter Sandberg är bröder och har båda tidigare skrivit ett flertal böcker inom historieämnet. På ett kunnigt och fängslande vis fångar de sin hemstads mångfacetterade historia.

Tomas Andersson har skrivit tolv böcker varav två om Göteborg: Ölhallen 7:an och Pålad stad. Under de senaste åren har han tillsammans med Stefan Foconi gjort reportageresor till Mellanöstern. Just nu spelar de in TV-serien På jakt efter Mellanösterns själ.

Peter Sandberg är filosofie doktor i ekonomisk historia. Han har skrivit ett flertal böcker i ämnet, exempelvis som medförfattare till en bok om Västsveriges industriella utveckling under efterkrigstiden och standardverket Det svenska näringslivets historia 1864 – 2014.