Bohusläns historia

Boken tar avstamp i yngre järnålder i Europa och Skandinavien, århundraden som var politiskt turbulenta. Under den här perioden omnämner den ostrogotiska historikern Jordanes för första gången i skrift det område som idag kallas Bohuslän – ”Aeragnaricii” – vilket bör vara landskapets norra del, Ranrike.

Under senare år har det gjorts arkeologiska fynd daterade till järnåldern, som tyder på att det utmed Bohuskusten funnits handelsplatser som i storlek väl kan mäta sig med Birka och är betydligt äldre, exempelvis Ytter Restad norr om Kungälv och Greby strax utanför Grebbestad. Under vikingatid deltog bohusläningar i koloniseringen av Nordsjön och flera av de tidiga kungarna i det framväxande kungariket Norge uppehöll sig längre perioder i landskapet, exempelvis Olav Kyrre vid Håkeby strax norr om Tanumshede. Många av drabbningarna i Snorre Sturlassons Heimskringla utspelas i Bohuslän.

I Kungahälla residerade kung Sigurd Jorsalafare som var den första europeiska kung som deltog i korstågen under 1100-talet. Kristendomens intåg och kampen om makten mellan kung och kyrka har satt tydliga spår. Träkyrkor ersattes av kyrkor i sten. Två av

Norges mest betydelsefulla kloster låg i Bohuslän, Augustinerklostret i Kungahälla och ett romersk-katolskt (premonstratensianskt) kloster i Dragsmark på Bokenäs. Både i Kungahälla och i Marstrand verkade franciskaner.

Många viktiga personer har under århundradenas lopp besökt eller vistats längre tider i Bohuslän, och platsen där de befunnit sig har blivit lika viktiga i landskapets historia. Hertigarna Erik och Valdemar (kända från Nyköpings gästabud) var nära att skapa ett självständigt ”Mellannordiskt” rike under 1300-talets första hälft bestående av erövrade områden från de tre nordiska kungadömena.

På Bohus slott undervisade Birgitta Birgersdotter (den heliga) drottning Blanka av Namur det nya landets seder och bruk. Hennes man, kung Magnus Eriksson, regerade härifrån både över Norge och Sverige under 1300-talet. Bohus slott var kanske rikets viktigaste fäste, där det låg på gränsen mellan de båda länderna. Även unionsdrottningen Margareta vistades oftast på slottet fram tills den svenska tronen var säkrad och Köpenhamn blev residensstad …

Under dansktiden fram till 1658, höggs skogarna ner för att användas till skeppsbygge och sillfiske. Bohuslän låg inte längre i den politiska huvudfåran. Ändå var det utanför Bohus slottsmurar som Kristian II (Tyrann) slutligen fick ge upp kampen om kungakronan