Artiklar

Nationaldagen – varför firar vi den sjätte juni?

Nationaldagen - Gustav Vasas intåg i Stockholm
Först 2005 beslutade Sveriges riksdag att nationaldagen även ska vara helgdag. Men den sjätte juni har länge firats som Sveriges nationaldag – men i olika skepnad. Så varför firar vi Sveriges nationaldag den sjätte juni?

Gustafsdagen

I flera länder runt om i Europa växte nationaldagen fram under mitten av 1800-talet. Norge och Danmark firade till exempel sina nationaldagar innan Sverige.

I Sverige började traditionen på Skansen i Stockholm 1893. Skansens grundade Artur Hazelius bjöd in till en vårfest som varade till den femte juni. Han förkunnade att festligheterna framöver skulle vara en ”nationalfest till firande av våra historiska minnen imorgon tisdag den 6 juni”.

Den sjätte juni kallades då för Gustafsdagen, till minne av den dag då Gustav Vasa utsågs till kung år 1523. Datumet har även en annan viktig historisk betydelse: den sjätte juni 1809 skrevs Sverige den regeringsform som gjorde att riket gick från envälde till konstitutionell författning.

Så, från och med 1893 firades Sveriges nationaldag i form av Gustafsdagen. Men 1916 får dagen ett nytt namn: svenska flaggans dag.

Svenska flaggans dag

Den nuvarande svenska flaggan utformades 1906, efter unionsupplösningen. Fram tills dess fanns unionsmärket i flaggans övre fyrkant närmast flaggstången. 1906 togs symbolen bort. Dessutom fastslogs flaggans färger och fyrkanternas proportioner, samt att det bara var kungahuset och militären som fick använda den tretungade flaggan.

Svenska flaggan blev under tidigt 1900-tal en viktig nationell symbol. Från och med 1916 firades därför svenska flaggans dag den sjätte juni.

Runt om i Sverige syns den svenska flaggan vid högtider, även om vi inte flaggar lika mycket i dag som under 1900-talet. Först 1873 hissade det Kungliga Slottet i Stockholm den svenska flaggan för första gången, vilket till en början gav upphov till en hel del kritik. För under 1800-talet ansågs flagghissning vara en aktivitet som skulle ske till havs. Det var alltså ovanligt att flaggan användes på land. Men snart förändrades svenskarnas attityd och under 1900-talet flaggades det riklig – på allt från skolgårdar till järnvägsstationer.

Nationaldagen utropas 1983

Först 1983 utropades Sveriges nationaldag. Då blev svenska flaggans dag Sveriges nationaldag. 2005 blev den sjätte juni en helgdag. På nationaldagen anordnar många kommuner flaggceremonier, musik- och dansuppträdanden, samt tillställningar för personer som blivit svenska medborgare under det senaste året.

Men det är än i dag få traditioner knutna till högtidsdagen. I många länder härleds nationaldagen till nationell självständighet och frihet från förtryck. Så är inte fallet i Sverige, vilket ofta anges som en av anledningar till svenskarnas ofta ljumma firande av nationaldagen. Men för många svenskar är midsommar mer traditionstyngt än svenska nationaldagen.

Intresserad av att läsa mer om Sveriges historia?

Svensk historia

239 kr
OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar

Äntligen finns ett modernt enbandsverk om svensk historia! Olle Larsson och Andreas Marklund berättar engagerat och kunnigt om landets historia, och utgår från när Gustav Vasa tog makten år 1523, då det moderna Sverige grundas.

Sedan följer 500 år av utveckling: nya landskap tillkommer, gränserna öppnas för influenser utifrån, ett flöde av människor berikar landet. Författarna vågar ta steget fullt ut i sin moderna skildring. När blev Sverige Sverige? Varför känner vi oss som svenskar? Hur har man sett på svenskhet under seklernas gång?

Svensk historia innehåller dessutom informativa och underhållande faktarutor, samt nyritade kartor.

Du kanske också är intresserad av...

Det svenska rikets födelse

149 kr

»Harrison är en rutinerad skribent och växlar mellan övergripande förklaringar och specifika exempel … Boken är en välskriven introduktion till aktuell forskning om Sveriges uppkomst. Betyg 4/5.« BTJ

Dick Harrison berättar om hur Sverige gick från att vara ett lapptäcke av lokalsamhällen till ett sammanhållet kungarike. Han gör också läsaren uppmärksam på de avgörande vägskäl då Sveriges historia kunde ha tagit en annan vändning.

Svensk politik

169 kr

»Med nerv, inlevelse och stor sakkunskap [berättar Per T Ohlsson] om hur Sverige blev Sverige … Det är en ytterst levande och mångfacetterad skildring som kommer att få många läsare.« Svenska Dagbladet

I samband med valåret 2014 gav vi ut det första moderna standardverket om Sveriges politiska historia från 1809 till våra dagar, författat av den välkände och prisbelönade journalisten Per T Ohlsson. Denna uppdaterade och reviderade tryckning av boken innehåller även kapitel om valet och regeringsbildningen 2018–2019.

Svensk politik skildrar landets politiska utveckling under 200 år. På ett levande och kunnigt sätt berättar Per T Ohlsson om viktiga händelser, centrala förgrundsfigurer och symboliskt laddade ögonblick. Det är också en fängslande skildring av hur det moderna Sverige formas.

Per T Ohlssons bärande tes är att Sverige är en utpräglad samförstånds- och förhandlingsdemokrati. Det har inte saknats hårda motsättningar, men de har inte tillåtits gå helt över styr. Besinning är den röda tråden i Sveriges politiska liv.

Gustav Vasa

75 kr249 kr
»Mycket läsvärd … En fint skriven biografi som fördjupar bilden av Gustav Vasa.« Bibliotekstjänst
»Olle Larssons bok ger verkligen ett initierat och nyanserat porträtt av den förste Vasakungen.« Hemmets vän

Han var adelsmannen som blev kung, katoliken som blev protestant och regenten som lade grunden till det moderna Sverige. Eftervärlden känner honom som Gustav Vasa – även om han själv aldrig kallade sig något annat än Gustav Eriksson.

Gustav Vasas liv var fyllt av dramatik från vaggan till graven. Krig, uppror och en personlig kamp för att accepteras som härskare av sin omgivning. Genom historikern Olle Larssons flyhänta penna växer Vasas gestalt på nytt till liv. Med högt tempo tas vi med på en spännande resa i tid och rum.

Som en röd tråd genom boken löper kungens ständiga strävan efter att stärka sin legitimitet. Han var en uppkomling som störtat en krönt konung från tronen. Det gällde därför att visa att han var en furste bland furstar.