Artiklar

Ivar Kreuger (1880–1932)

Ivar Kreuger
Den 12 mars 1932 hittades finansmannen Ivar Kreuger död på sängen i sin Parisvåning. Han var skjuten i bröstet och bredvid honom låg en pistol. På skrivbordet fann man ett avskedsbrev adresserat till hans närmaste medarbetare där han bad om ursäkt för de problem han orsakat: ”I have made such a mess of things that I believe this to be the most satisfactory solution for everybody concerned.”

När nyheten om Ivar Kreugers självmord kablades ut uppstod panik i hela finansvärlden. Under 1920-talet hade Kreuger byggt upp ett världsomfattande affärsimperium. Han kallades ”Tändstickskungen” eftersom basen för hans verksamhet utgjordes av tillverkning av tändstickor, som vid den tiden var en oumbärlig förbrukningsvara. Kreuger ägnade sig också åt avancerad finansverksamhet. Han hade lånat ut jättelika belopp till en rad europeiska nationer, pengar som han i sin tur var skyldig svenska banker och amerikanska investerare. Förblindad av sina egna framgångar tog sig Kreuger så småningom vatten över huvudet, och fordringarna översteg vida hans tillgångar. När bubblan sprack drog han många andra med sig i fallet.

Ivar Kreuger föddes 1880 i en välbärgad familj i Kalmar där fadern drev en tändsticksfabrik. Han utbildade sig till civilingenjör vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Efter examen, redan som tjugoåring, sökte han sig utomlands och var framför allt verksam i USA, där han fick upp ögonen för den nya tekniken att bygga med armerad betong.

Tillbaka i Sverige grundade han tillsammans med kollegan Paul Toll byggföretaget Kreuger & Toll. Firman blev mycket framgångsrik och fick entreprenad på flera prestigefyllda byggen, till exempel Stockholms stadion och Nordiska Kompaniet.

Med familjens tändsticksfabrik i Kalmar som grundplåt köpte Kreuger upp konkurrenter i branschen. 1917 hade han samlat hela landets tändsticksindustri i Svenska Tändsticks AB, där han själv blev VD. Kreuger hade också aktiemajoritet i Svensk Filmindustri och kunde, tack vare den positionen, frottera sig med Hollywoodstjärnor som Mary Pickford och Douglas Fairbanks när de var på Sverigebesök.

Under 1920-talet gav sig Kreuger ut på den internationella marknaden. Med sitt tekniska kunnande, ekonomiska nytänkande och breda kontaktnät vann han stort förtroende inom affärsvärlden. Många europeiska länder befann sig i ekonomisk kris efter första världskriget, och Kreuger lånade ut stora belopp till en rad regeringar. Som motprestation krävde han monopol på landets tändstickstillverkning. Kapitalet kom främst från amerikanska investerare som köpte ”participating debentures”, en typ av obligationer som Kreuger själv uppfunnit.

Som person var Ivar Kreuger reserverad och tillbakadragen. Han gifte sig aldrig men hade en rad älskarinnor som han träffade i sina exklusiva våningar i London, Paris och New York. ”Erotik var hans enda hobby”, skrev den före detta flickvännen Ingeborg Eberth i boken Mitt samliv med Ivar Kreuger, som hon gav ut efter hans död. Under Eberths sjutton år långa relation med Kreuger fick hon finna sig i att han ständigt träffade andra kvinnor.

Strax före börskraschen i USA 1929 stod Ivar Kreuger på höjden av sin karriär. Han hade i princip världsmonopol på tändstickor och var huvudägare i en rad svenska företag som LM Ericsson, Boliden och Svenska Cellulosa AB. Utåt lyckades Kreuger upprätthålla skenet av att hans imperium hade gått opåverkat genom kraschen i New York. När han fyllde 50 år 1930 skrev tidningen Affärsvärlden:

”Kreuger är säkerligen en av de djärvaste företagare som den ekonomiska historien känner. Men det räcker inte att blott vara djärv. Denna djärvhet måste stödjas av klokt och vittsynt beräknande av nuvarande och framtida risker. Vi tro att det främst är i sistnämnda hänseende som Kreuger skiljer sig från åtskilliga meteorer, om vilkas växlande öden gångna tiders ekonomiska historia vittnar […]”

Men sanningen var att den djärva företagaren brottades med allvarliga likviditetsproblem. Värdet på hans aktieinnehav hade rasat, och avkastningen från industrierna täckte inte alla finansiella åtaganden. Under de sista åren blev Kreuger alltmer desperat och började frisera boksluten för att kunna teckna nya kortfristiga lån.

I mars 1932 blev läget akut. Stora krediter förföll till betalning, och Kreuger vände sig till Sveriges riksbank för att få hjälp. Som villkor krävde banken att få total insyn i Kreugerföretagens bokföring och kallade till ett möte i Paris den 12 mars. När mötet skulle börja låg Ivar Kreuger död på sin säng.

Efter Kreugers död tillsattes en kommission som avslöjade en rad oegentligheter i koncernens redovisning. Många företag och privatpersoner drabbades ekonomiskt av Kreugerkraschen och flera medarbetare dömdes till fängelse för bokföringsbrott.

Än i dag florerar teorier om att Ivar Kreuger i själva verket blev mördad, men de flesta forskare anser att det inte råder några tvivel om att han begick självmord.

Texten är ett utdrag från...

101 historiska svenskar
Stäng

101 historiska svenskar

75 kr
»101 utmärkta minibiografier … författarna har gjort ett gediget arbete.« Ölandsbladet

En ny del i succéserien ”101 historiska …” – framstående svenskar från Birger Jarl till Anna Lindh!

Visste du att den svenska sångerskan Jenny Lind upplevde en närmast fanatisk idoldyrkan i London? Eller att kung Karl XIV Johan aldrig lärde sig att tala svenska?

101 historiska svenskar tar med läsaren på en spännande resa genom 800 år av historia. Vi får möta en brokig och fascinerande skara människor, allt från författare och uppfinnare till idrottsmän och politiker. Även några bovar finns med.

Pärlbandet av porträtt skapar tillsammans en berättelse om Sverige, från medeltid fram till våra dagar. Boken ingår i den populära serien 101 historiska… och är skriven av journalisterna Sara Griberg och Lars Edling.

Du kanske också gillar...

Kreugerkraschen
Stäng

Kreugerkraschen

149 kr
Finansmannen Ivar Kreuger genomförde sina mest spektakulära affärer under det glada tjugotalet.

Det var en period av stigande konjunkturer och börsspekulationer som tog en ände med förskräckelse i den beryktade börskraschen i oktober 1929. Vid det laget hade Kreuger skapat ett i det närmaste världsomfattande affärsimperium, ursprungligen byggt på tändstickor, men även företag som LM Ericsson, Swedish Match, Boliden, Grängesberg, SCA ingick. Kreugers bolag drogs med i krisen, som förvärrades av att hans motståndare iscensatte spekulationer för att dra ner värdet på aktierna. I början av år 1932 hade situationen blivit synnerligen allvarlig.

Officiellt begick Ivar Kreuger självmord i mars detta år. Det ifrågasattes aldrig av den svenska kommission som förklarade honom mer eller mindre bankrutt. Men genom åren har många röster höjts som hävdar det rörde sig om mord, dirigerat av hans konkurrenter i Sverige och utomlands.

I sin bok ger Tomas Blom inte det definitiva svaret på gåtan Kreuger, men läsaren får definitivt något att fundera på.

Svenska industrisnillen

  • Engagerande och kunnigt om några av våra främsta industrisnillen
  • Personerna som lade grunden till svenska företag och svensk välfärd
  • Författaren är en erfaren skribent om näringsliv och ekonomisk historia

Klimat för snilleblixtar

I slutet av 1860-talet hörde Sverige till de fattigaste länderna i Europa och landet drabbades hårt av missväxt under flera år. Men på hundra år växte sedan BNP per capita snabbare i Sverige än i något annat land i världen – så pass mycket att Sverige på 1970-talet hade blivit ett av världens rikaste länder. Vad låg bakom utvecklingen?

Förklaringen stavas ”Entreprenörernas halvsekel” – en guldålder för svenska entreprenörer och uppfinnare. Vid tiden omkring förra sekelskiftet framträdde en rad industrisnillen som kom att forma svensk historia. Alfred Nobel revolutionerade sprängtekniken. Lars Magnus Ericsson konstruerade förnämliga telefonsystem. Gustaf Dalén skapade geniala ljusfyrar. Sven Wingquist uppfann ett världs­ledande kullager.

Hur kom det sig att dessa snillen – och många fler – under just den här perioden lyckades göra banbrytande insatser som lade grunden till framgångsrika industrier? Vilken roll spelade politiska reformer, internationell migration, framväxande folkrörelser – och på vilket sätt samverkade allt detta med uppfinnarnas egna livshistorier?

Med smittande intresse för ekonomisk historia presenterar författaren Anders Johnson ett tjugotal svenska industrisnillen och ger en bakgrund till det gynnsamma klimat som skapades under fem ton­givande decennier, mellan näringsfrihetens införande 1864 och första världskrigets utbrott 1914.

Släpps: 11 okt