Ivar Kreuger (1880–1932)

Den 12 mars 1932 hittades finansmannen Ivar Kreuger död på sängen i sin Parisvåning. Han var skjuten i bröstet och bredvid honom låg en pistol. På skrivbordet fann man ett avskedsbrev adresserat till hans närmaste medarbetare där han bad om ursäkt för de problem han orsakat: ”I have made such a mess of things that I believe this to be the most satisfactory solution for everybody concerned.”

När nyheten om Ivar Kreugers självmord kablades ut uppstod panik i hela finansvärlden. Under 1920-talet hade Kreuger byggt upp ett världsomfattande affärsimperium. Han kallades ”Tändstickskungen” eftersom basen för hans verksamhet utgjordes av tillverkning av tändstickor, som vid den tiden var en oumbärlig förbrukningsvara. Kreuger ägnade sig också åt avancerad finansverksamhet. Han hade lånat ut jättelika belopp till en rad europeiska nationer, pengar som han i sin tur var skyldig svenska banker och amerikanska investerare. Förblindad av sina egna framgångar tog sig Kreuger så småningom vatten över huvudet, och fordringarna översteg vida hans tillgångar. När bubblan sprack drog han många andra med sig i fallet.

Ivar Kreuger föddes 1880 i en välbärgad familj i Kalmar där fadern drev en tändsticksfabrik. Han utbildade sig till civilingenjör vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Efter examen, redan som tjugoåring, sökte han sig utomlands och var framför allt verksam i USA, där han fick upp ögonen för den nya tekniken att bygga med armerad betong.

Tillbaka i Sverige grundade han tillsammans med kollegan Paul Toll byggföretaget Kreuger & Toll. Firman blev mycket framgångsrik och fick entreprenad på flera prestigefyllda byggen, till exempel Stockholms stadion och Nordiska Kompaniet.

Med familjens tändsticksfabrik i Kalmar som grundplåt köpte Kreuger upp konkurrenter i branschen. 1917 hade han samlat hela landets tändsticksindustri i Svenska Tändsticks AB, där han själv blev VD. Kreuger hade också aktiemajoritet i Svensk Filmindustri och kunde, tack vare den positionen, frottera sig med Hollywoodstjärnor som Mary Pickford och Douglas Fairbanks när de var på Sverigebesök.

Under 1920-talet gav sig Kreuger ut på den internationella marknaden. Med sitt tekniska kunnande, ekonomiska nytänkande och breda kontaktnät vann han stort förtroende inom affärsvärlden. Många europeiska länder befann sig i ekonomisk kris efter första världskriget, och Kreuger lånade ut stora belopp till en rad regeringar. Som motprestation krävde han monopol på landets tändstickstillverkning. Kapitalet kom främst från amerikanska investerare som köpte ”participating debentures”, en typ av obligationer som Kreuger själv uppfunnit.

Som person var Ivar Kreuger reserverad och tillbakadragen. Han gifte sig aldrig men hade en rad älskarinnor som han träffade i sina exklusiva våningar i London, Paris och New York. ”Erotik var hans enda hobby”, skrev den före detta flickvännen Ingeborg Eberth i boken Mitt samliv med Ivar Kreuger, som hon gav ut efter hans död. Under Eberths sjutton år långa relation med Kreuger fick hon finna sig i att han ständigt träffade andra kvinnor.

Strax före börskraschen i USA 1929 stod Ivar Kreuger på höjden av sin karriär. Han hade i princip världsmonopol på tändstickor och var huvudägare i en rad svenska företag som LM Ericsson, Boliden och Svenska Cellulosa AB. Utåt lyckades Kreuger upprätthålla skenet av att hans imperium hade gått opåverkat genom kraschen i New York. När han fyllde 50 år 1930 skrev tidningen Affärsvärlden:

”Kreuger är säkerligen en av de djärvaste företagare som den ekonomiska historien känner. Men det räcker inte att blott vara djärv. Denna djärvhet måste stödjas av klokt och vittsynt beräknande av nuvarande och framtida risker. Vi tro att det främst är i sistnämnda hänseende som Kreuger skiljer sig från åtskilliga meteorer, om vilkas växlande öden gångna tiders ekonomiska historia vittnar […]”

Men sanningen var att den djärva företagaren brottades med allvarliga likviditetsproblem. Värdet på hans aktieinnehav hade rasat, och avkastningen från industrierna täckte inte alla finansiella åtaganden. Under de sista åren blev Kreuger alltmer desperat och började frisera boksluten för att kunna teckna nya kortfristiga lån.

I mars 1932 blev läget akut. Stora krediter förföll till betalning, och Kreuger vände sig till Sveriges riksbank för att få hjälp. Som villkor krävde banken att få total insyn i Kreugerföretagens bokföring och kallade till ett möte i Paris den 12 mars. När mötet skulle börja låg Ivar Kreuger död på sin säng.

Efter Kreugers död tillsattes en kommission som avslöjade en rad oegentligheter i koncernens redovisning. Många företag och privatpersoner drabbades ekonomiskt av Kreugerkraschen och flera medarbetare dömdes till fängelse för bokföringsbrott.

Än i dag florerar teorier om att Ivar Kreuger i själva verket blev mördad, men de flesta forskare anser att det inte råder några tvivel om att han begick självmord.

Du har väl inte missat vår podcast Historia Nu? Du kanske är intresserad av avsnitt 26, då Henrik Berggren talar om mystiken kring Dag Hammarskjöld.