”Tala om överraskning, Birger har bjudit oss att fira jul med honom i Nyköping”, sa Valdemar Magnusson till sin bror Erik en novemberdag 1317. ”Törs vi det?” undrade Erik Magnusson. Men så tackade de ja. Det var dumt, för ingen av dem skulle slippa levande ifrån Nyköpings gästabud.
Tre bröder kämpade om makten i Sverige under 1300-talets första årtionden. Deras pappa var kung och hette Magnus, i historieböckerna har han tillnamnet Ladulås. När han dog 1290 var äldste sonen Birger tio år gammal, småbröderna Erik och Valdemar åtta respektive sex.
När Birger var gammal nog att tillträda tronen fick bröderna var sin hertigtitel. Strax därpå inledde de tre syskonen en maktkamp som skulle vara i sexton år och tidvis urarta till rent inbördeskrig.
Efter två år tvingades Erik och Valdemar att fly till Norge. Där fick de skydd och landområden av den norske kungen. Ytterligare två år senare, 1306, var hertigarna tillbaka i Sverige. De beslöt sig för att göra vad som idag kallas en statskupp. Vid ett möte med Birger på kungsgården Håtuna i Uppland tog de honom till fånga. Kungen fördes först till Stockholm, sedan till Nyköping där han spärrades in på fästningen. Efter en tid, exakt hur länge vet vi inte, frigavs Birger, men han blev tvungen att fly till Danmark där den danske kungen Erik Menved hjälpte honom att organisera en motattack.
Först 1310 nådde bröderna något som kunde kallas en förlikning. Den innebar att de tre i praktiken delade upp Sverige mellan sig. Kung Birger fick behålla större delen av östra Sverige, Gotland samt staden Viborg i östra Finland. Valdemar fick resten av den finska rikshalvan. Erik fick Kalmar län och västra Sverige. Sedan tidigare hade han norra Halland (som låg i Danmark) och södra Bohuslän (som låg i Norge).
Genom denna delning riskerade Sverige att falla sönder för gott. Den tanken tilltalade inte kung Birger Magnusson. Han kunde aldrig förlika sig med brödernas självstyrande hertigdömen och medan åren gick funderade han på hur han skulle kunna återställa det svenska rikets enhet.
Det finns egentligen bara en källa som berättar vad som hände i svensk politik under dessa år. Det är en krönika som är skriven på rim och skildrar Sveriges historia från ungefär 1250 fram till 1319. Den kallas Erikskrönikan, eftersom hertig Erik Magnusson är dess huvudperson och hjälte. Någon opartisk historieskrivning är det alltså inte tal om, men i brist på annat får Erikskrönikan duga. Där läser vi att Erik en höstdag 1317 fick veta att kung Birger hade bjudit honom och Valdemar till kalas på Nyköpingshus. Inbjudan kom överraskande och varningsklockorna borde ha ringt, tycker vi. Men det är lätt att vara efterklok. Bröderna valde att tolka inbjudan som en försoningsgest, och under några timmar verkade det heller inte vara något fel på Birgers goda vilja.
Nyköpings gästabud bådade gott till en början.
Välkomstmiddagen den 10 december avåts i god stämning, kungen och hans hustru Märta uppträdde som det perfekta värdparet. ”Man säger att man aldrig såg, drottningen så glad som då”, skaldar krönikans okände upphovsman. Mat och dryck fanns i överflöd, och det var två upprymda gäster som så småningom tackade för maten och sa god natt.
De hade inte sovit i många minuter när dörren till sovkammaren öppnades …
Hertogane soffwo bade mädhan
ok lagho i thera sängh nakne.
Ther wider wordho the wakne
At dörre osakta up gik.
Osakta var ordet; dörren vräktes upp. Birgers närmaste man Johan von Brunkow klev in i spetsen för en grupp armborstskyttar. De höjde sina vapen mot de yrvakna hertigarna. Strax därpå steg kung Birger in i rummet. Han gav sina småbröder en hatfylld blick. ”Kommer ni ihåg Håtuna?”, frågade han.
Minnes idher nakot aff Haatwna leek?
Fulgörla minnes han mik!
Thenne er ey bätre än hin!
Den här ”leken” ska inte bli sämre än Håtuna, lovade Birger och med de orden gav han sina män order att föra Erik och Valdemar till borgtornets nedersta rum, en mörk och kall håla som ännu finns kvar och där hertigarna låstes fast med handbojor vid en stock och med halsjärn vid väggen.
Birger låste dörren och kastade nyckeln i ån.
Troligen svalt de ihjäl. Enligt krönikan dog Erik först. Hur skribenten kan veta det framgår inte. Hertigarnas kvarlevor påträffades först den 27 juni påföljande år.
Vid det laget hade Birger tvingats inse att han gjort en politisk felbedömning med Nyköpings gästabud. Bröderna hade mäktiga vänner, och i stället för att hyllas som härskare i ett enat Sverige tvingades kungen att gå i landsflykt. Han begav sig till Danmark där han dog året därpå. 1319 valde de svenska stormännen hertig Eriks treårige son Magnus Eriksson till kung av Sverige.
”Gästabudsstaden” kallar Nyköping sig i turistreklamen numera – i hopp om att locka ännu fler gäster.
Artikeln är ett utdrag från...
101 historiska misstag
275 krOBS: Print on Demand. Leveranstid ca 15 arbetsdagar.
När skivbolaget Decca fick välja satsade man på gruppen Tremeloes och körde ut Beatles. När chefen för företaget Western Union erbjöds att köpa en ny uppfinning som kallades telefon avfärdade han den som meningslös och tackade nej.
101 historiska misstag är boken som ger dig chansen att lära av andras misstag du hinner aldrig göra alla själv!
Journalisten Daniel Rydén berättar medryckande om misstag som förändrat historiens gång. Kända och klassiska blundrar blandas med okända och bortglömda missar. Det enda de har gemensamt är att de visar att det sällan blir som man tänkt sig. Det kan till och med bli bättre!