Artiklar

Bokbål – censurering och symbolisk makthandling

Bokbål, maj 1933
Bokbål har genom historien såväl varit en effektiv litterär censur, som en symbolisk handling för att visa sin makt.

Ett av de mest ökända bokbålen i modern tid genomfördes på Adolf Hitlers order.

Den tionde maj 1933 samlades närmare 40 000 människor på Opernplatz, nuvarande Bebelplatz, i centrala Berlin. Det var SS-soldater, polis, det paramilitära SA, unga från Tysklands studentorganisationer och Hitlers ungdomsförbund, såväl som åhörare. Det hade samlats för att bränna böcker. På uppmaning av propagandaministern Joseph Goebbels skulle så kallade icke-tyska böcker brännas. Det var texter skrivna av judar eller politiska motståndare mot den nazistiska regimen.

Närmare 25 000 böcker ansågs vara icke-tyska och 1934 hade 5 000 böcker förbjudits i Tyskland. Författare som bannlystes och vars texter brändes var bland annat den tyske poeten Heinrich Heine. I sin pjäs Almansor från 1821 skrev Heine:

Där man bränner böcker, kommer man till slut att bränna människor.

Bokbål genom historien

Men 1934 var bokbål inte något nytt. Att bränna böcker har skett genom historien, ofta i samband med krig. Det tidigaste kända bokbålet skedde i nuvarande Kina, 213 år före Kristus, då den kinesiske kejsaren Qin Shi Huang (som också byggde terrakottaarmén i Xian) fastslog sin seger över tidigare makthavare genom ett bokbål. Enligt historiken Lois Mai Chan ville kejsaren inte bara utplåna tidigare publicerade texter, utan kontrollera information. Framförallt ville han att nationen inte skulle kunna jämföra hans styre med tidigare kejsare.

Rädslan för att jämföras med tidigare makthavare har vid flera tillfällen gett upphov till bokbål. Att bränna böcker var länge en symbolisk handling för att befästa sin erövring.

För själva akten har en stark symbolisk kraft. Romanen Fahrenheit 451, från 1953, handlar om en framtid där censur lett till dystopi. I boken skriver författaren Ray Bradbury “Den som dödar en man dödar en förnuftig skapelse…men han som förstör en bok dödar förnuftet själv–”.

Tryckpressens uppkomst

När tryckpressen uppfanns förändrades världen. Plötsligt kunde information spridas bortom de rika samhällsklasserna. Det påverkade även censuren av böcker. För genom denna utveckling kunde de som var läskunniga på eget bevåg få information – så blev informationsspridning den makthavande eliten största farhåga. De kunde inte längre kontrollera vad allmänheten fick veta.

Då fortsatte censuren av böcker genom bokbål. Att bränna texter fortsatte därmed att vara en symbolisk handling såväl som aktiv censur. Utöver naziregimens bokbål, är kanske Mao Zedongs agerande under kulturrevolutionen i Kina mest känt i modern tid. Kommunistpartiet förstörde då alla böcker som inte följde partiets agenda.

Bokbål i Sverige

Sommaren 2020 skakades Sverige av högerextremister och främlingsfientliga som brände Koranen i Malmö. Tidigare samma år, på Förintelsens minnesdag, startade nynazister ett bokbål utanför Linköpings stadsbibliotek. De brända böckerna handlade om judendomen, nazismen och hbtq-frågor.

Mer ökänt är kanske bokbålet i Höör på mitten av 90-talet. I juni 1996 startade medlemmar från det högerextrema och nationalistiska partiet Nationalistisk Front ett bokbål utanför Höör i Skåne. Deltagarna stod framför en hakkorsflagga, iklädda naziuniformer och gjorde nazisthälsning, samtidigt som de la förintelseböcker på elden. En av deltagarna var Jan Bengtsson, nuvarande Sverigedemokrat och tidigare invald i partiets styrelse i Höör.

Enligt Expo sa Jan Bengtssson under bokbålet: “Låt denna starka symboliska handling bli ett minne för livet” och “Adolf Hitler, sträck ut din hand från Valhall och visa oss den enda och sanna vägen! Sieg heil!”

Trots internets framväxt och digitaliseringen av böcker och texter, sker alltså bokbål än i dag. Runt om i världen fortsätter brännandet av böcker. Aktionen är än idag såväl censur som ideologisk handling.

Missa inte!

Fascism - mjukband
Stäng

Fascism: En varning

75 kr199 kr

»Välskriven bok med många viktiga poänger. Orosmoln saknas dessvärre inte runt om i världen, inklusive västvärlden. Man ska aldrig luta sig tillbaka.« Upsala Nya Tidning

Fascismens arv i vår samtid. 

1900-talet präglades av drabbningar mellan demokrati och fascism. Det var en kamp om den mänskliga frihetens överlevnad – en kamp som ledde till miljontals oskyldiga människors död. Med tanke på dessa fruktansvärda upplevelser är det lätt att tro att vi idag skulle förkasta ideologiska arvtagare till Hitler och Mussolini.

I boken Fascism: En varning använder Madeleine Albright sina egna barndomsupplevelser från ett krigshärjat Europa och sin erfarenhet som framstående diplomat till att tydligt visa att vi inte lärt av historien. Fascismen har inte bara levt vidare, den är i dag ett större hot mot internationell fred och rättvisa än vid något annat tillfälle sedan andra världskrigets slut.

Fascism: En varning är en angelägen kampskrift för vår tid, skriven av USA:s första kvinnliga och mycket populära utrikesminister. Boken inleds med ett specialskrivet förord till de svenska läsarna.

Du kanske också är intresserad av...

Hotet mot demokratin
Stäng

Hotet mot demokratin

239 kr

OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar

Ett spöke från det förflutna hemsöker stora delar av världen – högerpopulismen.

Alltsedan början av 2000-talet har populistiska partier gått starkt framåt inte bara i Europa utan även i övriga världen. Framgångarna har i många fall ritat om ländernas politiska landskap och skapat nya ledarfigurer som Viktor Orbán i Ungern, Rodrigo Duterte i Filippinerna och Donald Trump i USA.

Martin Gelins och Erik Åsards högaktuella bok Hotet mot demokratin är en skarpsynt skildring av högerpopulismens återkomst. Hur påverkas den liberala demokratin i Europa och USA? Är högerpopulismen ett reellt hot mot demokratin? Och hur klokt är det av vänstern att tävla med högern i grenen populism?

Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York, och Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier, ger oss en djupare förståelse för ett samtida fenomen som i hög grad har satt agendan för det politiska samtalet.

»Martin Gelins och Erik Åsards fallstudier av Polen, Ungern och USA övertygar. Inte för att de avslöjar något som tidigare varit okänt, utan för att de identifierat och kondenserat vissa oroande tendenser. Deras bok är i första hand en klar, tydlig och övertygande genomgång av det hot som ligger i högerpopulismens dna.« Göteborgs-Posten

Dagens Nyheter har publicerat ett utdrag ur Hotet mot demokratin, apropå de politiska valen i Ungern och Polen. Läs utdraget här.

Martin Gelin och Erik Åsard har medverkat i podcasten Amerikaanalys för att berätta om Hotet mot demokratin, lyssna på inslaget på denna länk. 

Stäng

Historiens tyranner

75 kr

»Boken leder till eftertanke. Den är verkligen högaktuell.« Ölandsbladet

Bästsäljaren som vägledde historiens värsta makthavare

Vad hade Adolf Hitler gemensamt med Karl XI? Var hittade tyranner som Benito Mussolini och Mobutu Sese Seko sin inspiration? Jo, alla hade läst samma handbok den italienske diplomaten Machiavellis bok Fursten, skriven år 1517.

Journalisten och författaren Daniel Rydén har studerat några av historiens värsta diktatorer. Makthavare vars ord är lag från det antika Aten till det nutida Belarus. I femton dramatiska berättelser tar Daniel Rydén med oss till avgörande ögonblick i tyrannernas historia, hela tiden med idéerna i Machiavellis Fursten som vägledare.

Historiens tyranner är en omskakande färd bland tre årtusendens härskare.

Stäng

Mao och den stora svälten

75 kr
Vinnare av Samuel Johnson Prize för bästa fackbok 2011!
»Dikötters arbete inponerar både genom dess bredd och dess djup. Idag är det ett standardverk vars slutsatser utgör en given referenspunkt i forskningen om Det stora språnget och hela Maoepoken.« Tidskriften Axess

Mellan 1959 och 1962 dog fyrtiofem miljoner kineser. De misshandlades, svalt eller arbetade till döds. Med “Det stora språnget” drev Mao Zedong sitt land till vanvettets rand när han på bara femton år ville komma i kapp den västerländska civilisationen på alla plan. Resultatet blev en av de största humanitära katastrofer världen skådat.

Frank Dikötter har grävt djupt i de kinesiska arkiven och fått fram nytt och mycket skrämmande material. Han ger röst åt de döda och förnedrade i denna banbrytande skildring, som ger en helt ny bild av Kinas historia. För Mao och den stora svälten mottog Frank Dikötter den prestigefyllda utmärkelsen Samuel Johnson Prize för bästa fackbok 2011. Titeln är även utvald till Årets bok i The Independent, The Economist, The Sunday Times, London Evening Standard, The Telegraph, New Statesmanoch BBC History Magazine.