Artiklar

Alan Turing möter ett tragiskt slut

Alan Turing

Denne stammande, excentriske och pojkaktigt fotogeniske matematiker och datorpionjär har i våra dagar begåvats med en ikonisk kultstatus. Ja, Alan Turing hyllas inte bara som den klarast lysande av alla stjärnorna från Bletchley Park, utan som en av 1900-talets viktigaste personer över huvud taget.

År 2019 sopade han exempelvis mattan av superkändisar som Albert Einstein, Martin Luther King Jr och David Bowie i BBC:s omröstning ”The Greatest Person of the 20th Century”. Turings arv till eftervärlden är obestridligt och det vilar på två specifika prestationer: betvingandet av nazisternas kryptomaskiner samt ovärderliga pionjärinsatser för realiseringen av datorn och det senare 1900-talets digitala IT-revolution.

Ändock fick hans liv ett mörkt och tragiskt slut.

Det var den 8 juni 1954 som Turings hembiträde Eliza Clayton fann den blott 41-årige forskaren livlös i sängen i sitt hem utanför Manchester. Bredvid sängen fann polisen ett halvätet äpple. Enligt obduktionsrapporten fanns det tecken som tydde på cyanidförgiftning och dödsorsaken fastställdes officiellt som självmord.

Det var en hel del som talade för detta. Förvisso hade Alan Turing belönats med en tapperhetsmedalj för sina viktiga insatser vid Bletchley Park och efter kriget hade han fortsatt att arbeta med datorer tillsammans med sin gamle mentor Max Newman, men det hade också varit svåra bakslag och motgångar. År 1952 föll han offer för tidens homofobi och dömdes till kemisk kastrering på grund av ”grov osedlighet” (gross indecency) efter att polisen i samband med ett inbrott upptäckte att Turing hade haft ett sexuellt förhållande med en annan man. Under ett års tid fick Turing injektioner med det kvinnliga könshormonet östrogen, vilket bland annat gjorde honom impotent och gav hans i grund och botten vältränade kropp – Turings stora hobby var löpträning – en uppsvälld, plufsig karaktär. Dessutom innebar domen att han förlorade sitt säkerhetsgodkännande och alla möjligheter att utföra konsultarbete för GCHQ, något som han hade fortsatt med efter 1945.

Men dödsorsaken är omstridd och även i den seriösa forskningen förekommer alternativa förklaringar och hypoteser.

Många har exempelvis tagit fasta på det faktum att äpplet bredvid dödsbädden aldrig blev testat av polisens rättsmedicinare och att det är oklart hur giftet kom in i kroppen. Alan Turing-experten Jack Copeland menar att dödsfallet kan ha varit en olyckshändelse. Turing hade ett kemiskt laboratorium i hemmet och han ansågs anmärkningsvärt slarvig och disträ av sina kollegor, även vid hanteringen av giftiga ämnen.

En annan möjlighet, som likaledes nämns av Copeland, är mord. Det tidiga kalla kriget var en orolig tid och Turings sexuella läggning – i kombination med hans hemliga arbete för staten – kan ha gjort honom extra utsatt för någon av de många säkerhetstjänster som opererade i Europa. Homofobi var dessutom en integrerad del av periodens västliga kommunistskräck, då homosexuella män på grund av sitt utanförskap ansågs sårbara för utpressning och andra påtryckningar från den sovjetiska säkerhetsapparaten.

Oavsett dödsorsak råder det inga tvivel om att Alan Turing behandlades illa av den brittiska staten under de sista faserna av sitt korta liv.

Det har senare representanter för Storbritannien försökt att gottgöra. År 2009 bad den dåvarande brittiska premiärministern Gordon Brown offentligt om ursäkt för det osköna förloppet: ”Vi är hemskt ledsna. Du hade förtjänat så mycket bättre”, som premiärministern bland annat skrev i ett uttalande på regeringens hemsida. Några år senare, 2014, benådades Alan Turing av drottning Elizabeth II och den grymma osedlighetsdomen från 1952 förklarades ogiltig.

År 2019 kungjorde ännu en brittisk premiärminister, Theresa May, att Turings ansikte hade valts som motiv till de nya brittiska femtiopundssedlarna, tillsammans med detaljer från originalritningarna till Turingbomben och matematiska formler från uppsatsen ”On Computable Numbers”.

Texten är ett utdrag från...

Bletchley Park

149 kr
Krig utkämpas inte bara med vapen i hand.

I slutet av 1942, ett år präglat av motgångar för de västallierade, nådde en brokig skara akademiker ett genombrott på en av andra världskrigets osynliga fronter – lantegendomen Bletchley Park cirka sju mil norr om London. Den kryptoanalytiska verksamhet som Alan Turing och hans kollegor bedrev här kom att vända ubåtskriget i Atlanten och för evigt förknippa Bletchley Park med kampen mot det påstått oknäckbara kodsystemet Enigma.

Med sin stora sakkunskap och medryckande berättarstil skildrar Andreas Marklund den fascinerande historien om kodknäckarna som kom att förändra utfallet av andra världskriget. Men författaren berättar även initierat om krypteringens allt större betydelse för 1900-talets konflikter och hur kodernas krig ledde till att dörren till vår digitala tidsålder öppnades på glänt.

Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.