Ett spöke från det förflutna hemsöker stora delar av världen – högerpopulismen.
Alltsedan början av 2000-talet har populistiska partier gått starkt framåt inte bara i Europa utan även i övriga världen. Framgångarna har i många fall ritat om ländernas politiska landskap och skapat nya ledarfigurer som Viktor Orbán i Ungern, Rodrigo Duterte i Filippinerna och Donald Trump i USA.
Martin Gelins och Erik Åsards högaktuella bok Hotet mot demokratin är en skarpsynt skildring av högerpopulismens återkomst. Hur påverkas den liberala demokratin i Europa och USA? Är högerpopulismen ett reellt hot mot demokratin? Och hur klokt är det av vänstern att tävla med högern i grenen populism?
Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York, och Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier, ger oss en djupare förståelse för ett samtida fenomen som i hög grad har satt agendan för det politiska samtalet.
Globalt, europeiskt och nationellt aktuellt
Alltsedan början av 2000-talet har populistiska partier gått starkt framåt inte bara i Europa utan även i Nord- och Sydamerika, Afrika och Asien. Framgångarna har ritat om det politiska landskapet i många länder och lett till att gamla statsbärande partier till höger och vänster förlorat sin forna särställning. Rörelserna tar sig olika form och uttryck i skilda länder, vilket illustreras av ledarfigurer som Viktor Orbán i Ungern, Alexis Tsipras i Grekland, Rodrigo Duterte i Filippinerna och Donald Trump i USA. Gemensamt för raden av höger- och vänsterpopulister är att de säger sig tala i folkets namn, är kritiska mot eliterna och globaliseringen och odlar en aggressiv politisk stil som avvisar kompromisser och konsensuspolitik. I Europa har högerpopulismen främst gjort sig bred i de norra och centrala delarna i form av nationalism och främlingsfientlighet, medan vänsterpopulismen haft framgångar i Sydeuropa med kritik av kapitalismen och åtstramningspolitiken.
Angeläget om högerpopulismens återkomst
Denna bok fokuserar på den nationella högerpopulismen och analyserar i utförliga kapitel hur den har utvecklats i Polen, Ungern och USA. Utöver rörelsernas idéer och åtgärder beskrivs de ledande aktörernas syn på demokrati, minoriteter, medborgerliga fri- och rättigheter samt attityden till de politiska motståndarna. Skälet till urvalet är att nationalismen och högerpopulismen i dag har vind i seglen och att den på sikt kan komma att innebära ett hot mot demokratin. På ömse sidor av Atlanten ser vi hur friheter ifrågasätts och inskränks, opponenter attackeras och samhällsinstitutioner avlövas. Vad skiljer och förenar högerpopulismen i Centraleuropa och USA? Hur allvarlig är den högerpopulistiska utmaningen för den demokratiska ordningen i dessa länder? Vad beror den populistiska vågen på, och hur pass beständig är den?
Boken behandlar ett synnerligen aktuellt tema med stor relevans för den nutida politiken och samhällsdebatten. Den är skriven på ett lättillgängligt språk som inte förutsätter några särskilda förkunskaper hos läsaren. Genom att jämföra Europa och USA ger den därtill fördjupade insikter i en rörelse som på kort tid har lyckats sätta agendan för det politiska samtalet.
