Artiklar

Vasaloppet – hur färdades Gustav Vasa i Dalarna?

Vasaloppet - Gustav Vasa i Mora, historisk målning från 1836
Första söndagen i mars varje år stakar sig tusentals skidåkare de nio milen från Sälen till Mora. Så har det med några få års undantag varit sedan 1922, då den första upplagan av Vasaloppet genomfördes. De åkare som glider in mot målgången i Mora möts av den högstämda devisen ”I fäders spår för framtids segrar”, en ordalydelse som skvallrar om loppets bakgrund – som de allra flesta vet är ju tävlingen uppkallad efter Gustav Vasa.

I december 1520 befann sig Gustav Vasa i Dalarna. Där försökte han få allmogens stöd i revolten mot den danske kungen Kristian II, som då styrde Sverige. Men bönderna i Dalarna var inte pigga på att göra uppror. Gustav Vasa tvingades därför fly, för att undkomma Kristian II:s män som var honom i hasorna.

Efter några dagar ångrade sig dock dalkarlarna och skickade några skidlöpare efter flyktingen. De hann upp honom och lovade att stödja hans uppror. Sagt och gjort, 1523 var Kristian II:s makt bruten och Gustav Vasa valdes till Sveriges nya regent. Dramatiken i Dalarna vintern 1520–21 bäddade med andra ord ”för framtids segrar”.

Men det var ingalunda ”i fäders spår” som allt detta skedde. Tvärtemot vad många tror flydde inte den blivande nationsbyggaren från Sälen mot Mora, alltså i den riktning som deltagarna i det nutida Vasaloppet åker – han tog den motsatta vägen. Det var i Mora han talade till dalkarlarna för att få deras stöd i upproret mot kung Kristian. Sedan flydde han mot det som i dag är Sälen, där han blev upphunnen.

Orsaken till att arrangörerna bakom det första Vasaloppet 1922 beslöt att det skulle köras från Sälen till Mora var av praktisk natur. Sälen saknade på den tiden järnvägsförbindelser, därför var det bättre att ha målet i Mora där de flesta åskådarna flockades. På det viset var det också enklare för de tävlande att ta sig hem efter loppet.
Världens dramatiska historia
Med dagens kommunikationer skulle det förstås vara möjligt att vända på steken, och istället köra Vasaloppet i ”rätt” riktning, det vill säga från Mora till Sälen. Men inte ens då skulle man kunna vara säker på att färdas i Gustav Vasas spår. Det är nämligen oklart exakt vilken väg han tog mellan Mora och Sälen.

Den största missuppfattningen kring Gustav Vasas flykt är annars att han skulle ha gjort den på skidor. I de någorlunda samtida skildringarna av händelserna som existerar nämns ingenting om att kungen skulle ha flytt på skidor. Föreställningen om Gustav Vasa som skidåkare uppstår i själva verket först på 1600-talet. Mer troligt är att han gick på snöskor. 1593, 70 år efter äventyren i Dalarna, skriver i alla fall en präst i Malung att så skulle ha varit fallet.

Dessutom borde dagens berömda skidtävling heta Erikssonloppet, och inte Vasaloppet. Då ”upphovsmannen” till tävlingen hastade genom skogarna i Dalarna hette han nämligen Gustav Eriksson. Varken han själv eller hans samtid använde namnet Vasa.

Först på 1600-talet gick det svenska frälset över till att använda den typen av släktnamn, ofta inspirerade av motiv på ättens vapensköld, istället för de gamla -sonnamnen som de ädla stormännen tyckte framstod som lite bonniga. I Gustav Erikssons släktvapen fanns något som liknade en vase, kanske en sädeskärve, och det var den som gav upphov till namnet Vasa (även om många heraldiker i dag tror att ”sädeskärven” i själva verket är ett så kallat murankare, som användes vid husbyggen).

I historieböckerna kallades dock den förste Vasakungen länge för Gustaf I. Det var inte förrän i slutet av 1800-talet som benämningen Gustav Vasa slog igenom på allvar.

Fann du artikeln ovan intressant? Följ våra nyhetsbrev:

Artikeln är ett utdrag från...

Stäng

101 historiska myter

219 kr
OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar
»En underbart uppslukande sidvändare där många av våra vanligaste historiska ”kunskaper” ställs på ända.« Dagens Nyheter

Trodde du att Julius Caesars sista ord var: Även du min Brutus? Att Erik XIV dog av förgiftad ärtsoppa? Att järnkorset uppfanns av nazisterna? Att Egyptens pyramider byggdes av slavar? Eller att det var Columbus som upptäckte Amerika?

Det är du inte ensam om. Med 101 historiska myter i bokhyllan kan du briljera vid nästa middagsbjudning, svara rätt på kniviga historiefrågor, eller helt enkelt bara skaffa dig nya kunskaper.

I 101 historiska myter berättar historikerna och journalisterna Åke Persson och Thomas Oldrup om de 101 mest välspridda historiska myterna, hur de uppkom samt hur verkligheten egentligen såg ut. Boken har en given plats i bokhyllan för alla kalenderbitare, historieintresserade och besserwissrar.

Du kanske också gillar...

Skärvornas drottning
Stäng

Skärvornas drottning

75 kr199 kr
Flerfaldigt Augustprisnominerade författaren Johanna Nilsson tar över stafettpinnen i romanserien Släkten.

Unga Hedvig drömmer om en annan tillvaro än den som erbjuds henne på Ransta gård i 1500-talets Sverige. Ända sedan barnsben har hon önskat sig ett liv i frihet, utan någon man som bestämmer över hennes framtid.

Uppmuntrad av sin mormor har hon därför bestämt sig för att gå i kloster. Men planerna ändras abrupt då Hedvig tvingas fly från sin hembygd. Hon färdas genom ett rike präglat av den danske kung Kristians grymheter.

På sin resa möter hon en ung man, som även han är på flykt. Han kallar sig för Gösta. I största hemlighet delar de en natt i Dalarna. Men redan nästa dag skiljs deras vägar åt. För Gösta leder stigen rakt till den svenska tronen. Men Hedvig har svårt att hitta rätt och stunden de hade tillsammans förföljer henne. Hur klarar man sig i livet med en ständig saknad? Hur många förluster orkar en människa bära innan hon går sönder inifrån och blir till skärvor?

Historiska Medias uppskattade romanserie Släkten har nu nått fram till 1500-talet och stafettpinnen har överlämnats till författaren Johanna Nilsson, som tidigare har skrivit ett 30-tal böcker. Skärvornas drottning är hennes känslofyllda berättelse om en ung kvinna i en dramatisk brytningstid.

Stockholms blodbad
Stäng

Stockholms blodbad

75 kr
»Dick Harrison är en mycket skicklig författare som uttrycker sig enkelt och intresseväckande … Författaren hinner med imponerande mycket, trots bokens korta format. Betyg 5/5.« BTJ
Den 8 november 1520 rullar huvudena på Stortorget. Offrens blod blandar sig med regnet och flyter ut mellan gatstenarna. Ett hundratal personer har precis dömts till döden i skenrättegångar och fått sina huvuden avhuggna i kung Kristian II:s blodiga hämndaktion mot dem som bestridit hans makt. Det som de döda trodde skulle bli en försoningsfest hade visat sig vara deras egen avrättning.

Stockholms blodbad, som markerar slutet på den svenska medeltiden, var bara en av många brutala massavrättningar i Europa under 1500-talet. Med sin djupa kunskap om tidsperioden reder Dick Harrison ut bakgrunden till en av svensk historias mest mytomspunna händelser, under en epok då grymma straff och blodshämnd närmast tillhörde vardagen.

Bokserien Sveriges dramatiska historia lyfter fram spännande episoder och fascinerande tidsepoker ur den svenska historien. Här presenteras på ett fängslande sätt de människor och händelser som format det land vi idag lever i.

Gustav Vasa
Stäng

Gustav Vasa

75 kr249 kr
»Mycket läsvärd … En fint skriven biografi som fördjupar bilden av Gustav Vasa.« Bibliotekstjänst
»Olle Larssons bok ger verkligen ett initierat och nyanserat porträtt av den förste Vasakungen.« Hemmets vän

Han var adelsmannen som blev kung, katoliken som blev protestant och regenten som lade grunden till det moderna Sverige. Eftervärlden känner honom som Gustav Vasa – även om han själv aldrig kallade sig något annat än Gustav Eriksson.

Gustav Vasas liv var fyllt av dramatik från vaggan till graven. Krig, uppror och en personlig kamp för att accepteras som härskare av sin omgivning. Genom historikern Olle Larssons flyhänta penna växer Vasas gestalt på nytt till liv. Med högt tempo tas vi med på en spännande resa i tid och rum.

Som en röd tråd genom boken löper kungens ständiga strävan efter att stärka sin legitimitet. Han var en uppkomling som störtat en krönt konung från tronen. Det gällde därför att visa att han var en furste bland furstar.