Artiklar

Slaget vid Lund: Nordens blodigaste drabbning

Slaget vid Lund
I juni 1676 tågade en dansk-norsk armé in från Norge under ledning av Ulrik Fredrik Gyldenløve. Samtidigt landsteg en dansk armé vid skånska Råå, med målet att återta Skåne, Halland och Blekinge.

Under de tre år som följde var Skåne ett slagfält, med fruktansvärda följder för civilbefolkningen. Krigslyckan växlade ständigt. Till en början hade danskarna stora framgångar – de erövrade hela Skåne utom Malmö, medan svenskarna retirerade norrut, ända tills vinden vände i slaget vid Fyllebro utanför Halmstad. Därefter gick svenskarna till offensiv under den unge Karl XI:s egen ledning. Härarna möttes i slaget vid Lund den 4 december 1676.

Väl att märka var det inte alls självklart att drabbningen skulle äga rum. Flertalet erfarna fältherrar skulle ha valt att retirera istället för att riskera armén i ett vågspel. Beslutet att satsa allt på ett kort och utmana danskarna mitt på de skånska åkrarna var Karl XI:s eget, och hans personliga agerande var i hög grad avgörande för dess utgång. Jämfört med fadern Karl X Gustav och sonen Karl XII var Karl XI en medioker taktiker, men vid Lund bar chansningarna frukt. Det faktum att kungen mitt under drabbningen lämnade slagfältet för att förfölja en del av den danska armén var ett kardinalmisstag som kunde ha kostat svenskarna segern, men kungen återvände i tid för att vända ett hotande nederlag till militär triumf.

Slaget vid Lund räknas som det blodigaste som någonsin utkämpats på svensk mark, med upp till 50 procents förluster i människoliv – något som torde göra det till en av de värsta drabbningarna i världshistorien, om man utgår från antalet döda i proportion till antalet deltagande soldater.

Den danska armén, som även inkluderade nederländare, bestod av omkring 13 000 man, den svenska av omkring 8 000. Danskarna förlorade mellan 6 000 och 6 500 man i döda, vartill kom 2 000 tillfångatagna och mellan 500 och 1 000 sårade. Svenskarna miste mellan 2 500 och 3 000 döda samt mellan 2 000 och 2 500 sårade. Decemberkylan gjorde att begravningarna av de döda måste vänta länge, och när de till slut var möjliga tycks man ha lagt liken utan åtskillnad i massgravar på kyrkogårdarna norr om Lund. Följaktligen kan man träffa på mängder av lik när byggnadsarbeten utförs. Så skedde 1995, när en massgrav hittades vid Norra Nöbbelövs kyrka.

Slaget vid Lund avgjorde inte kriget. Under påföljande år fortsatte de svenska nederlagen till sjöss, och Karl XI var oförmögen att uppnå ett avgörande till lands, trots segern i slaget vid Landskrona den 14 juli 1677. Även i Västsverige, där konflikten brukar kallas Gyldenløvefejden, efter den norske ståthållaren Ulrik Fredrik Gyldenløve, böljade kriget fram och tillbaka och antog formen av ömsesidiga plundringar.

Texten är ett utdrag från...

Stormaktens undergång

149 kr
»Läsaren får en initierad bild av den svenska stormaktens undergång. Harrison har en utmärkt förmåga att beskriva komplicerade förlopp på ett populärvetenskapligt sätt. Han lyckas koppla samman historiska händelser med vår samtid på ett sätt som stimulerar läsningen. Betyg 5/5.« BTJ

När det svenska imperiet stod på höjden av sin makt omkring år 1660 fanns egentligen bara en fråga på samtidens läppar: hur länge skulle stormakten bestå? Och olyckskorparna fick rätt. När Sverige styrdes av hjältekungarna Karl XI och Karl XII genomled det svenska stormaktsväldet en halvsekellång dödskamp.

Trots det saknades inte framgångar på slagfältet. Karl XI stärkte greppet om Skåne och hans son avvärjde illasinnade anfall från såväl Danmark som Ryssland och Sachsen-Polen. Först efter nio år av framgångsrika fälttåg skulle Karl XII:s krigslycka vända i det dramatiska nederlaget vid Poltava.

I Stormaktens undergång skildrar Dick Harrison hur Sverige förvandlades från en stormakt på den europeiska spelplanen till en småstat i dess periferi. Det är en historia om både krigiska segrar och nederlag, men också om storpolitik, ekonomisk utveckling och inte minst det höga pris som svenskarna tvingades betala i form av mänskligt lidande.

Du kanske också är intresserad av...

Nordiska sjuårskriget

249 kr
  • Den ultimata boken om ett krig som påverkat svensk och dansk historia
  • Genuint arkivarbete som gett resultat– många personöden får komma fram
  • Lika mycket en konflikt mellan kungar som mellan länder
  • Vackert och gediget utförande på boken

Nordiska sjuårskriget, 1563–1570, är det längsta och mest förödande kriget mellan Sverige och Danmark i historien. Det banade väg för alla de senare krigen mellan länderna, och kom att drastiskt påverka inte bara den svenska och danska historien utan hela Östersjöområdets utveckling.

Katarina Harrison Lindbergh har studerat nordiska sjuårskriget i flera år, och boken bygger delvis på tidigare oanvänt källmaterial. I konfliktens nav står kungarna, tillika kusinerna, Erik XIV och Fredrik II. Läsaren får en fängslande, färgstark och bred bild av kriget och dess orsaker. För första gången beaktas alla krigets fronter, från Baltikum i öster till Norge i väster. Här ryms personliga vendettor, förrädare, friskyttar och furstar, hårda tider, mäktiga sjöslag och stora katastrofer.

Stormakten växer fram

149 kr
»Stormakten växer fram är en bok man blir klokare av.« BTJ

År 1612 var Sverige omgivet av fiender. Ekonomin var urusel och befolkningen led av utskrivningar och härjningar.

Två decennier senare hade scenariot förändrats fullständigt. Från att ha varit ett av Europas svagaste och mest utsatta riken hade Sverige förvandlats till en militär gigant vars soldater lade kontinenten för sina fötter. In på scenen kliver Gustav II Adolf – av sina påhejare kallad “lejonet från Norden” – och rustar upp Sverige till att bli en storspelare i det rasande trettioåriga kriget. Trots att kungen stupar vid Lützen redan 1632 har han inlett en framgångssaga som ska vara i tre decennier.

Med blick för både enskilda öden och storpolitiska perspektiv berättar Dick Harrison historien om när Sverige var som störst. Bokserien Sveriges dramatiska historia lyfter fram spännande episoder och fascinerande tidsepoker ur den svenska historien. Här presenteras på ett fängslande sätt de människor och händelser som format det land vi idag lever i.

Regalskeppet Kronan

259 kr

»Det är en spännande, oupphörligt fascinerande och välskriven bok.« Tidskriften Militär Historia

Vackert praktverk om svensk stormaktstids största fartyg!

När Kronan sjösattes i juli 1668 var hon det största fartyg som någonsin byggts i Sverige. Skeppet var en storslagen manifestation av den svenska stormakten, som stod på sin absoluta höjdpunkt.

1676 förliste Kronan under ett dramatiskt sjöslag mellan den svenska och den dansk-nederländska flottan öster om Öland. Kronans undergång är en av de enskilt största tragedierna i svensk historia; 800 människor dog och kvar på havets botten låg vrakdelarna från ett praktfullt flytande palats. Där låg de stilla i sin våta grav fram till år 1981 då utforskningar av vraket påbörjades i Kalmar läns museums regi. Sedan dess har mer än 35 000 föremål bärgats från havets djup, däribland Sveriges största guldmyntskatt, bronskanoner, praktfulla skulpturer, kläder, böcker och navigationsinstrument.

Historikern och marinarkeologen Lars Einarsson har varit projektledare för undersökningarna av Kronan sedan 1983. I detta praktverk väver han samman berättelser om händelser, personer och föremål i stormaktstidens Sverige och Europa. Boken ger en unik och spännande inblick i livet ombord på ett av världens största örlogsfartyg för drygt 300 år sedan.

Karl XI

229 kr
OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar

Karl XI har fått stå i skuggan av både sin far, den dynamiske Karl X Gustav, och den ryktbare sonen Karl XII. Han har framställts som pliktmedveten men villrådig och lättpåverkad.

I den första biografin sedan 1950-talet ger Göran Rystad en annan bild av Karl XI. Av den hämmade osäkre gossekonungen blev en självmedveten viljestark härskare vars insatser kom att få bestående följder för den svenska samhällsutvecklingen. Han blev visserligen en i raden av svenska krigarkungar, men den starka krigsmakt han byggde upp efter skånska kriget var inte avsedd för nya krigäventyr utan för att uppnå fred och säkerhet.