Nordiska sjuårskriget, 1563–1570, är det längsta och mest förödande kriget mellan Sverige och Danmark i historien. Det banade väg för alla de senare krigen mellan länderna, och kom att drastiskt påverka inte bara den svenska och danska historien utan hela Östersjöområdets utveckling.
Katarina Harrison Lindbergh har studerat nordiska sjuårskriget i flera år, och boken bygger delvis på tidigare oanvänt källmaterial. I konfliktens nav står kungarna, tillika kusinerna, Erik XIV och Fredrik II. Läsaren får en fängslande, färgstark och bred bild av kriget och dess orsaker. För första gången beaktas alla krigets fronter, från Baltikum i öster till Norge i väster. Här ryms personliga vendettor, förrädare, friskyttar och furstar, hårda tider, mäktiga sjöslag och stora katastrofer.
Nordiska sjuårskriget 1563–1570 är den mest omfattande boken som getts ut i ämnet. Den belyser kriget utifrån samtliga fronter. Utöver helhetsbilden av krigets förlopp får läsaren en hel del fördjupningar kring enskilda personer, fältslag, sjukdomar som härjade bland trupperna, spioneri, plundring, vapen och mycket annat.
Katarina Harrison Lindbergh skriver kronologiskt men med tematiska utvikningar. Man får följa kriget från år till år och se det utvecklas. Inledningsvis trodde huvudmotståndarna, Sveriges Erik XIV och Danmarks Fredrik II, att allt skulle vara över på några få månader. Efter en tid insåg de att så inte skulle vara fallet. Långsamt försämrades allt på grund av kriget: ekonomin, folkhälsan, moralen, truppernas humör, jordbruket. Hela samhällsutvecklingen avstannade, med undantag för det som rörde det militära. Under detta krig byggdes flottor och inhemska arméer upp på ett helt nytt sätt. De blev större, bättre rustade och mer professionella. Följden blev att kriget kunde föras betydligt längre och hårdare – på bekostnad av allt annat.
I händelsernas nav befinner sig kungarna och kusinerna Erik och Fredrik. Deras mödrar var systrar, och i en annan situation hade de kanske tyckt om varandra. Erik och Fredrik var dock väldigt olika som personer, och deras olikheter påverkade kriget på ett högst påtagligt sätt. Fredrik var en social succé. Vart han än kom blev han omtyckt och skaffade vänner för livet. Tack vare detta fick han lätt allierade på kontinenten och hade män att lita på i alla led. Men han var inget snille, och hade svårt att läsa och skriva. Därför blev han aldrig den lärda renässansfurste som Erik lyckades bli. Erik, som hade svårt att skapa vänskapsband och lätt gjorde sig till fiende med människor, talade flera språk, komponerade musik, målade och lade upp imponerande planer för hur kriget skulle skötas och drivas till seger. Hans krigsplaner var oklanderliga, men utan stöd utifrån och utan pålitliga män i ledande positioner var de dömda att misslyckas.
Nordiska sjuårskriget är både bortglömt och ihågkommet. Efter sju år fanns två förlorare. Ingen ville minnas förlusterna och nederlagen. Det slutade med freden i Stettin, en fred så dålig att det snart blev nya krig. Detta är också kriget då Ronneby blodbad äger rum, då Daniel Rantzau plundrar hela södra Sverige och då domkyrkan i Hamar bränns av svenska trupper. Detta är Sturemordens krig, det krig då en svensk statskupp genomförs och då den danska flottan sjunker i den största fartygskatastrofen någonsin på Östersjön. Här finns snapphanar, häxor, lärda män, modiga kvinnor, kärlek, svek, nöd, liv och död.
Den ultimata boken om ett krig som påverkat svensk och dansk historia
Nordiska sjuårskriget börjar med ett kapitel om orsakerna till kriget. Här får läsaren ta del av hur Tyska ordens maktinnehav i Baltikum går om intet och lämnar utrymme för andra, däribland Sverige och Danmark, att gå in och ta för sig. Här finns gammalt groll mellan länderna, handel, ekonomi och förhållanden till övriga grannländer.
Därefter får läsaren följa kriget år för år. Allt blir sämre och sämre. Folk svälter. Pest bryter ut. Fartyg springer i luften. Pengarna tar slut. Och kriget bara fortsätter. Fram till den dag freden kommer, och då ska man leva som grannar igen.
Här och var bryts kronologin av med tematiska avsnitt om exempelvis sjukdomar, stormningar, propaganda och personporträtt.
