Sveriges första, och ytmässigt sett mest omfattande, koloni låg i Nordamerika och hette Nya Sverige. Syftet med kolonisationen var att importera varor, främst skinn och tobak.
För att det skulle gå så bra som möjligt valde man en erfaren utlänning till ledare för den första expeditionen, som avseglade på skeppen Kalmare Nyckel och Fågel Grip i mars 1638: Peter Minuit, en vallonättling från tyska Wesel som tidigare arbetat för Nederländerna. Sedan Minuit köpt mark av indianerna grundade han Fort Christina, uppkallad efter drottningen, på platsen för dagens Wilmington i Delaware. Under de år som följde utsträckte sig kolonin över ett område som idag är delat mellan Delaware, New Jersey och Pennsylvania. Dessvärre fick Peter Minuit inte uppleva expansionen själv. På återresan for han till Västindien, led skeppsbrott och dog. Den man som istället kom att representera och personifiera Sverige i Nordamerika var smålänningen Johan Printz, guvernör mellan 1643 och 1653.
Printz köpte ännu mer mark och anlade nya utposter. Vid dagens Philadelphia byggdes Nya Göteborg, Nya Vasa och Nya Korsholm. Indianerna, som aldrig hade sett en så fetlagd herre förut, lär ha kallat honom Storbuken.
Relationerna mellan svenskarna och de närmaste grannarna – delaware- och susquehannaindianerna – var mestadels goda. Från de förstnämnda erhöll man livsmedel, särskilt majs. Från de sistnämnda, som levde längre in i landet, kunde man komma över eftertraktade skinnvaror. Detta retade de nederländska konkurrenterna i norr, som inte uppskattade att svenskarna hade framgång på skinnhandelns område. Även engelska kolonister lärde sig att frukta svenskarna. År 1644, när susquehannaindianerna låg i krig med engelsmännen i Maryland, ställde sig svenskarna på indianernas sida. Detta gjorde Johan Printz synnerligen impopulär hos övriga européer, men det var bra för skinnhandeln.
Kolonins akilleshäl var svårigheten att locka folk att flytta över Atlanten. Liksom i det dåtida Sverige var de djärvaste nybyggarna finsktalande svedjebönder, men dessa fanns det få av. I mitten av 1650-talet uppgick nybyggarnas antal till omkring 400. Detta bekymmer hade dock varit överkomligt om man valt att släppa in emigranter från andra länder, något som troligen skulle ha blivit fallet om Nya Sverige fått leva längre. Alla kolonister var för övrigt inte svenskar och finnar; här fanns även folk som talade tyska och nederländska.
Ett annat problem var bristen på kontakter med hemlandet. Medan nederländare och engelsmän regelbundet fick förstärkning i form av folk, förnödenheter och vapen gick det lång tid mellan de svenska skeppens besök. Allt som allt genomfördes bara elva expeditioner till Nya Sverige. Detta försvagade Johan Printz’ regim, som drabbades av myteri och rymningar. På hösten 1653 lämnade Printz Amerika, återvände hem och slutade som landshövding i Jönköping.
Kulmen i kolonins historia nåddes under den siste guvernören, Johan Risingh, som anlände 1654. Han erövrade den nederländska utposten Fort Casimir, köpte ytterligare områden och utvidgade Nya Sverige ända till Chesapeake Bay. Men påföljande år gick Nederländerna till motoffensiv. Nya Sveriges försvarare var för få och hade inga möjligheter att utkämpa ett utdraget krig, varför kolonin gick förlorad.
Texten är ett utdrag från...
Drottning Kristina
189 krI allt utom det biologiska könet var Kristina en man. Hennes uppfostran innehöll alla de ingredienser som tillkom en blivande kung över den snabbväxande stormakten Sverige. I mitten av 1600-talet var hon en av Europas mäktigaste individer. Ändå valde hon att lämna ifrån sig tronen.
Sedan Kristinas abdikation i juni 1654 har man spekulerat vilt kring hennes drivkrafter. Att hon dessutom lämnade den lutherska religionen för att bli katolik gör henne ännu svårare att förstå. Vilken sorts människa var hon och vad låg bakom hennes högst kontroversiella val?
I Drottning Kristina berättar professor Dick Harrison om de forskningsrön som under de senaste decennierna lagt nya pusselbitar till bilden av hennes märkliga liv. Det är en historia om hovliv, intriger, kontroverser och framförallt om hur det var att leva som en kvinna med makt i 1600-talets Europa.
Du kanske också är intresserad av...
Stormakten växer fram
89 kr – 189 kr»Stormakten växer fram är en bok man blir klokare av.« BTJ
Med blick för både enskilda öden och storpolitiska perspektiv berättar Dick Harrison historien om när Sverige var som störst. Bokserien Sveriges dramatiska historia lyfter fram spännande episoder och fascinerande tidsepoker ur den svenska historien. Här presenteras på ett fängslande sätt de människor och händelser som format det land vi idag lever i.
Brittiska imperiet: Uppgång och fall
89 kr – 189 kr»Harrisons förmåga till koncentration imponerar, liksom hans enastående förmåga att pedagogiskt lyfta fram det viktiga i ofta komplexa händelseförlopp.« BTJ
En liten önation skapade det största imperium som någonsin funnits. Under sin storhetstid omfattade det brittiska väldet nästan en fjärdedel av jordens yta. Hur lyckades britterna med detta stormaktsbygge?