En av 1500-talets viktigaste politiska maktfaktorer var Katarina Medici. På Frankrikes tron spelade hon en nyckelroll i Europas religionskrig.
För 500 år sedan föddes Katarina Medici. Hon var dotter till Lorenzo II Medici, en rik florentinsk bankir, mecenat och politiker. Släkten Medici hade en nyckelroll i Florens politiska och kulturella liv, och de figurerade ständigt i skvallrets korridorer.
Katarina Medici föddes den 13 april 1519 och förlorade sina föräldrar i unga år och vigdes därför endast 14 år gammal med den franske tronföljaren hertigen Henrik av huset Valos.
Trots sitt giftermål sågs Katarina Medici vid kung Henriks sida. Istället dominerade Henriks älskarinna Diane de Poitiers kungens kommande 25 år. Först efter tio års äktenskap fick kungen och drottningen av Frankrike sitt första barn.
En teckning i krita föreställande Katarina Medici i 40-årsåldern
När Katarina Medici var 40 år gammal dog hennes man under ett tornerspel och drottningen lämnades ensam med deras sju barn.
Men trots förlusten lyckades Katarina göra politiska stordåd. Tre av hennes söner regerade Frankrike och hennes döttrar giftes in i omgivande länders kungahus.
Den äldste sonen Francis tog efter sin fars död plats på tronen. Francis dog mindre än ett år efter sin kröning. 1560 tog därför Katarina Medicis andre son sin plats som kung av Frankrike – endast tio år gammal. Till följd av den nya kungens unga ålder var Katarina Medici den egentliga regenten och utövade starkt inflytande över sin son under hela hans regeringstid.
Charles avled 1574. Då tog den yngre brodern Henry plats som regent. Katarina hade en fortsatt central politisk roll under hela Henrys regeringstid.
Europa var under 1500-talet delat i flera konflikter kopplade till religion. På grund av detta bröt i Frankrike 1562 det första av flera inbördeskrig ut. Under tio år blossade därefter ytterligare tre konflikter upp. På ena sidan stod katolikerna och på andra sidan protestanterna, som i Frankrike kallades hugenotter.
En konstnärs tolkning av massakern på St. Bartholomes dag. Katarina Medici, klädd i svart, blickar på döda protestanter.
En av de värsta incidenterna fick namnet Massakern på St. Bartholomes dag. Denna dag skulle prinsessan Marguerite, dotter till Katarina Medici, giftas bort.
Hon skulle ingå giftermål med den protestantiskt troende kung Henry, även kallad kungen av Navarre. Giftermålet var därmed högst politiskt. Bröllopsfirandet tog plats i Paris. Men festligheterna förvandlades drastiskt till ett blodbad. Detta då hugonotternas ledare vid namn Coligny, samt hundratals andra protestanter, mördades.
Det fanns mycket som tydde på att Katarina Medici spelade en nyckelroll i massakern. Trots detta fortsatte hon att agera för att avsluta de religiösa konflikterna.
Hon fortsatte därmed att vara en politisk maktfaktor till sin död den 5 januari 1589.
Du kanske är intresserad av...
Svenska drottningar
299 krVid kungens sida har det alltid funnits en drottning, som varit och är rikets högst uppsatta kvinna. Men vad har det inneburit att vara drottning och ständigt befinna sig i blickfånget? Vilka krav har hon haft på sig? Och hur har hon anpassat sig för att motsvara förväntningarna?
Idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen har tidigare skrivit de kritikerrosade böckerna Vasadöttrarna och Vasadrottningen. Nu återkommer hon med en fascinerade berättelse om våra svenska drottningar från Vasatiden till idag.
Tegenborg Falkdalens tankeväckande skildring lyfter fram drottningrollens villkor. Hur skulle den ideala drottningen uppträda som maka, mor, husmor och som representativ och politisk partner vid kungens sida? Hur har rollen förändrats över tid? Och vad är det för arv som väntar Victoria den dag hon ärver tronen?
Familjen Medici
289 krOBS: Print on Demand. Leveranstid ca 15 arbetsdagar.
«Ulla Britta Ramklints entusiastiska bok om familjen Medici är ett utomordentligt medryckande exempel på folkbildning.» Göteborgs Posten
En släktkrönika om en av Europas mäktigaste familjer
Familjen Medici berättar om några av Europas absoluta förgrundsgestalter genom tiderna. Medicéerna var det vackra folket, 1400-talets trendsättare inom finans, politik och kultur; geniers vänner och välgörare. I stor utsträckning var det denna familj som möjliggjorde den italienska renässansen – och det europeiska banksystemet. Så småningom breddade de sin internationella makt via påvestolen och ingifte i kungliga familjer.
I en ton som balanserar mellan hyllning och vanvördighet skissar Ulla Britta Ramklint lustfyllt fram personligheterna. Hennes bok liknar ett underhållande drama där karaktärerna kommer och går, för handlingen framåt och ger scenen liv. Författaren tecknar underfundigt en komplett familjekrönika och presenterar även betydande kulturpersoner och samhället runt dem.
Elisabet I
89 kr»Det fina och originella med den här boken om Elisabet är att vi får lära oss om både hennes och landets politiska utveckling genom att ta del av de närståendes liv så långt dokumentationen tillåter.« Bibliotekstjänst
Intimt porträtt av en mytomspunnen drottning!
Elisabet I, enda överlevande barnet till Henrik VIII och Anne Boleyn, tillträdde den engelska tronen 1558. Få personer i världshistorien är lika mytomspunna som hon. Hennes regentperiod anses som en politisk och kulturell guldålder, den så kallade elisabetanska eran. Hon hyllades redan i sin samtid.
Genom att berätta Elisabets levnadshistoria utifrån vad som skedde i hennes privata gemak ger Anna Whitelock en mycket initierad bild av drottningens liv och leverne. Bland skandaler och intriger träder de kvinnor fram som var satta att vakta hennes kyskhet, hälsa och fruktsamhet men också de män med maktpolitiska ambitioner som uppträdde som hennes friare, däribland den svenske regenten Erik XIV.
