I Sverige firar vi lucia den trettonde december. För många associeras säkert dagen med tidiga, mörka och kalla morgnar, doften av lussekatter och pepparkakor. Och såklart luciatågen som lyser upp med tända ljus och sång. Men hur växte dagens högtid fram?
Lucia är en högtid som har sitt ursprung i den kristna tron. Högtiden firas den trettonde december till minne av helgonet Lucia. Hon var en kristen jungfru från italienska Syrakusa, som dog år 304. Lucia avled troligtvis under den romerska kejsaren Diocletianus, Gaius Aurelius Valerius Diocletianus, förföljelse av kristna. Namnet Lucia kommer från latinets lux, som betyder ljus.
Så växte dagens luciafirande fram
Dagens luciafirande är en svensk modern tradition, som blev populär under tidigt 1900-tal och har lite gemensamt med den kristna högtiden. Fram till 1500-talet hade Lucia en helgondag i Sverige. Men när Sverige blev protestantiskt efter reformationen, försvann den om än ringa betydelse som helgondagen haft. Under medeltiden hade högtiden mer betydelse i relation till den kommande julfastan. Lucia inledde nämligen fastan som pågick fram till jul. Därför åts det rikligt under natten till Luciadagens gryning. Det var en tradition som fortsatte även efter reformationen.
Dagens luciafirande kan spåras tillbaka till 1600-talet. Då växte sedvänjan med den vitklädda och ljusbärande lussebruden fram. Idag finns det bevis på att den nya traditionen genomfördes på Horns boställe utanför Skövde 1764. Horns boställe var ett högre ståndboställ och deras lucia hade änglavingar och bar ljusstakar.
Först under mitten av 1800-talet spred sig den nya seden till universitetsstäderna såväl som organisationer och företag runt om i Sverige. 1890 anordnade Skansen sitt första luciafirande. Förhoppningen var att traditionen skulle ses som en folklig festsed.
Medias roll under 1900-talet
1927 utlyste tidningen Stockholms Dagblad en tävling för att kröna årets lucia. Tidningen anordnade därefter det första offentliga luciatåget. 1928 skrevs den sång som kanske mest förknippas med högtiden idag: Natten går tunga fjät. Arvid Rosén skrev texten till Teodoro Cottraus melodi Barcarola napolitana.
Tävlingsmomentet spred sig snabbt runt om i Sverige och snart utlyste flera lokaltidningar, såväl som institutioner som skolor och åldershem, sina egna luciatävlingar. Idag hänger lussetåget samman med vårt julfirande hemma, på skolan och arbetsplatsen.
Under 1900-talet växte idealet om en blond och blåögd lucia fram, vilket har väckt kontrovers de senaste åren då denna idé saknar grund i den svenska kulturhistorien.
Du kanske också är intresserad av följande artiklar:
