Artiklar

Startskottet för vikingatiden

Vikingatiden: bildsten från gotland föreställande skepp
I alla skildringar av vikingatiden intar en händelse vid den engelska nordöstkusten i slutet av 700-talet en nyckelställning. Här, i det anglosaxiska kungariket Northumbria, låg under tidig medeltid det blomstrande klostret Lindisfarne på Holy Island. Den 8 juni år 793 anlände hedniska främlingar och plundrade hela anläggningen. Detta är det officiella startskottet för vikingatiden.

Tillvägagångssättet är okänt. Den anglosaxiska krönikan nämner endast att plundringen ägde rum. Desto mer vältaligt berättar krönikören om hur folket hade varnats av järtecken, av virvelvindar, blixtar och av drakar som flög genom luften. Redan tidigare, en tid efter 786, hade nordbor i tre skepp slagit till vid Portland vid Engelska kanalen, där en lokal styresman fallit offer för deras våld. Kung Offa av Mercia hade år 792 uppmanat folket i Kent att stärka sina försvarsanläggningar inför hotet från havet, men ordern fick ingen större effekt.

Det var så det började. Inom kort attackerades också Skottland och Irland. Andra nordbor siktades vid kontinenten. Alcuin av York skrev om hedningar utanför Akvitaniens kust år 799, och frankerkungen Karl den store såg sig året därpå tvungen att organisera en flottstyrka.

Men det leder helt fel att skildra vikingatiden som en kontinuerlig följd av våldsdåd i västerled. Attackerna kom i vågor, och just 790-talets expeditioner ledde inte till några varaktiga framgångar. Både frankerna och anglosaxarna kunde bita ifrån sig. De härfärder som nationalromantikerna på 1800-talet inspirerades av ägde rum först några decennier senare, när fienden försvagats.

Vikingatiden: Daner landstiger i England år 866Det dröjde till 830- och 840-talen innan omfattande plundringståg riktades mot dåtidens västeuropeiska stormakt, de karolingiska frankernas imperium. Att attackerna kom just då var ingen slump. Kungarna och hövdingarna i Danmark hade stått i nära kontakt med frankerna ända sedan tiden kring 800, då Karl den store lade under sig Nordtyskland. De kände till fejderna mellan kejsar Ludvig ”den fromme”, Karl den stores son, och dennes söner Lothar, Karl och Ludvig. Frankernas svaghet lockade härjarna söderut, i första hand mot rika centralorter i nuvarande Nordtyskland och Nederländerna. Mellan 834 och 837 plundrades den rika köpstaden Dorestad söder om Utrecht upprepade gånger.

Omkring 911 nådde vikingarna sin största framgång i nuvarande Frankrike. Den västfrankiske kungen Karl avträdde området vid Seines mynning till nordbon Rollo. Dennes ättlingar utökade sina besittningar och byggde under påföljande decennier upp hertigdömet Normandie, ”Nordmännens land”, en regional stormakt som kom att spela en viktig roll i medeltida historia. När vikingarnas inflytande var som störst under 900-talets första hälft kontrollerade nordiska härskare även Bretagne

De stora vikingatågen mot England inleddes på 830-talet och blev alltmer omfattande under 850-talet. Vintern 850–851 övervintrade nordborna första gången på Isle of Thanet i söder. År 865 anlände en ovanligt stor här till England, och de år som följde blev blodiga. Både i riket Northumbria i norr och i East Anglia dödades anglosaxiska kungar och ersattes av skandinaviska härskare. Hela det erövrade området kom senare att refereras till som Danelagen (”där dansk lag gällde”). I söder stoppades framryckningen av Alfred den store, kung av Wessex, i slaget vid Edington år 878. Alfred lät bygga nya befästningar och slog resolut tillbaka de förnyade attacker som ägde rum på 890-talet. Hans ättlingar erövrade steg för steg Danelagen under 900-talets första hälft.

Men sedan tog räderna en lång paus. Under huvuddelen av 900-talet tycks det ha varit ganska lugnt. Det dröjde till 990-talet innan nordborna än en gång sökte sig till de brittiska öarna i större skaror.

Framför allt riktades dessa attacker mot England. Nu var flottorna större och bättre organiserade än tidigare. Engelsmännen mutade först bort dem med tribut, så kallad gafol: 10 000 pund år 991, 16 000 pund 994, 24 000 pund 1002, 36 000 pund 1007 och 48 000 pund 1012. För att kunna försörja egna nordiska legosoldater introducerade den anglosaxiske kungen Ethelred II en ny skatt, heregeld (”här-gäld”) år 1012; denna skatt blev senare känd som danagäld. Som exempel på en nordbo som bevisligen profiterade på detta kan nämnas upplänningen Ulf i Borresta, som var med och tog tribut eller gäld vid tre tillfällen.

Till slut utvecklades vikingatågen till regelrätta erövringskrig. Den danske härskaren Sven Tveskägg erkändes 1013 som engelsk kung. Han avled redan i februari påföljande år, men sonen Knut återtog riket 1016. Danska kungar härskade därefter över England till 1042.

Texten ovan är ett utdrag från boken:

Vikingarnas historia
Stäng

Vikingarnas historia

75 kr149 kr

Vikingatiden är den nordiska historiens kanske mest mytomspunna tidsepoker.

Den ligger på gränsen mellan förhistorisk och historisk tid och är därför samtidigt både svårfångad och fantasieggande. Men vilka var människorna som levde då, och hur såg deras värld egentligen ut? I sin nya bok Vikingarnas historia skildrar Dick Harrison både vikingarna själva och den värld de levde i.

Röster om boken: 

»Dick Harrison skriver engagerat och intressant.« Hemmets vän

»Den behändiga och trevligt skrivna Vikingarnas historia ingår i serien Världens dramatiska historia … Boken lämpar sig väl som introduktion till en bred skara läsare, även till de som saknar större förkunskaper.« BTJ

Läs mer om vikingatiden

Vikingen

239 kr
Var han vild och brutal? Den klassiska bilden av vikingen skapades på 1800-talet – under en av Sveriges mest dramatiska tider. Kungar och regeringar avlöste varandra, traditioner och maktstrukturer började svikta. Krisen var nära, vilket i grunden påverkade tidens värderingar liksom synen på manlighet. Under denna dramatiska period tog bilden av den välkände vikingen form. Historien iscensattes med samtidens behov som syfte, och genom mode, konst, museer, arkitektur och teater skapades en bild som spreds över världen.

Anna Lihammer är doktor i historisk arkeologi och har tidigare gett ut böckerna Arkeologiska upptäckter i Sverige och Vikingatidens härskare. Ted Hesselbom är grafisk designer med stor erfarenhet av konst och design, bland annat som chef för Röhsska designmuseum och Sigtuna museum. Tillsammans har Lihammer och Hesselbom skrivit boken om hur en av historiens starkaste bilder – vikingen – skapades.

I Vikingen: En historia om 1800-talets manlighet får läsaren veta hur det kunde komma sig att vikingatidens människor – tusen år senare – blev representerade av en bild som i många avseenden är deras motsats. Boken berättar om dem som en gång uppfann bilden av vikingen, varför de gjorde det, hur det gjordes samt hur detta påverkat och påverkar bilden av historien än idag.

 

Vikingatidens Härskare
Stäng

Vikingatidens härskare

249 kr

OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar

»Denna bok slår hål på många myter om vikingarna … i boken används nya arkeologiska rön från skandinaviska fyndorter framför allt från forskningsutgrävningar i Gamla Uppsala, skånska Uppåkra och på Adelsö i Mälaren … Den populärvetenskapliga framställningen är spännande och lättillgänglig.« BTJ
Nya rön om makt under vikingatiden!

Var vikingarna vildsinta och farliga krigare som reste på plundringståg i mäktiga skepp? Vilka var tidens härskare? Vad är sanning och vad är myt?

Arkeologen Anna Lihammer berättar om den spännande och mångskiftande värld som vikingatidens människor levde i. Senare års fynd visar till exempel att de rikast smyckade gravarna ofta var avsedda för kvinnor.

Vikingatidens härskare utsågs till Årets bok om svensk historia 2012. Nu kommer den i en uppdaterad utgåva, med de senaste årens nya rön.

Fler pressröster om boken: 

»Boken gör upp med gamla föreställningar på ett mycket intressant sätt. Det är mycket lärt och läsvärt och öppnar nya perspektiv på en intressant tid i vår historia.« Hemmets vän

Nordisk mytologi från A till Ö
Stäng

Nordisk mytologi från A till Ö

179 kr

»Texterna är korta, informativa och lättlästa, och man fastnar i de intressanta berättelserna om magiska varelser, sagokungar, gudar och jordens tillkomst … det är mycket ambitiöst och den nordiska mytologins omfattning och rikedom lyser klart.« Skaraborgs Allehanda

Allt du behöver veta om nordisk mytologi!

Få böcker är lika fulla av dramatik, svek, kärlek, krig och oväntade vändningar som denna. I uppslagsboken Nordisk mytologi får vi kortfattat ta del av allt från hjälten Beowulfs kamp mot monster till den danska kungadottern Signes tragiska kärlekshistoria. Katarina Harrison Lindbergh ger en spännande, kunnig och översiktlig inblick i den nordiska sagovärlden och mytologin.

Nordisk mytologi från A till Ö fyller ett tomrum i den svenska bokfloran. De flesta böcker som berör ämnet syftar till att ge läsaren långa skildringar av sagor och myter, eller till att fördjupa sig inom enstaka detaljer rörande religionen. Katarina Harrison Lindberghs bok är en vetenskapligt uppdaterad, grundlig, lättläst genomgång av den nordiska mytologins och sagans persongalleri och begreppsvärld.

I boken skildras allt från flodnamn i eddadikter till skrönor om guden Tor. Här ryms hjälten Beowulf vid sidan om sjörövaren Bemune och de obehagliga bergborna. Här ges utrymme åt den danska kungadottern Signe och hennes tragiska kärlekshistoria med Hagbard. Här samsas skaldemjödet med Odens spjut Gungner och bärsärkar med Iduns äpplen.

Relaterade blogginlägg