Grekiske Antipatriots från Sidon skrev under 100-talet f. Kr en lista på världens sju underverk. Ett av dem var Babylons hängande trädgårdar. Men än har arkeologer inte hittat något som visar att de legendariska trädgårdarna verkligen fanns.
Babylon var hjärtat i det babyloniska riket. Staden låg vid floden Eurofat, 80 kilometer söder om dagens Bagdad i Irak. Den antika staden etablerades redan under tidig bronsålder, men nådde sin storhetstid under 600-talet f. Kr under Nebuchadnezzar II:s styre. Kejsardömet hade etablerats av Nebuchadnezzars pappa Nabopolassar då denne besegrat det Assyriska imperiet.
Källor från antikens Grekland
Det var grekiske Berossus av Kos som under antiken för första gången skrev om trädgårdarna. Hans originalskrift finns inte bevarad, är endast återgivna i senare texter. Enligt Berossus fanns det i Babylon höga stenterasser där träd och blommor var planterade. Han menar att Nebuchadnezzar den andre anlade trädgårdarna som en gåva till sin hustru Amytis som var uppväxt i bergiga trakter i Persien. För att Amytis skulle ha mindre hemlängtan anlades bergsliknande terrasser med växter. Men trots att Berossus skrifter hänvisar till drottning Amytis finns det inga babyloniska källor som bekräftar drottningens existens. Mycket av det som Berossus skrev om har fått stöd från senare arkeologiska utgrävningar. Men än så länge inte Babylons hängande trädgårdar.
Fler greker skrev om de vackra trädgårdarna. Strabo, den grekiske geografen (ca 64 f.Kr. — ca. 24 e.Kr.) skrev om bevattningssystemet, ett maskineri som drog upp vatten från floden Eufrat för att vattna de olika platåerna. Han nämner också att det fanns trappor för att nå de olika nivåerna.
Under det första århundradet f. Kr. skrev även den grekiske historikern Diodorus Siculus om hur terrasserna sluttade uppåt och jämförde dess konstruktion med en gammal teater. Han nämnde även att de olika nivåerna var byggda på pelare och omgavs av vass och tegel.
Brist på arkeologiska fynd efter Babylons hängande trädgårdar
Den tyske arkeologen Robert Koldewey ledde de första vetenskapliga utgrävningarna av Babylon mellan åren 1899 och 1917. Sedan dess har många gamla strukturer som den så kallade Ishtarporten hittats. Men det finns det inga spår av de legendariska trädgårdarna.
Därutöver har man ännu inte hittat några babyloniska källor som nämner trädgårdarna. De skrifter som hittats inkluderar omfattande beskrivningar av Nebukadnessars byggprojekt – till och med valen av gatunamnen i Babylon. Brist på arkeologiska fynd och dokumentation ifrågasätter därför huruvida trädgårdarna existerade. En teori är att trädgårdarna istället fanns i assyriska Nineve, vilket var en stad som i historiska källor vid flera tillfällen förväxlats med Babylon.
