Artiklar

Byggdes pyramiderna av slavar?

Pyramiderna
I mitten av 400-talet f Kr gjorde den grekiske historieskrivaren Herodotos en resa till Egypten. Han blev djupt hänförd över vad han såg och hörde. Mest av allt häpnade han över de tre stora pyramiderna vid Giza. Och det är inte så konstigt. Den i dag 137 meter höga Cheopspyramiden, den mest kända av Gizapyramiderna, är fortfarande ett av världens största byggnadsverk. För Herodotos måste pyramiden ha tett sig som nästintill övernaturligt stor.

Föga förvånande undrade han hur egyptierna hade lyckats uppföra någonting så magnifikt, och fick då höra att det var slavarbetare som hade byggt monumenten. Herodotos källor uppgav att 100 000 man hade slitit för att färdigställa bara Cheopspyramiden.

Sedan dess har föreställningen om att Egyptens pyramider byggdes av slavar etsat sig fast i det västerländska medvetandet. Inte minst i otaliga filmer kan man se scener där olyckliga arbetare släpar på stora stenblock genom ökensanden, medan de piskas blodiga av grymma slavdrivare. Dessutom framställs det ofta som att slavarbetarna skulle ha varit judar.

Men filmerna ljuger. I dag är de flesta seriösa arkeologer ense om att pyramiderna uppfördes av arbetare som var avlönade, eller som i gengäld för sitt slit slapp betala skatt till farao. Bland annat har det hittats klotter inne i pyramiderna där olika arbetslag skryter om att de uppfört just den delen av byggnaden. Det är knappast ett beteende man förväntar sig av hårt hållna slavarbetare.

Världens dramatiska historiaForskarna har också gjort fynd som tyder på att arbetarna som var verksamma vid pyramiderna bodde relativt bra och att de fick rikligt med mat, som dessutom var av god kvalitet. Det är inte troligt att farao skulle ha försett arbetarna med den typen av boende och kost om de hade varit slavar.

Egyptologerna lutar därför snarare åt att det fanns en kärna av utbildade och avlönade arbetare som jobbade heltid, det vill säga året om, med att bygga pyramiderna. Under den tid på året då Nilen svämmade över och gjorde det omöjligt att bedriva jordbruk fick pyramidbyggarna dessutom hjälp av bönder som kallades in från byar runtom i riket.

Flera forskare tror dessutom att man i det dåtida Egypten såg uppförandet av pyramiderna som ett gemensamt religiöst projekt, och att många egyptier därför frivilligt kan ha hjälpt till med bygget.

Visst kan det trots allt ha funnits slavar bland arbetarna, men att de skulle ha varit i majoritet är alltså en myt. Och några judiska slavarbetare deltog garanterat inte i uppförandet av faraonernas gravmonument vid Giza. Merparten av Egyptens pyramider, inklusive de vid Giza, uppfördes cirka 2700–2270 f Kr, under det så kallade Gamla riket. Då fanns det inga judar i Egypten. De kom dit mycket senare.

Herodotos uppgift om att 100 000 arbetare skulle ha jobbat med Cheopspyramiden är också felaktig. I dag tror forskarna att mellan 10 000 och 30 000 personer var delaktiga i bygget. Exakt hur de bar sig åt för att resa det väldiga stenmonumentet är fortfarande en gåta. Men konstruktörerna hade i alla fall inga kameler till hjälp, som många tror. De första tama kameldjuren kom nämligen till Egypten långt efter det att pyramiderna vid Giza stod klara.

Fann du artikeln ovan intressant? Följ våra nyhetsbrev:

Artikeln är ett utdrag från...

101 historiska myter

219 kr
OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar
»En underbart uppslukande sidvändare där många av våra vanligaste historiska ”kunskaper” ställs på ända.« Dagens Nyheter

Trodde du att Julius Caesars sista ord var: Även du min Brutus? Att Erik XIV dog av förgiftad ärtsoppa? Att järnkorset uppfanns av nazisterna? Att Egyptens pyramider byggdes av slavar? Eller att det var Columbus som upptäckte Amerika?

Det är du inte ensam om. Med 101 historiska myter i bokhyllan kan du briljera vid nästa middagsbjudning, svara rätt på kniviga historiefrågor, eller helt enkelt bara skaffa dig nya kunskaper.

I 101 historiska myter berättar historikerna och journalisterna Åke Persson och Thomas Oldrup om de 101 mest välspridda historiska myterna, hur de uppkom samt hur verkligheten egentligen såg ut. Boken har en given plats i bokhyllan för alla kalenderbitare, historieintresserade och besserwissrar.

Du kanske också gillar...

Kleopatra

149 kr
Det är en historisk ironi att vi inte har en aning om hur världens mest ryktbara skönhetsdrottning såg ut. Inga porträttlika avbildningar finns bevarade av den egyptiska härskarinnan Kleopatra. Vi är hänvisade till vinklade romerska skildringar, där hon förför och duperar män som Julius Caesar och Marcus Antonius. Som deras älskarinna och Egyptens drottning blev hon en maktspelerska i ett avgörande skede av Medelhavsvärldens historia.

I sin lättillgängliga biografi tränger Dick Harrison bortom myternas och propagandans Kleopatra. Här bemöts de hisnande skrönorna om blodtörst, sexmissbruk och giftormar. Istället kommer vi närmare regenten, realpolitikern, fyrabarnsmodern, kvinnan.

I bokserien Biografi porträtteras personer som varit med och format vår myllrande historia. I böckerna möter vi historiska megakändisar vars berömdhet färdats genom årtusenden, eller profiler som varit betydelsefulla för sitt land och dess utveckling.

Tutankhamon

149 kr
I november 1922 forcerar Howard Carter och hans kolleger den sista dörren till farao Tutankhamons gravkammare. Underbara ting väntar dem. Fynden från Tutankhamons grav hör till arkeologins mest häpnadsväckande genom tiderna och har gett unika inblickar i det gamla Egyptens historia. De förvandlade en i praktiken obetydlig pojkfarao till superkändis tre millennier efter dennes död.

Här berättar historikern Dick Harrison inte bara om faraon och hans grav, utan även om det rike och folk som Tutankhamon under en kort tid sattes att styra. Under 1800-talet nådde fascinationen för det forntida Egypten nya höjder och historia blandades med fiktion. Vad är sant och vad är falskt i den fantasieggande mytflora som sedan dess omger faraonernas rike? Finns det skäl att tro på den förbannelse som ansågs drabba dem som vågade störa Tutankhamons eviga sömn? Det är frågor som får sina svar i denna fängslande och allmänbildande bok.

Bokserien Världens dramatiska historia tar upp fängslande händelser ur världshistorien. Författarna återger med engagemang och stor kunskap de personer och skeenden som varit med och förändrat historien. Med sitt nätta format och sidomfång erbjuder böckerna i serien utmärkt läsning för alla med ett intresse för historia.

Vägar mot Lund

269 kr
»Denna mycket gedigna och fascinerade redogörelse för framväxten av den medeltida staden Lund med uppförandet av katedralen i fokus, presenterar ny, intressant forskning om Lunds historia som ger belägg för att staden grundades redan under Harald Blåtands tid.« Bibliotekstjänst
Harald Blåtand och Lund, källsprång och lera, kloster och slavar, oxar och stenblock, domkyrkans bergarter och stadens planläggning med käppar och rännor är några av de många byggstenar som sammanfogar innehållet i boken Vägar mot Lund.

I denna antologi får vi till en början följa det lokala och internationella politiska spelet kring grundläggandet och utvecklingen av vad som blev det medeltida Danmarks ärkebiskopssäte och landets största myntort. Människorna, både de fria och de ofria, nås genom gravfynd, keramik och moderna analysmetoder.

Redaktörer och författare till antologin Vägar mot Lund är Maria Cinthio och Anders Ödman. Texter har även skrivits av Lone Mogensen och Ulf Sivhed.

Slaveriets historia

75 kr
»Lundaprofessorns flyhänta översikt … Folkbildaren Harrison har rätt: ”Slaveriet försvinner inte av sig självt”.« Sydsvenskan

Dick Harrisons mästerliga och angelägna skildring av slaveriets historia!

Dick Harrison, professor i historia och prisbelönt författare, är nu aktuell med en bok om ett ämne som berör honom djupt. Det handlar om en av världshistoriens största tragedier, en tragedi som tyvärr är långt ifrån avslutad. Nämligen företeelsen slaveri.

I den viktiga boken Slaveriets historia skildrar han på ett levande och närgånget vis uppkomsten och utvecklingen av slaveri. Han ger oss en en fullständig, modern och unik överblick, från forntidens ofria arbetare till dagens trafficking.

Vårt nuvarande västerländska samhälle är faktiskt ett av ytterst få samhällen i världshistorien som inte anser att slaveri är något helt naturligt. Det i särklass vanligaste i alla historiska samhällen – även det svenska – har varit att slaveri är funktionellt och socialt acceptabelt: vissa förtjänar att leva i ofrihet.

Slaveriets historia är en komprimerad och uppdaterad version av Dick Harrisons trilogi om slaveri som gavs ut under åren 2006–2008. Boken är unik i sitt slag, och dessvärre ännu brännande angelägen år 2015.