Arkimedes sista ord — ”Rubba inte mina cirklar!”

Plötsligt hördes ett buller vid dörren. Den grekiske vetenskapsmannen Arkimedes ryckte till, irriterad över att ha blivit avbruten i sina beräkningar av ett matematiskt problem. Som stöd för sina kalkyler hade han ritat geometriska figurer i en ram fylld med sandliknande glaspulver.

I nästa ögonblick rusade en romersk soldat med draget svärd in i rummet. Nu, om inte förr, insåg Arkimedes att romarna hade intagit Syrakusa, den grekiskkontrollerade stad på sydöstra Sicilien där den drygt 70-årige vetenskapsmannen bodde och verkade.

Uppgifterna om Arkimedes liv och gärning är knapphändiga och inte alltid tillförlitliga. Men enligt antika källor ska han ha konstruerat flera snillrika krigsmaskiner. Arkimedes sägs till exempel ha hittat på ett sätt att tända eld på fiendeskepp med hjälp av speglar som reflekterade och koncentrerade solens strålar.

I dag är dock Arkimedes kanske främst känd för den princip som bär hans namn. Den går i korthet ut på att ett föremål som sänks ner i en vätska påverkas av en uppåtriktad kraft som är lika stor som tyngden av den vätska som föremålet tränger undan. Det är förklaringen till varför båtar av stål kan flyta.

Denna princip påstås Arkimedes ha kommit på medan han klev ner i ett kar för att ta ett bad. Upptäckten gjorde honom så glad att han hoppade upp ur badkaret, sprang ut på gatan spritt språngande naken och ropade Heureka! Det betyder ungefär: ”Jag har funnit det!”

Om detta är sant eller inte står skrivet i stjärnorna, samma stjärnor som astronomen Arkimedes beskrev på ett sådant sätt att han av vetenskapshistorikerna kommit att betraktas som ett geni, långt före sin tid. Särskilt om man lägger till alla hans andra bedrifter som matematiker, fysiker och ingenjör.

Men att Arkimedes var en sådan betydelsefull person kunde förstås den romerske soldat som stod framför honom med draget svärd den där dagen år 212 f Kr inte veta. Så när den grånade vetenskapsmannen vägrade att följa med, och dessutom vresigt pekade på sina geometriska figurer och ropade ”Rubba inte mina cirklar!”, högg legionären helt sonika ner den motsträvige gamlingen.

Att det gick till på det viset när Arkimedes dog berättar den grekisk-romerske historieskrivaren Plutarchos, 300 år efter händelsen. Fast enligt en annan version ska Arkimedes ha blivit nerhuggen ute på gatan av en romersk soldat som trodde att de matematiska instrument som vetenskapsmannen bar på var värdesaker. Enligt en tredje variant dödades Arkimedes på stranden, där han ritat sina geometriska figurer i sanden.

Det berömda citatet ”Rubba inte mina cirklar!” – eller Noli turbare circulos meos! som det lyder på latin – kan användas när någon inte vill bli störd i sina tankegångar eller ändra sin inställning i en viss fråga. Den som hyser en bergfast tro på att Arkimedes verkligen sa så, på latin eller grekiska, har dock anledning att tänka om. För även om Plutarchos beskriver själva händelsen, alltså hur den romerske soldaten högg ner Arkimedes, så nämner han ingenting om några sista ord. Inte heller i någon av de andra antika källor som berör vetenskapsmannens död finns citatet ordagrant återgivet. Hur, var, när och varför det uppstod är alltså oklart.

Slutsatsen får väl därför sägas bli att det enda vi med säkerhet vet om citatet ”Rubba inte mina cirklar!” är att det framstår som en gåta som det skulle krävas ett snille av Arkimedes kaliber för att lösa.

Du har väl inte missat vår podcast Historia Nu? Du kanske är intresserad av avsnitt 40, om demokratins genombrott i antikens Grekland – och hur den liknar moderna maffiavälden.