Arvet från Bagdad

Viktig och aktuell bok som motbevisar myter om vårt grekiska/arabiska arv

Ett antal myter har i århundraden ständigt återkommit i den europeiska antiislamiska och antiarabiska retoriken. Den mest omtalade myten är att biblioteket i Alexandria, där världens vetande var samlat, förstördes när kalifen Omar erövrade staden år 642. Hans motiv sägs ha varit att de grekiska klassiska skrifterna inte behövdes om de överensstämde med Koranen. Om de å andra sidan stred mot Allahs ord måste de förstöras. Bokrullarna påstås ha använts som bränsle i stadens 4 000 badinrättningar och ha räckt till att värma badvattnet i staden i sex månader.

Den historiska sanningen är att biblioteket i Alexandria förstördes långt före den muslimska erövringen, förmodligen redan år 47 före Kristus av Julius Caesar när han satt eld på den egyptiska flottan som drev in mot hamnen och antände flera byggnader. Vårt grekiska antika arv förstördes således inte av kunskapsföraktande muslimer. I stället står vi i en tacksamhetsskuld till de vetenskapsmän och översättare i Bagdad som mot slutet av 700- och under 800-talet översatte de klassiska grekiska verken till arabiska i en tid när Europa gick in i den mörka medeltiden.

Till Andalusien – det muslimska Spanien – lockades lärda män från Bagdad och i deras bagage fanns de klassiska grekiska verken och det tänkande de själva utvecklat. När Västeuropa saknade högre utbildningsinstitutioner växte i städer som Sevilla, Cordoba och Granada lärdomsinstitutioner fram med undervisning i filosofi, juridik, litteratur, matematik, medicin, astronomi, geografi och historia.

Toledo blev efter den kristna återerövringen ett centrum för översättningar av vetenskaplig litteratur från arabiska till latin och där samlades vetgiriga män från hela Europa. Även Sicilien spelade en viktig roll i denna kunskapsöverföring och för den italienska renässansens uppkomst.

Intressanta kunskaper om Europas historia

De spår som det arabiska styret i Spanien lämnat efter sig på alla samhällsområden märks inte minst i de europeiska språken. Fyra procent av de engelska orden har arabiskt ursprung men störst är av historiska skäl inflytandet på spanskan där vart femte ord beräknas ha arabiska rötter.

Få svenska turister har en aning om att de både åkallar sin skapare och talar arabiska när de vrålar ut sitt olé på tjurfäktningsarenan eller på grisfesten. Ordet är en avledning av wa-Allah, Åh Gud. Spaniens längsta flod Guadalquivir härleder sitt namn från Wadi al-kabir, den stora dalen, Gibraltar betyder Tariqs berg, djabal Tariq och ordet hasta i uttryck som hasta manana kommer från arabiskans hatta (tills) för att ta några exempel.

Följande provkarta på arabiska låneord i svenskan tjänar som en provkarta på bredden av det arabiska kulturella inflytandet även i Sverige: alfabet, algebra, almanacka, alkohol, alkov, banan, bensin, chiffer, damask, dragon, elixir, fakir, gasell, haveri, ingefära, jacka, kabel, kaffe, kaliber, kanal, karaff, karat, kemi, koffert, konditori, magasin, madrass, marsipan, maskara, massage, monsun, pyjamas, racket, ris, risk, safari, saffran, sheriff, sherry, siffra, sirap, socker, soffa, spenat, tambur, tariff, timbal, trafik, tyfon och zenit.

Hur vårt klassiska grekiska kulturarv bevarades och utvecklades och hur det fördes vidare till Europa beskrivs i denna bok. Den tar effektivt död på de ihärdiga myterna om ”den västerländska civilisationens inneboende överlägsenhet gentemot den muslimska” för att citera Silvio Berlusconi och den visar på historielösheten i den islamofobiska och antiarabiska propaganda som nu sprids i Sverige och övriga Europa.