Artiklar

Vilhelm Moberg (1898-1973)

Vilhelm Moberg

”Han älskar att gå lite släpigt – har man gångna generationers knäande soldattramp och dröjande bondekliv efter plogen i sina ben, då trippar man inte fram på Strandvägsvis.”

Så beskrevs Vilhelm Moberg av en vän på 1940-talet – ett drag av lantlig kraftkarl fanns alltid kvar hos smålänningen. Även som uppburen författare betraktade han vedhuggning som en förnämlig motionsform och krävde att få havregrynsgröt till frukost på lyxhotell i Italien och USA.

Vilhelm Moberg föddes i ett soldattorp i Moshultamåla, som fjärde barnet i en syskonskara på sju. Fadern var knekt och modern bonddotter. Trots att familjen var fattig skildrade han sin uppväxtmiljö med värme: ”En stickelbärsbuske, en surapel med ett skatbo, en bäck, där gäddorna stod sömnigt gapande […] det var ting fulla av under för barnets friska, nyöppnade ögon.”

Det är från detta småländska landskap som Karl-Oskar och Kristina bryter upp för att söka ett bättre liv i Amerika i Mobergs stora utvandrarepos, ett av den svenska litteraturens mest älskade verk. Det är också här som budkaveln manar till uppror mot utländska 1600-talsfogdar i romanen Rid i Natt! (1941), som Moberg skrev efter att Nazityskland hade ockuperat våra nordiska grannländer. Samtidigt som Vilhelm Moberg var en inkännande skildrare av svenskt allmogeliv var han en hetlevrad debattör som stred mot samtida orättvisor och rättsröta.

Utmärkande för pojken Vilhelm under folkskolan var hans stora läshunger. Han slukade allt han kom över och fick redan som trettonåring en novell publicerad i en tidning.

Efter skolan hyste Moberg, som nu arbetade i skogen och på glasbruk, planer på att emigrera till USA. När modern – vars samtliga sex syskon hade utvandrat – bönföll honom att inte åka gick han med på att stanna kvar i Sverige på villkor att han fick läsa på folkhögskola.

Studierna ledde till arbete på olika lokaltidningar där han skrev artiklar om livet i hembygden under signaturen Ville i Momåla. Under värnplikten i Växjö slog Mobergs upprorsanda ut i full blom. ”Kasernlivet kändes för mig som ett oerhört intrång i den mest självklara av en människas rättigheter: rätten till frihet, frihet i både psykisk och fysisk bemärkelse.” Den satiriska kåserisamlingen I vapenrock och linnebyxor (1921) tillkom medan han satt i arresten.

Efter värnplikten arbetade han på en lokaltidning i Vadstena, där han träffade Margareta Törnqvist. Paret gifte sig 1923 och kom att få fem barn, bland dem dottern Eva som blev journalist och författare.

Vilhelm Moberg romandebuterade 1927 med Raskens, en berättelse om en indelt knekt och hans familj. Boken, som 1976 blev en TV-serie med Sven Wollter i titelrollen, sålde så bra att han vågade steget att bli författare på heltid.

Efter kriget tog han itu med romansviten i fyra delar om 1800-talets svenska emigration till Amerika. Han reste med familjen till USA och ägnade flera år åt att läsa Amerikabrev och dagböcker, söka i arkiv och besöka utvandrarbygderna. Skrev gjorde han i Kalifornien, där han bodde med sin familj vid havet. Moberg tog dagligen långa simturer mellan arbetspassen, en vana han blev beroende av och höll fast vid livet ut.

Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige gavs ut 1949–59 och har bara i Sverige sålt i över två miljoner exemplar. Här möter läsaren den strävsamme hemmansägaren Karl-Oskar, drängen Robert som drömmer om rikedom och oberoende, sockenhoran Ulrika som söker ett liv i värdighet och kretsen kring frikyrkopastorn Daniel i Kärragärde som flyr undan religiöst förtryck i Sverige. Den mest ömsinta gestaltningen är kanske den av Kristina, som aldrig finner sig tillrätta i det nya landet och plågas av längtan hem till barndomens astrakanapel. Berättelserna spreds till nya generationer genom Jan Troells filmatiseringar på 1970-talet och genom Björn och Bennys musikal Kristina från Duvemåla från 1995.

Under 1950-talet var Moberg aktiv i den svenska samhällsdebatten, inte minst när han avslöjade allvarliga fall av korruption inom rättsväsendet i de omtalade Haijby- och Kejneaffärerna. Han var också en hätsk motståndare till monarkin och publicerade sina ståndpunkter i skriften Därför är jag republikan (1955).

Mobergs sista roman med emigranttema, Din stund på jorden (1963), handlar om en äldre svensk man som från amerikansk horisont ser tillbaka på sitt liv. I berättelsen anar man det vemod inför livets korthet som präglade Moberg under hans sista levnadsår. ”Jag fasar oerhört för den dagen jag inte längre kan arbeta”, sa han till en vän. ”Då finns det ju absolut ingenting kvar att leva för.”

Mobergs sista stora projekt blev Min svenska historia, ett verk som skildrade historien ur ett allmogeperspektiv. Tanken var att det skulle bli fyra delar, men efter att Moberg drabbats av sjukdom orkade han inte skriva färdigt mer än två.

Den 8 augusti 1973 hittades Vilhelm Moberg drunknad nära sitt hem på Väddö i Roslagen. I köket låg en handskriven lapp med texten: ”Klockan är tjugo över sju, jag går att söka i sjön, sömnen utan slut.

Texten är ett utdrag från...

101 historiska svenskar

75 kr
»101 utmärkta minibiografier … författarna har gjort ett gediget arbete.« Ölandsbladet

En ny del i succéserien ”101 historiska …” – framstående svenskar från Birger Jarl till Anna Lindh!

Visste du att den svenska sångerskan Jenny Lind upplevde en närmast fanatisk idoldyrkan i London? Eller att kung Karl XIV Johan aldrig lärde sig att tala svenska?

101 historiska svenskar tar med läsaren på en spännande resa genom 800 år av historia. Vi får möta en brokig och fascinerande skara människor, allt från författare och uppfinnare till idrottsmän och politiker. Även några bovar finns med.

Pärlbandet av porträtt skapar tillsammans en berättelse om Sverige, från medeltid fram till våra dagar. Boken ingår i den populära serien 101 historiska… och är skriven av journalisterna Sara Griberg och Lars Edling.

Du kanske också är intresserad av...