Artiklar

Ellen Key inspirerade Montessori och Steiner

Ellen Key

Ellen Key och August Strindberg var födda samma år, umgicks i samma kretsar och hade ett från början vänskapligt förhållande. Strindberg lär till och med ha sagt att han ville gifta sig med henne. Båda var kritiska till privilegiesamhället, ville ha lika rösträtt för män och kvinnor men ansåg att hemmet var kvinnans naturliga plats.

Emellertid förvandlades vänskapen till osämja. När Strindberg och hans hustru Siri von Essen skildes, tog Key parti för hustrun och menade att von Essen borde få hand om barnen, vilket retade Strindberg oerhört. Ännu mer upprörd blev han när Key, efter att ha läst författaren Carl Jonas Love Almqvists roman Det går an från 1839, förkunnade att han fortfarande var Sveriges modernaste författare. Det epitetet ansåg Strindberg att han hade ensamrätt till.

Han hämnades när han skrev sin roman Svarta fanor (1907). Där finns ett nidporträtt av Ellen Key, som i boken får heta Hanna Paj och framställs som en intrigerande, osympatisk person. Men Key drog sig inte för att bita tillbaka och kallade Strindberg både gift-blandare och likskändare.

Ellen Key föddes på Sundsholms säteri utanför Västervik.

Hon var äldst av sex syskon och fick en uppfostran som präglades av stränga regler. Till exempel måste barnen stå och äta och de fick inga ömhetsbetygelser. Fadern – en utbildad kanslist – var med om att grunda Lantmannapartiet, en föregångare till dagens Centerparti. Modern kom från en förmögen adelsfamilj. Till skillnad från sina bröder, som tog avstånd från fadern, inledde Key redan i ungdomen ett samarbete med honom. Hon fungerade som hans sekreterare i riksdagsarbetet, skrev hans tal och när hon var 24 år gjorde de en gemensam bildningsresa ut i Europa.

Pedagogik blev det område där hon gjorde sina främsta insatser. Hon utbildade sig till lärare och började 1880 undervisa på Whitlockska flickskolan i Stockholm (där Elsa Beskow var en av hennes elever). I Keys pedagogik var det viktigt att lära sig reflektera och tillägna sig kunskaper på egen hand. Barn skulle inte drivas till kunskap med piska och morot. Hon ansåg i stället att de framför allt behövde kärlek, en känsla som borde genomsyra undervisningen. Vidare menade hon att läraren inte skulle fungera som en vägvisare genom att peka ut vad som var viktigt, utan uppmuntra eleverna att göra egna iakttagelser, leta fram egna hjälpmedel och att tänka själva. Key införde exempelvis ”fria talet”, ett debattforum där eleverna fick träna sig på att framföra åsikter i viktiga samhällsfrågor.

Till undervisningen på Whitlockska hörde också att inte dela upp skoldagen i lektioner på 40 minuter, utan att läsa tematiskt. Det innebar att man under längre perioder ägnade sig åt olika ämnesområden, och när naturlära stod på schemat gick man ut i skogen.

Idéhistorikern och författaren Ronny Ambjörnsson har i sin bok Ellen Key – En europeisk intellektuell (2012) påpekat att det sena 1800-talets flickskolor var sin tids mest progressiva skolform. De var inte kontrollerade av myndigheterna och kyrkan på samma sätt som läroverken.

I Barnets århundrade (1900), som översattes till 26 språk, samlade Key många av sina idéer. Boken uppmärksammades särskilt i Tyskland. Både Rudolf Steiner och Maria Montessori, som gav upphov till waldorf- respektive montessoripedagogiken, anses ha påverkats av Ellen Key.

Key fick inga egna barn och gifte sig aldrig, men hade under många år ett hemligt kärleksförhållande med en gift man, essäisten och litteraturkritikern Urban von Feilitzen. Förhållandet upprätthölls främst via korrespondens men också genom sporadiska möten. Mellan dem skedde ett kreativt utbyte av idéer kring exempelvis manliga och kvinnliga egenskaper och kvinnans emancipation. Många av von Feilitzens tankegångar går igen i Keys broschyr Miss-brukad kvinnokraft (1896). Key skrev bland annat att kvinnan skulle ut i arbetslivet, men på egna villkor. Hon var främst lämpad för yrken som lärare eller läkare där hennes medfödda omsorgskänsla kom till sin rätt.

Ellen Key agiterade också mot kyrkans accepterande hållning till de ”osedliga äktenskap” där unga kvinnor gifte sig med äldre män för att bli försörjda. I stället förkunnade hon: ”De, som älska varandra, äro makar!” För detta blev hon så hatad av borgerligheten att hon valde att lämna Sverige. Mellan åren 1900 och 1909 befann hon sig mestadels på resa i Tyskland, Österrike och Italien. Under den perioden skrev hon Lifslinjer (1903–06) där hon bland annat för fram ett estetiskt program. I detta trebandsverk angriper hon det borgerliga sekelskifteshemmet med murriga tapeter, plysch och kuddar och talar för enkel, ändamålsenlig heminredning i ljusa och klara färger. Detta ideal förverkligade hon senare genom bygget av Strand, det egna hemmet på sluttningen mot Vättern. I dag är Strand en populär turistattraktion och kvinnor kan söka stipendier för vistelser i huset.

Ellen Key avled på Strand 1926. Även om hon i dag sällan uppmärksammas var hon under sin livstid världsberömd, och många av de idéer hon förde fram för över hundra år sedan anses i dag som självklara i vårt samhälle.

Artikeln är ett utdrag från...

101 historiska svenskar
Stäng

101 historiska svenskar

75 kr
»101 utmärkta minibiografier … författarna har gjort ett gediget arbete.« Ölandsbladet

En ny del i succéserien ”101 historiska …” – framstående svenskar från Birger Jarl till Anna Lindh!

Visste du att den svenska sångerskan Jenny Lind upplevde en närmast fanatisk idoldyrkan i London? Eller att kung Karl XIV Johan aldrig lärde sig att tala svenska?

101 historiska svenskar tar med läsaren på en spännande resa genom 800 år av historia. Vi får möta en brokig och fascinerande skara människor, allt från författare och uppfinnare till idrottsmän och politiker. Även några bovar finns med.

Pärlbandet av porträtt skapar tillsammans en berättelse om Sverige, från medeltid fram till våra dagar. Boken ingår i den populära serien 101 historiska… och är skriven av journalisterna Sara Griberg och Lars Edling.

Du kanske också gillar...

Den besvärliga Elin Wägner
Stäng

Den besvärliga Elin Wägner

239 kr
»Ett hängivet, nyanserat och fullödigt porträtt av en av den svenska litteraturhistoriens centralgestalter.« Expressen
»Den besvärliga Elin Wägner är skriven med den schwung och stilistiska säkerhet som är Ulrika Knutsons egen … Wägner framstår som just den sortens kvinnliga revolutionär som vår tid älskar.« Svenska Dagbladet
»Lätt och ledigt lyfter Ulrika Knutson på locket till Wägners omfångsrika skriftproduktion … Framförallt lyckas hon skapa en inspirerande berättelse om tidens starka kvinnonätverk …  Elin Wägners tid är nu.« Sydsvenskan
»Spännande, medryckande biografi om en rastlös och motsägelsefull intellektuell.« Dagens Nyheter
»Elin Wägner föredömligt porträtterad … en alldeles utmärkt bok.« Göteborgs-Posten

Elin Wägner var långt före sin tid och det är först nu som tiden hunnit ifatt henne. Som en av Sveriges viktigaste författare under 1900-talet är hon framförallt ihågkommen för klassiska romaner som Norrtullsligan och Pennskaftet. Men inte minst var hon civilisationskritiker.

Wägner utmanade sin samtid, och ansågs besvärlig. Hon var en hård moralist som krävde det omöjliga av sin omgivning – kampen för rösträtten, freden, kärleken och miljön skulle gå före allt annat.

Journalisten och författaren Ulrika Knutson har skrivit en engagerad och skarpsinnig bok om Elin Wägner, som tar fasta på hennes mer okända sidor. Det är ett modernt porträtt som berör högaktuella ämnen, som sexuella trakasserier och miljöförstöring. Man kan inte låta bli att undra vad Elin Wägner hade tyckt om me too-uppropet och Greta Thunbergs miljöaktivism?

Ulrika Knutson är en välkänd radioröst och journalist som tidigare har skrivit boken Kvinnor på gränsen till genombrott. Biografin om Elin Wägner är hennes efterlängtade litterära comeback.

Sophie Elkan
Stäng

Sophie Elkan

239 kr
OBS: Print on Demand. Leveranstid ca 10 arbetsdagar.
I januari 1894 möttes Sophie Elkan och Selma Lagerlöf för första gången. Kvinnornas möte resulterade i en livslång vänskap. Tyvärr betydde det att Sophie kom att leva i skuggan av sin framgångsrika väninna.

Idag är det få som känner till att Sophie Elkan var en hyllad författare i sekelskiftets Sverige, av många ansedd som en förnyare av den historiska romanen. Denna högborgerliga kvinna av judisk börd rörde sig hemtamt i den svenska kulturelitens finaste kretsar, samtidigt som hon hade ett brinnande politiskt intresse och ett lidelsefullt engagemang för kvinnosaken.

Författaren Eva Helen Ulvros är professor emerita i historia vid Lunds universitet. Hon har skrivit en rad uppskattade böcker om kvinnohistoria.

Kata Dalström
Stäng

Kata Dalström

75 kr229 kr
»En ypperlig biografi … som borde inspirera politiska aktivister i dag.« ETC
»I en efterlängtad ny biografi tecknar historikern Gunnela Björk ett konturskarpt porträtt av en färgstark individ i en kaotisk tid.« Expressen

År 1894 anslöt sig Kata Dalström till socialdemokraterna. Uppvuxen i en högborgerlig miljö sågs hennes politiska engagemang närmast som samhällsomstörtande. Det dröjde inte länge innan Kata Dalström gav sig ut som socialistisk agitator. Hon reste land och rike runt, hamnade i opposition med partiledningen men älskades ute i landet – där hon sågs som en levande legend.

Katas brinnande engagemang gjorde henne till en stridbar frontfigur för den unga arbetarrörelsen under demokratins genombrottstid. Privatlivet var lika stormigt som det politiska. Hennes äktenskap var turbulent, hon födde sju barn, blev spiritist och buddhist och hade flera kärleksaffärer.

Författaren och historikern Gunnela Björk fångar ett extraordinärt levnadsöde. Hennes biografi om Kata Dalström skildrar en färgstark kvinna som gick sin egen väg.