Artiklar

Pesten förvandlar medeltidens landskap

Pesten - Loxstedter Totentanz
Läget är desperat i den italienska handelsstaden Kaffa, på det som idag kallas Krimhalvön. En enorm armé av mongoliska krigare, den så kallade Gyllene horden, ledd av den mäktige khanen Jani Beg, har slagit läger utanför murarna och den här gången verkar ingen hjälp komma utifrån. Död och förintelse är att vänta; den Gyllene horden har ett välgrundat rykte om sig att utplåna alla som försöker stå emot.

Så en dag börjar mongolerna bryta sitt läger och en del av deras trupper rider sin väg. Inne i Kaffa jublar invånarna, tackar Gud för att han hört deras bön och räddat dem från fienden. Det visar sig snart vara en förödande sjukdom som sprider sig bland dem som fått mongolerna att skräckslagna fly platsen.

Men de som firade i Kaffa gjorde det alldeles för tidigt. För innan mongolhärskaren ger sig av bestämmer han sig för att ändå på något sätt försöka komma åt sina fiender. Med hjälp av katapulter kastas hundratals döda soldater in över stadens murar. Invånarna blir skräckslagna när de ser de uppsvällda liken, täckta av blåsvarta fläckar eller stora, varfyllda bölder. I panik kastas de döda i hamnen, men då är det redan för sent. Pesten har kommit till Kaffa. Och när de rikaste invånarna flyr tillbaka till det som idag är Italien, tar de smittan med sig. Den förödande farsot som i Europa gått till historien som ”den stora döden”, eller digerdöden, är ett faktum.

På det här sättet brukar historien i varje fall berättas. Säkert hade epidemin i vilket fall ändå kommit till Europa så småningom. Vid den här tiden var handelsförbindelserna mellan kontinenterna många, och eftersom det pestutbrott som några år tidigare börjat härja på stäpperna i det inre av Kina var så kraftfullt, var det rimligen bara en tidsfråga innan smittan skulle ha nått alla länder som på något sätt stod i förbindelse med varandra.

Mer än 800 år hade gått sedan det senaste pestutbrottet i Europa. Det innebar att det inte fanns några som helst förberedelser för en epidemi av den här storleksordningen. När människor började dö i häpnadsväckande hastighet, och i osannolika antal, drog många slutsatsen att världens undergång var kommen. Det beräknas att upp till 40 procent av alla människor som levde i Europa under denna tid dog i pesten, i fruktansvärda plågor. På en del håll var andelen döda ännu högre; byar och städer lämnades nästan helt övergivna.

Överallt där pesten drog fram slogs samhället sönder. Vissa människor vände sig till Gud och bad om nåd eller frälsning. Andra försökte dränka sin ångest med alkohol och mat i överflöd.

Det berättas om hur banden som höll människor samman bröts itu. Makar övergav varandra vid minsta tecken på smitta, föräldrar lämnade sina sjuka barn. Desperata människor letade efter syndabockar. Kanske var det Djävulen som verkade i världen och spred smittan med flit? På många håll skyllde man epidemin på judar, som mördades i tusental i fruktansvärda förföljelser, så kallade pogromer.

I litteraturen från denna tid finns flera skakande vittnesmål bevarade, särskilt från Italien där farsoten först slog till. I den vackra staden Siena mitt i Toscana, ska bara en av åtta invånare ha överlevt pesten. Stadens krönikör har lämnat en drabbande anteckning från dessa år: ”jag, Agnolo di Tura, kallad den fete, begravde mina fem små barn med egna händer.”

I en annan text beskriver poeten Petrarca suggestivt den stora förödelse som gått över världen. I ett effektivt retoriskt grepp vänder han sig till oss – vi som en dag kommer att ta del av hans ord. Han utmanar oss att föreställa oss vad som en gång utspelade sig, och kanske kan komma att göra det igen: ”Husen står tomma, städerna öde, åkrarna oskötta, vägarna täckta med lik. Överallt en fasansfull ödslighet. Skulle du tro detta, du som lever långt senare? Vi själva, som ser allt det här, tror ju det knappast … Hur skall kommande släkten kunna tro att det en gång funnits en tid när nästan hela jorden var utan invånare?”

Bilden är från en kyrkmålning i Bremen från tidigt 1400-tal. Motivet ”dödsdansen” blev mycket populärt under senmedeltiden, och syns ofta i kyrkmålningar och manuskript från perioden.

Artikeln är ett utdrag ur boken...

101 historiska händelser

89 kr

»Intressant, roligt och upplysande i en skön mix av det välkända och det mindre kända, storpolitik och vardagshändelser. Storslaget!« Mattias Göransson, chefredaktör, magasinet Filter

En ny spännande del i succéserien ”101 historiska …”!

Hur gick det egentligen till när Djingis Khan föll av sin häst och dog, när Marie Antoinette förberedde sig inför sin avrättning, eller då den första månlandningen bara var sekunder från att sluta i katastrof?

Boken 101 historiska händelser är en del i Historiska Medias populära 101-serie. Precis som de tidigare böckerna är den full med överraskande och
tankeväckande texter om enskilda händelser. Samtidigt fungerar boken som en underhållande och lärorik världshistoria i miniatyr.

101 historiska händelser är helt enkelt den utmärkta presentboken till gammal som ung, besserwisser som gröngöling!

Författaren Magnus Västerbro är historiejournalist med en bakgrund på Dagens Nyheter och reportagemagasinet Filter. De övriga böckerna i Historiska Medias 101-serie har tillsammans sålt i över 80 000 ex.

Du kanske också är intresserad av...

Pestens år

89 kr

»God populärvetenskap när den är som allra bäst.« Corren

En fängslande berättelse om epidemin som nära på halverade Stockholms befolkning.

1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. Undergången tycktes nära.

Pestens år är en fängslande berättelse om döden och staden. Hur farsoten slog till bara ett år efter det stora nederlaget vid Poltava. Hur den skräckinjagande epidemin spred sig bland Stockholms gator och gränder, för att därefter ta sig vidare ut i landet.

Vetenskapsjournalisten Magnus Västerbro skildrar hur Stockholms invånare ställdes inför en katastrof av ofattbara proportioner. Hur reagerade de enskilda människorna? Vilket ansvar tog myndigheterna? Och hur bidrog pesten till den svenska stormaktens undergång?

Pesten sågs av sin samtid som ett av de viktigaste tecknen på att Gud hade övergett det svenska folket, och att han straffade dem med pest och nederlag för deras högmod och storhetsvansinne. Pestens år är berättelsen om en central men ändå bortglömd period i Sveriges historia.

Digerdöden

189 kr
»Mycket läsvärd.« Tidskriften Socialpolitik
»Lockar till sträckläsning. Kapitlen är välavgränsade och greppbara, översiktliga men samtidigt tryfferade med väldokumenterade specifika exempel som levandegör historien … stimulerande läsning för historieintresserade.« Bibliotekstjänst

Historiska romaner som utspelar sig under perioden:

Månskensvargen

89 kr
»Från aktuell nutid till skräckfylld medeltid. Elvira Birgitta Holm lyckas vilken genre hon än väljer.« Svenska Dagbladet

Augustprisnominerade Månskensvargen är den första delen i Elvira Birgitta Holms starka romantrilogi om svensk medeltid.

Boken skildrar pestens år 1350. Fjortonåringarna Ylva och Mikael möts i Värmlands skogar. Båda är på flykt, Ylva undan pest och död, Mikael undan våld och övergrepp.

Skuggornas tid

89 kr249 kr
OBS: Print on Demand. Leveranstid ca 15 arbetsdagar.
I Agneta Arnesson Westerdahls fristående roman Skuggornas tid möter vi den högättade Elin år 1350. Sommaren står i full blom när hon återvänder till Lejsta gård. Hennes man och barn har som så många andra fallit offer för digerdöden, och dagarna präglas av sorg och hunger.

När Elins vägar korsas av den föräldralösa flickan Unni fylls gården med nytt liv och förrådet av mat växer. Men Unni, som är van att gå sin egen väg och bär på svåra minnen, har svårt att anpassa sig till ett liv nära rikets tron.

Nära ett decennium senare drar den andra pestvågen in över landet år 1359. Nya offer skördas och Unni som befinner sig i kloster får hjälp att ta sig över till Gotland dit Elin flyttat. Här är de båda sedan bosatta när Valdemar Atterdag år 1361 invaderar ön. Unni upplever slaget utanför Visby ringmur på nära håll, och hon kommer i kontakt med Valdemar, som visar sig vara en komplex natur.

»En av de bästa romanerna om medeltiden som kan läsas … boken är lättläst, välskriven, realistisk och som berättelse helt sannolik … en njutning att läsa.« Gotlands Allehanda 

Skuggornas tid är en stark berättelse om kärlek, vänskap och tillit, men också om svek, skuld och skam. Det är den nionde fristående delen i romanserien Släkten.