Artiklar

Bastiljen stormas och franska revolutionen inleds

Stormningen av Bastiljen

Stormningen av Bastiljen, som kostade 98 anfallares och en försvarares liv, brukar räknas som den egentliga startpunkten för franska revolutionen och är än idag en symbol för det moderna Frankrikes födelse. Det är ingen slump att den 14 juli är landets nationaldag.

På förmiddagen den 13 juli 1789 beslutade borgerskapets ledande män att sätta upp en egen styrka på 48 000 man – en milice bourgeoise (”borgerlig milis”) – för att skapa ordning i Paris och skydda den nya ordningen. Markisen av Lafayette, som påföljande dag utsågs till ledare för milisen, döpte kort tid senare om den till nationalgardet.

Milisen behövde vapen. Alltså gick man till aktion den 14 juli. Målet var Hôtel des Invalides, där det fanns omkring 30 000 musköter. Det var inte svårt att bryta sig in i och ta vapnen, men till plundrarnas indignation var gevären värdelösa eftersom de saknade ammunition. Som en säkerhetsåtgärd hade kommendanten några dagar tidigare låtit föra bort 250 tunnor krut till Bastiljen.

Bastiljen var en formidabel fästning i östra Paris, lika imposant som ökänd – låt vara att den inte var lika stor och hög som den gärna framställs i konsten.

På medeltiden hade den varit en del av stadens försvarsverk, men när en ny ringmur byggdes fick den andra funktioner. Tidvis fungerade Bastiljen som representationsslott, tidvis som förvaringsplats för statskassan, men framför allt var den känd som fängelse. Här fanns både aristokratiska fångar – som levde under bekväma omständigheter med tjänstefolk – och ofrälse, som spärrades in i källarrummen. Jämfört med andra fängelser i 1700-talets Europa var Bastiljen förhållandevis humant, och antalet internerade var litet. På sommaren 1789 fanns endast sju fångar – fyra falskmyntare, två psykiskt sjuka och en brottsling ur en förnäm familj. En åttonde, den ökände markis de Sade, hade lämnat fästningen tio dagar tidigare. Faktum är att de franska myndigheterna hade tröttnat på Bastiljen och beslutat att komplexet skulle rivas och lämna plats för ett öppet torg.

För vanliga parisare var Bastiljen mycket mer än ett gammalt fängelse. Det var en symbol för kungligt tyranni och godtycke.

Ingen visste vad som hände bakom murarna, men alla visste att regimkritiker och andra misshagliga individer när som helst kunde föras bort och spärras in i cellerna. Mycket av mystiken och fascinationen bottnade i byggnadens utseende, i det bistra medeltida murverket, som förmedlade en känsla av otillgänglighet och hemlighetsfullhet. När nyheten spreds att det var där – i den hatade Bastiljen – som ammunitionen fanns var det inte svårt att få folkmassan att söka sig dit.

Den 14 juli 1789 bestod Bastiljens garnison av 82 veteransoldater, så kallade invalides, underställda Bernard-René de Launay. Därtill kom 32 schweiziska legosoldater, som hade stationerats där en vecka tidigare. Mot dessa ställdes nu mellan 900 och 1 000 borgare, huvudsakligen hantverkare men också desertörer från armén. Mitt på förmiddagen krävde folkmassan att de Launay skulle kapitulera, ta bort kanonerna från murarna och lämna över vapen och ammunition. Guvernören gick med på att förhandla med folkets representanter, som bjöds in till Bastiljen. Medan samtalen pågick blev folket utanför fästningen allt oroligare, och vid halv tvåtiden på eftermiddagen tröttnade man på att vänta. Pöbeln stormade in på den oförsvarade yttre borggården, varefter några klättrade upp på ett tak bredvid porten till den inre borggården för att bryta sönder de kedjor som höll vindbryggan uppe. Operationen lyckades.

Soldaterna skrek ut uppmaningar till folket att dra sig tillbaka, men parisarna misstolkade detta som att de var välkomna att rusa in. I nästa skede öppnade någon eld, och fullt kaos utbröt. För att undvika att fångas i en fälla mellan fästningens murar gick folkmassan till anfall. Alla försök att hejda våldet för att låta förhandlingarna fortsätta fallerade.

Nyheten om striden i Bastiljen spred sig fort genom Paris, och vid tretiden anlände desertörer från Gardes Françaises med kanoner.

Däremot ryckte inte de 5 000 kungliga soldater som slagit läger på Marsfältet in till Bastiljens försvar, något som i praktiken beseglade fästningens öde. Vid femtiden beordrade de Launay eldupphör och lämnade över ett brev med kapitulationserbjudande. Pöbeln vägrade att acceptera villkoren, varvid de Launay – som insåg att han hade för lite proviant för att kunna hålla ut – gav slaget förlorat. Halv sex öppnades porten till den inre borggården för belägrarna.

För borgerskapet var Bastiljens fall en triumf, men för högadeln var det en varningsklocka som ringde gällare än allt som klämtat tidigare under året. I skräck för vilket öde som väntade dem i ett revolutionärt Frankrike lämnade de landet och blev kända som émigrés (”emigranter”). I spetsen för deras krets stod en av Ludvig XVI:s bröder, greven av Artois, som långt senare skulle bli kung med namnet Karl X. Första centrum för emigranternas verksamhet var Turin, där de inte spillde någon tid på att intrigera för att få till stånd ett inbördeskrig i Frankrike och utländska hjälpaktioner för att omintetgöra tredje ståndets framgångar.

Hur gick det då för Bastiljen? Just på denna punkt var revolutionärerna rörande eniga med den kungamakt de bekämpade. Fästningen hade spelat ut sin roll och måste bort. Inom loppet av fem månader hade den rivits. Däremot överlevde nyckeln, som Lafayette år 1790 överlämnade som present till George Washington. Den kan fortfarande beskådas i den förste amerikanske presidentens hem Mount Vernon i Virginia.

Texten är ett utdrag från...

Franska revolutionen
Stäng

Franska revolutionen

149 kr

Franska revolutionen inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) år 1789. Revolutionen hade under lång tid förebådats av upplysningen och dess filosofer, Voltaire och Rousseau med flera, samt med tankar om folkstyre och människans förnuft. Det franska folket inspirerades till uppror och krav på större jämlikhet gentemot kungamaktens och adelns provocerande lyxliv.

Med stor kunnighet och inlevelse skildrar Dick Harrison revolutionen och de konsekvenser den gav på det franska samhället, och dess omvärld.

Du kanske också är intresserad av...

Napoleons fälttåg

209 kr
Våren 1796 chockerades den franska armén i Italien. En blott 26 år gammal korsikansk lågadelsman vid namn Napoleon Bonaparte hade blivit utsedd till deras chef. Bonapartes militära meriter var ytterst magra, han hade inte ens lett en bataljon i fält, än mindre en armé på över 60 000 man.

Det visade sig mycket snart att den lille generalens oansenliga yttre dolde en sällsynt talang för att föra krig, samt en väldig arbetskapacitet och en måttlös maktlystnad. De kommande åren krossades Frankrikes fiender en efter en, och i december 1804 krönte sig Napoleon själv till kejsare.

Men kejsarens magnifika förmåga att vinna krig parades inte med en motsvarande förmåga att skapa fred. Bländad av myten om sin egen oövervinnerlighet började Napoleon begå misstag och staka ut sin egen väg mot undergången.

Historikern Magnus Olofsson har skrivit en spännande och kunnig bok om Napoleons fälttåg. Titeln ingår i Historiska Medias bokserie Krigens historia.

Paris PULS
Stäng

Paris: PULS

199 kr
”För visst är Paris världens navel. Staden där allt kan hända. Och ännu viktigare: staden där vi vill att allt ska hända. Det finns förstås städer som är större, har lika mycket eller mer kultur, bättre kommunikationer, vackrare omgivningar, fler spektakulära byggnader. Det gör inte Paris det minsta – hon vet sitt värde.”

Det här är Karavan Puls, en serie stadsguider där ett antal svenska skribenter får berätta fritt om sin favoritstad. De delar med sig av tips och skriver personligt om arkitektur, litteratur, fotboll, terrorism, konst, kolonialism, serier, mat och katakomber. De låter dig se Paris i ett helt nytt ljus.

Paris: En Stads Historia
Stäng

Paris

75 kr229 kr
»Paris är en av världens mest besökta städer, och guideböckerna om staden är otaliga. Därför är det så glädjande att Anna Thulin valt att skriva en bok som både berättar om stadens historia och guidar till olika stadsdelar. Hon har valt ett sätt att förmedla sina historiska kunskaper som passar både förstagångsresenärer och Frankrikeälskare … En trevlig och lärorik läsupplevelse väntar många.« Bibliotekstjänst

En idealisk introduktion till en av Europas viktigaste städer

Paris är staden som ständigt reser sig ur askan efter vikingars anfall, blodiga revolutioner, nazisternas ockupation och nutida terrordåd. Däremellan har kultur, nöjesliv och handel blomstrat och gjort staden till Europas kulturella och politiska epicentrum.

Paris — en stads historia är en vindlande berättelse som spänner över två tusen år. Läsaren får stifta bekantskap med erövraren Julius Caesar, nationalhelgonet Jeanne d’Arc, kärleksparen Pierre Abélard och Héloïse samt Axel von Fersen och Marie-Antoinette, värlsartisten Édith Piaf, den svenske konsuln Raoul Nordling och en rad andra personligheter som alla har skrivit ett kapitel i Paris rika historia.

I journalisten Anna Thulins kunniga och levande skildring av världsmetropolen Paris får läsaren en idealisk introduktion till en av Europas viktigaste städer. Här finns fler än sextio tips till stadens mest intressanta historiska platser.

Stäng

Ryska revolutionen

75 kr
I början av 1900-talet kännetecknades det tsarryska väldet av stor politisk oro och kraven på reformer växte och blev alltmer radikala, inte minst av bolsjevikerna med Lenin i spetsen. Till slut blev den politiska situationen omöjlig och vid oktoberrevolutionen 1917 störtades Nikolaj II och det ryska imperiet. Ett helt nytt samhällssystem växte fram, det kommunistiska Sovjetunionen.

Hur kom det sig att bolsjevikerna kunde ta makten i oktober 1917? Frågan besvaras kärnfullt och initierat i denna analytiska översiktsskildring. Robert Service, professor i rysk historia vid University of Oxford, har på ett otroligt skickligt vis kokat ned nästan trettio års rysk historia till drygt 150 högintressanta sidor.

Ryska revolutionen är disponerad i tre delar: i den första behandlas bakgrunden till omvälvningen, i den andra de direkta orsakerna och slutligen följderna av den.

Med avstamp i det aktuella forskningsläget diskuterar författaren bl.a. sambandet mellan de ekonomiska och sociala förändringarna som föregrep revolutionen, men även de ideologiska och politiska strömningarna i landet. Moderniseringen inleddes mycket senare i Tsarryssland än i de övriga stormakterna, och när boken tar sin början vid sekelskiftet 1900 råder social oro i det stora riket.

Ingen liknande skildring finns tillgänglig på den svenska marknaden.