Romarrikets undergång

Vi är inte de första som ställs inför folkvandringar, pandemier och klimatkriser. Romarriket försökte lösa dem på sitt sätt men misslyckades och gick under. Om vi skall lyckas bättre måste vi veta varför de misslyckades. 

Romarrikets nedgång och fall tillhör historiens stora händelser. Dit ner, femtio generationer tillbaka i tiden, når vårt moderna samhälles rötter. Redan för drygt 2500 år sedan återfinner vi där några av våra egna västerländska grundvärderingar, det demokratiska samhället och rättsstaten samt det filosofiska och naturvetenskapliga tänkandet – kort sagt en intellektuell och individuell rörlighet, ett nytt mänskligt förhållningssätt, byggt på individer och inte på storkungar eller gudar. Romarnas främsta bidrag till högkulturen var rätten, juridiken, vars principer vi lever med än idag: inget brott utan lag, och inget straff utan dom. Nu lades den personliga hämnden på hyllan, här valde folket sina domare i allmänna val, här lades grunden till det rättssamhälle som vi lever i än idag.

I antiken trädde för första gången en bred medelklass fram, allt från självägande småbönder till en utbredd hantverkarklass med egna bostäder och verkstäder. Denna medelklass bestod av egna företagare som drev småföretag samtidigt som de ägnade sig åt politik och valdes till olika ämbeten. Romarna blev så framgångsrika organisatörer, att de snart lagt under sig hela Medelhavsområdet.

Men inget träd växer upp i himlen. Med romarrikets fall år 476 e.Kr. var det antika dramat över. Ett världsrike hade fallit samman och världen krympte, fälten växte igen, människorna värmde sig vid lägereldarna. Den långa medeltiden hade börjat. De stora frågorna infinner sig: Hur kunde ett så stort och framgångsrikt samhälle som romarriket bryta samman? Vilka var orsakerna? Var det folkvandringarna, pandemierna eller klimatkrisen? Eller beskattade staten sina medborgare till döds? Kanske var det romarnas egen dekadens? Och kan det hända igen?

Dessa frågeställningar har intresserat människor i västvärlden ända sedan dess. Det är inte så konstigt, för romarriket utgjorde ju förspelet till vårt eget Europa och dagens Amerika. När Grekland gick under trädde Rom fram, när romarriket föll växte Europa upp. Historikerna har prövat minst 200 möjliga orsaker till Roms fall, med kristendomens inflytande och folkvandringarna som två huvudorsaker. Oron för klimatet och Coronapandemin åren 2020–2021 har aktualiserat andra möjliga skäl.

Romarna försökte lösa kriserna på sitt sätt men misslyckades och gick under. Den grekisk-romerska kulturen lever dock vidare än idag inom konst, arkitektur, filosofi, vetenskap och politik. På ett underhållande och tankeväckande sätt resonerar Dag Sebastian Ahlander i Romarrikets undergång om vilka lärdomar som går att dra av romarnas misslyckanden för att vår civilisation inte ska gå samma öde till mötes.