Artiklar

Romulus och Remus, Roms mytiska grundare

Romulus och Remus

Romulus och Remus – och därmed Roms – historia börjar med berättelsen om hur den trojanske prinsen Aeneas, sedan trojanska kriget avslutats, hamnar på den italienska halvön och där blir stamfar till en rad kungar.

En av dessa kungar vid namn Amulius tog makten i Rom efter att ha dödat sin bror, som var den rättmätige kungen. För att försäkra sig om att inget brorsbarn skulle kunna göra honom rangen stridig, dödade han sina brorsöner och gjorde sin brorsdotter, Rhea Silvia, till vestal. Eftersom hon därefter skulle leva som jungfru, var det omöjligt att några ättlingar till brodern skulle kunna utmana Amulius. Amulius hade emellertid inte räknat med att Rhea Silvia skulle bli våldtagen av krigsguden Mars. Det som därefter följde var en välkänd del av Roms historia och är det förmodligen fortfarande.

Rhea Silvia födde tvillingarna Romulus och Remus. Så som kunde ske med icke önskade barn, sattes de båda bröderna ut för att dö. De räddades emellertid av en varginna och kunde så småningom som vuxna återvända till människornas värld. Då dödade de sin svekfulle morbror Amulius. Senare dödade Romulus också sin bror och stod därefter ensam kvar som den som grundat Rom.

Berättelserna som finns i flera olika versioner är naturligtvis rena sagor. I några av dem är krigsguden Mars far till tvillingarna. I andra är det halvguden Herkules eller till och med Amulius själv som är fadern. I en berättelse grälar de båda bröderna om var staden skall byggas, på Palatinen eller Aventinen. Grälet urartar och Remus dödas av Romulus. I Dionysios av Halikarnassos berättelse bygger Romulus en mur runt sin kulle, Palatinen. Remus hoppar över den och dödas av sin bror och så vidare.

Samtidigt går det att se flera återkommande drag i berättelserna. Här finns en vestal, vestalernas ämbete var alltså äldre än Rom. Kanske, kanske inte, härstammade Roms grundare från krigsguden själv – Rom var och blev en mäktig krigarnation. I inledningen till berättelsen om hur Rom grundades vävdes det så småningom också in en berättelse om hur Aeneas, en av hjältarna från trojanska kriget, kom till Rom och blev stamfar till Rhea Silvia. Han var alltså före Romulus och Remus tid. Berättelsen om Aeneas förekom redan tidigt i Roms historia men fick sin verkliga blomstring i samband med skalden Vergilius stora epos Aeneiden, skrivet under kejsare Augustus regeringstid. Aeneas påstods vara den förste av den juliska ätten, den släkt som kejsare Augustus tillhörde. Berättelsen om hur Rom grundats var naturligtvis en tradition med ett mäktigt propagandavärde.

En fråga som egentligen inte får något svar i de olika historierna är vad som hände med Rhea Silvia. Hon födde tvillingarna Romulus och Remus och med det ansågs troligen hennes roll vara utspelad.

Artikeln är ett utdrag från...

Romarriket

75 kr

»Den som vill bredda sin förståelse för Roms tidiga liv, innan staden blev till ett imperium … kan med stort utbyte läsa Eva Queckfeldts bok.« Tidskriften Medusa

Kunnig och medryckande skildring av romarriket!

År 509 f Kr fördrevs den sista romerska kungen. Det var startskottet för den romerska republiken som därefter existerade i mer än 500 år. Nu lades grunden till det som skulle bli ett av antikens stora imperier. Många av dagens politiska och kulturella företeelser har sin grund i den romerska republiken. Detta är ett arv som vi inte alltid är medvetna om.

Eva Queckfeldt, fil dr i historia, skildrar det romerska samhället på ett kunnigt och engagerande vis. Hon beskriver det politiska, sociala och religiösa livet och försöker att också lyfta fram de romerska kvinnorna. Romarriket ger oss även fängslande kunskaper om den romerska armén och krigföringen.