Artiklar, Boktips, Historiska händelser

Germanicus – kejsaren som aldrig var

Nicolas Poussin: "The Death of Germanicus"

10 oktober 2019 är det exakt två tusen år sedan Germanicus Julius Caesar Claudius, bara trettiofyra år gammal plötsligt insjuknade och dog i Antiokia.

Germanicus föddes den 24 maj år 15 före tideräkningens början och var barn till Nero Claudius Drusus och Antonia den yngre. Detta faktum innebar att han kom att födas in i Roms främsta familjer. Fadern Nero Claudius var son till Livia, kejsar Augustus maka, och blev sedermera också adopterad styvson till Augustus. Fadern var dessutom bror till Tiberius. Modern Antonia den yngre var i sin tur dotter till triumviren Marcus Antonius (som med Julius Caesars svepning i händerna eldat massorna vid Caesars likbål men sedermera blivit Augustus nemeisis) och Octavia den yngre – kejsar Augustus äldre syster. När fadern dog kom Germanicus att adopteras av farbrodern Tiberius (som skulle komma att bli kejsare något årtionde senare). Utgångsläget för den unge Germanicus, som kunde räkna sig till båda de Claudiska och Juliska ätterna (jfr den Julisk-Claudiska dynastin), var alltså gott. Han hade framtiden för sig. När han senare i livet gifte sig med Agrippina den äldre, Augustus dotterdotter, knöts han än närmre den Juliska sidan.

Marmorbyst föreställande Germanicus, Louvren

Marmorbyst föreställande Germanicus, Louvren

Som yngling gjorde han på Augustus inrådan snabb karriär i det offentliga Rom. Han utsågs år 7 till kvestor fem år före den normalt stipulerade lägstaåldern för ämbetet. Han gjordes till konsul år 12, knappa 27 år gammal. Året därefter utnämndes han till prokonsul över de båda provinserna Germania Inferior och Superior samt över hela Gallien. Det ansvaret gjorde honom till befälhavare över åtta legioner – vilket vid den tiden omfattade ungefär en tredjedel av Roms militära styrka – placerad vid det romerska imperiets mest utsatta, och viktigaste, gräns. Han förde tre större kampanjer i Germanien och det föll på honom att återupprätta Roms ära efter katastrofen i Teutoburgerskogen år 9 då tre romerska legioner under ledning av Varus massakrerats där av germanska stammar. Germanicus lyckades sedermera återföra två av de tre örnstandar som förlorats av Varus.

Kompetensen och framgångarna gjorde Germanicus extremt populär inte bara hos Augustus utan också hos det romerska folket i gemen. Tillnamnet Germanicus faller dock inte alls tillbaka på dessa framgångar. Det hade nämligen postumt tilldelats hans far redan år 9, varför det tillföll även sonen som då lägligt nog var konsul. Hans duglighet som general gjorde honom också populär bland legionerna.

När den barnlöse Augustus utsedde arvinge dött år 4 hade Augustus först tänkt göra Germanicus till ny arvinge. Livia övertygade dock Augustus om att istället välja Tiberius. Augustus gick med på detta under förutsättning att Tiberius istället adopterade Germanicus som på så sätt istället blev Tiberius utsedde arvtagare. Nu, med hären i ryggen, kejsarens viktigaste maktfaktor, och den framlidne kejsarens gunst, tycktes därför framtiden vara utstakad för Germanicus.

Men ödet ville annorlunda. Germanicus återvände till Rom i triumf, som firades år 17. Arminius – Hermann – germanernas anförare i Teuroburgerskogen hade förvisso inte kunnat fångas men med i processionen fanns hans hustru Thusnelda och deras treårige son. Kriget i Germanien ansågs därmed vara avslutat. Snart därefter sändes han till Asia Minor för att reorganisera provinsen. Under sin tid i österled hamnade han i personlig konflikt med guvernören i provinsen Syria – Gnaeus Calpurnius Piso – vilken var en favoriserad vän till kejsar Tiberius själv. Den 10 oktober år 19 insjuknar och dör Germanicus oväntat i Antiokia.

Germanicus död, marmorskulptur 1774

“The Death of Germanicus”, marmorskulptur av Thomas Banks 1774.

I efterdyningarna till Germanicus död växer det ganska omgående fram rykten om att Roms gyllene son mördats genom giftmord på order av Tiberius. Det finns dock, av naturliga skäl, inga källor som kan styrka det antagandet. Bakgrunden skall ha varit den framgångsrike Germanicus utgjorde en reell politisk fara för den allt mer avskydde Tiberius, som sonika lät undanröja hotet. Verkligt eller ej, i folkets missnöje formades snart bilden av Germanicus till en vision av den gode kejsaren som aldrig blev. Han kom att leva kvar i sinnevärlden likt en romersk Alexander. Ung, våghalsig, militärt genialisk, bildskön och framliden i förtid innan hans livsgärning fullbordats.

Trots sin förtidiga död kom Germanicus emellertid att postumt utgjuta inflytande över den kejserliga tronen i Rom – om än på ett helt annat sätt än många hoppats på. Äktenskapet med Agrippina gav nio barn. Bland dessa fanns den lille gosse som var med sin far i fältlägren. Där fick han det smeknamn av legionärerna vilket han fört med sig in i historien – ”den lille soldatstöveln” – Caligula. Dottern Agrippina den yngre skulle omsider komma att bli hustru till kejsar Claudius, som då adopterade hennes son (Germanicus barnbarn) från ett tidigare äktenskap. Den blivande kejsar Nero.

Germanicus kom att begravas i Augustus mausoleum i Rom, som nu förövrigt håller på att restaureras och snart öppnar för besökare.

Du kanske är intresserad av...

Augustus
Stäng

Augustus

75 kr

»När Goldsworthy tar sig an Augustus blir det allt annat än tråkigt … mycket läsvärd.« Tidskriften Respons

Spännande biografi om Roms förste kejsare!

”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas.” Den kända inledningen till julevangeliet säger tyvärr inte mycket om Roms förste kejsare. Vem var han, denna betydande person?

Augustus föddes in i Roms aristokrati och som mycket ung adopterades han av sin släkting Julius Caesar. När Julius Caesar höggs ihjäl i senaten, år 44 f Kr, var den romerska republikens sista dagar räknade. Den övermodige tonåringen Augustus svor att han skulle hämnas sin fars mördare, den tidens mäktigaste män. Han kastade sig in i Roms extremt våldsamma politiska liv, och inbördeskriget var ett faktum.

När Augustus dog 14 e Kr var det romerska riket större och mäktigare än någonsin.

Den bästsäljande historikern och författaren Adrian Goldsworthy skildrar med stor kunskap Augustus dramatiska liv. Tidigare böcker av Adrian Goldsworthy som finns utgivna på svenska: Puniska krigen (2003), Kejsare och generaler (2006) och Caesar (2007).

Romerska kejsardömet
Stäng

Romerska kejsardömet

75 kr
»Boken är läsvärd … riktigt intressant blir den i sista kapitlet när Queckfeldt resonerar kring hur olika tiders historiker speglat sin egen tids ideal i romarrikets nedgång och fall.« Populär Historia

Berättelsen om Roms dramatiska kejsartid!

Sedan Roms förste kejsare Augustus tagit makten år 30 f Kr skulle fred råda i det romerska imperiet. Idén om Pax Romana, den romerska freden, kopplades till kejsartanken. Om en enda kejsare styr hela världen är väl freden given?

Historikern och författaren Eva Queckfeldt skildrar insiktsfullt och engagerat Roms kejsartid, från dess inledning vid vår tideräknings början, fram till början av 300-talet. Det är en dramatisk historia full av kultur, krigiska företag och maktgalna härskare.

Eva Queckfeldts bok Romerska kejsardömet är en levande berättelse om det imperium som lämnade oss ett så mäktigt arv.

Stäng

Kejsare och generaler

75 kr
Det väldiga Romarriket byggdes upp och bibehölls av militärmakt. Det var de romerska generalerna som var grunden till imperiets framgångar. Ofta var det samma män som ledde arméerna som styrde över staten i fredstid.

Kejsare och generaler beskriver de femton främsta romerska härförarna, deras egenskaper, deras slag och deras segrar. Många av dem är kända än i dag: Pompejus – den romerske Alexander den store – som var minst lika framgångsrik i politik som i krigföring och den aggressive och karismatiske Julius Caesar, som ledde sina arméer till otaliga vinster.

Här beskrivs även några mindre kända krigsherrar; Aemilius Paullus, Makedoniens erövrare och Sertorius som byggde upp ett välde i Spanien och som mördades av Pompejus.

Boken skildrar också den romerska krigföringen, de bittra striderna om Karthago, krigen mot den framgångsrika Hannibal på 200-talet och det sista, desperata försöket att vinna tillbaka västra delen av kejsardömet på 500-talet.

Adrian Goldsworthy är en välkänd brittisk militärhistoriker. På svenska har han tidigare gett ut Puniska krigen, Caesar och Augustus.

Stäng

Legionären

75 kr
Rekryten Cato anländer till andra legionens läger i Germanien år 42 e.Kr. Livet är tufft och blir knappast enklare när han utses till optio, en befordran som leder till avundsjuka och missnöje bland legionens ärrade soldater.

Under rutinerade centurion Macros befäl får Cato chans att bevisa vad han går för. Det visar sig att arméns nästa uppdrag leder dem till Britannien, landet som betvingade Caesar.

Efter marschen västerut utses Cato och Macro att leda ett hemligt uppdrag som drar in hjältarna i en konspiration mot kejsaren Claudius.

Legionären är den första delen i Simon Scarrows populära serie som utspelar sig i det romerska riket vid vår tideräknings början. I de fristående och spännande romanerna om soldaterna Cato och Macro utforskas romarriket och livet som soldat i den tidens mest framgångsrika armé.