Vasadrottningen

Historisk biografi om Gustav Vasas sista hustru, den unga drottningen Katarina Stenbock

I sin nya bok Vasadrottningen berättar Karin Tegenborg Falkdalen om Katarina Stenbocks långa rika liv som drottning och änkedrottning. Under denna tid fick hon se inte mindre än sex olika kungar på den svenska tronen: Gustav Vasa, Erik XIV, Johan III, Sigismund, Karl IX och Gustav II Adolf.

Gustav Vasas andra hustru, Katarinas moster Margareta Leijonhufvud, hade gett kungen många barn. Totalt bestod familjen av nio prinsar och prinsessor. Det blev nu Katarinas ansvar att ta hand om den kungliga familjen och det enorma kungliga hushållet. Förväntningarna på henne var stora.

1500-talet var en dramatisk period i den svenska historien. Sverige var ett ungt kungarike i Europas utkant och krigen mot grannländerna avlöste varandra. Inom den kungliga familjen fanns det inte heller någon fred. När Erik XIV:s hälsa försämrades reste kungens bröder, hertigarna Johan och Karl, upprorsfanan. När bröderna närmade sig Stockholm med sina trupper passade Katarina Stenbock på att fly med prinsessorna från Erik XIV i skydd av natten. Men även efter avsättningen av Erik XIV tvingades Katarina till försiktighet. Familjeangelägenheter på Katarinas höga nivå kunde nämligen få politiska följder. Med ena foten i kungafamiljen och den andra i rikets högadliga elit blev hon även fortsättningsvis inblandad i Vasatidens maktkamper och brödrastrider. Katarina och hennes syskon befann sig i maktens närhet och de fick alla betala ett högt pris – för vad hade släktskap egentligen för betydelse när makten stod på spel?

Redan under Erik XIV:s regeringstid hade Katarinas släkt hamnat i onåd, och i samband med Sturemorden avrättades flera medlemmar i Katarinas släkt. Efter morden var det änkedrottningen Katarina som medlade mellan parterna. Senare, under maktkampen mellan Sigismund och Karl IX, där Katarinas syskon valde Sigismunds sida, befann sig Katarina åter i händelsernas mitt.

Katarina Stenbock var en inflytelserik kvinna och genom sin änkepension och sina investeringar i gruvdriften var hon dessutom en ekonomisk kraft att räkna med.

När konflikten mellan hertig Karl och Sigismund eskalerade till fullskaligt krig var Karl övertygad om att Katarina motarbetade honom – en misstanke som för många andra i samtiden var lika med en dödsdom. I sin spännande skildring kan Karin Tegenborg Falkdalen visa hur Katarina och hennes kvinnliga släktingar agerade i maktkampen som ledde fram till Linköpings blodbad.

Vasadrottningen är en berättelse om 1500-talet ur Katarina Stenbocks perspektiv och ur kvinnornas perspektiv.

Boken är en kronologiskt uppbyggd och populärt hållen biografi. Skildringen spänner över hela Katarina Stenbocks långa liv, som drottning och som änkedrottning, och består av sex olika delar, där indelningen följer Vasakungarnas olika regeringar, från Gustav Vasa till Gustav II Adolf. Men idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen uppehåller sig inte bara vid de stora händelserna i Katarinas liv. Genom bevarad brevväxling får läsaren även inblick i drottningens vardag och i en rad olika ämnen: hur släktförbindelserna inom rikets elit stärktes genom giftermål; synen på uppfostran under 1500-talet och vad som förväntades av en högadlig kvinna under perioden; om kungliga och adliga bröllop; kyrkans syn på äktenskapet; om brudrov och dråp; vad man åt och drack vid Vasahovet och mycket mera.

Dramatiska levnadsöden under en spännande tid då Sverige går från nyblivet kungarike i Europas utkant till en europeisk stormakt.

I bokens avslutning visar Karin Tegenborg Falkdalen hur giftermålen mellan de som regel äldre kungarna och de unga, högadliga drottningarna under Vasatiden har skildrats genom historien. Ofta har berättelserna ett slags bitterljuvt skimmer över sig – en drottnings liv var ingen dans på rosor.