Kvinnors röster

Kvinnors röster ger en levande inblick i Sveriges stora samhällsomvandling från sent 1700-tal till tidigt 2000-tal

Genom kvinnors egna röster – i personliga brev och dagböcker, memoarer och intervjuer – möter vi tretton fascinerande livsöden som speglar Sveriges historia. I kronologisk ordning presenteras åtta kvinnor som levde i slutet på 1700-talet och under 1800-talet, samt fem kvinnor från 1900-talet.

Agneta Lindman är bokens första kvinna. Vi följer henne i hennes bröllopsföreberedelser inför sitt äktenskap med kyrkoherde Vilhelm Faxe. ”Mitt hjerta klappar af glädge då jag får se et bref ifrån min egen ömma Faxe lille!” skriver hon förväntansfullt 1795. Efter hennes död friar Vilhelm Faxe till en kvinna han knappt kände, men framhåller att han ”torde vara någorlunda känd” som skäl för att få ett positivt besked. Efter vissa förhandlingar tackar Helena Hollström, bokens andra kvinna, ja. Hon svarar på frieriet med inledningsfrasen ”Högädle Herr Prost!

Den av sin oönskade utomäktenskapliga graviditet stämplade Maria Sophia Thomaeus, gift Bond, avslutar alltid sina brev till äldste sonen med ”din ömma, fast dåliga mor”. Den olyckliga guvernanten Elisabeth Schmidt avslöjar de snäva alternativ som stod till buds för vissa kvinnor för ungefär hundrafemtio år sedan i sina ord ”Jag vill ej stanna här, men hvart då taga vägen? Jag vill ej bli förlofvad med Herr Wadell men om jag kommer hem hur går det då?”.

Bokens kontext bygger på förändringar i samhället, nya lagar och reformer som gradvis vidgade kvinnors handlingsramar – aspekter som knyter samman de olika livsödena. ”Jag varken lappar eller lagar åt några gubbar mer” konstaterar Inga Blomkvist på äldre dagar under sent 1900-tal. Med de orden prisar hon sin frihet.

Eva Helen Ulvros är en mästare på kvinnohistoriska skildringar

I Kvinnors röster får vi genom kvinnors berättelser en levande inblick i den stora samhällsomvandling som Sverige genomgick under drygt tvåhundra år. Vi kommer de skildrade kvinnorna nära i stunder av glädje och förtvivlan. Utifrån ett unikt material, en stor del av det handskrivet, vidgas perspektivet ut från de enskilda kvinnorna till en rik skildring av tidens politiska, sociala och kulturella miljö.