Stridens verklighet

Krig har i alla tider inneburit att människor ofrånkomligen tvingats utsätta sig själva för livsfara på slagfältet. I mängder av slagskildringar anges siffror över sårade och döda, men mer sällan får vi veta mer om människorna bakom. Vad har drivit svenska soldater att ge sig ut i strid och villigt dö för sin konung? Vilken roll spelade den kristna tron, militära lydnadskrav, propaganda och synen på ära? Och vilka märken lämnade kriget i själen hos dem som överlevde?

I Stridens verklighet tar sig Lars Ericson Wolke, professor vid försvarshögskolan, an just dessa svåra frågor. Genom omfattande arkivstudier av perioden från nordiska sjuårskriget (1563–70) till konflikten med Norge (1814) låter han läsaren komma nära enskilda krigsdeltagare och ta del av deras verklighet.

Läsaren bjuds på generöst med personöden och ögonvittnesskildringar som gör att man kommer väldigt nära den mänskliga upplevelsen av strid.

Boken fokuserar på ett förhållande som alltför ofta har förbigåtts i svensk litteratur, nämligen den risk som officerare och soldater har löpt att dödas eller såras på slagfältet. I mängder av slagskildringar anges hur stora förlusterna var, men endast i få fall har man studerat detta på ett individplan. Hur har den enskilde och truppen förberetts för och reagerat inför det uppenbara dödshotet?

Med inspiration i en nu ganska omfattande utländsk forskning kring vad som fått enskilda soldater att bokstavligen gå mot en möjlig död, granskas svenska förhållanden. Faktorer som den kristna tron, militära lydnadskrav, propaganda, synen på ära och olika former av belöningar behandlas, liksom deserteringar och myterier. Den lilla kamratgruppens betydelse uppmärksammas särskilt, men också stödet till efterlevande.

I ett avsnitt behandlas striden till lands generellt (inklusive risken att dödas av de egna, ”friendly fire”), följt av sex fallstudier från olika slag 1677–1813, varefter sjöstriden behandlas generellt följd av fallstudier där sju olika sjöslag 1564–1809 behandlas.

Därefter flyttas fokus från den väpnade striden med dess faror till den yttersta konsekvensen av densamma. Olika kapitel behandlar synen på döden och begravningsritualer i det civila samhället (som soldaterna bar med sig som ett ideal i fält), omhändertagandet av de stupade, hanteringen av de sårade (av vilka många avled). Avslutningsvis behandlas hanteringen av psykiska besvär hos veteraner efter striden, liksom minneskulturen kring de stupade.

Boken bygger på omfattande studier i arkiv och tryckta källor och anknyter till en aktuell internationell vetenskaplig diskussion.