År 1894 anslöt sig Kata Dalström till socialdemokraterna. Uppvuxen i en högborgerlig miljö sågs hennes politiska engagemang närmast som samhällsomstörtande. Det dröjde inte länge innan Kata Dalström gav sig ut som socialistisk agitator. Hon reste land och rike runt, hamnade i opposition med partiledningen men älskades ute i landet – där hon sågs som en levande legend.
Katas brinnande engagemang gjorde henne till en stridbar frontfigur för den unga arbetarrörelsen under demokratins genombrottstid. Privatlivet var lika stormigt som det politiska. Hennes äktenskap var turbulent, hon födde sju barn, blev spiritist och buddhist och hade flera kärleksaffärer.
Författaren och historikern Gunnela Björk fångar ett extraordinärt levnadsöde. Hennes biografi om Kata Dalström skildrar en färgstark kvinna som gick sin egen väg.
Ett unikt och fängslande livsöde som inte lämnar någon oberörd
Anna Maria Catharina Carlberg föddes 1858 och växte upp i Bergslagen där hennes far drev ett framgångsrikt kopparbruk. Kata, som hon snart kom att kallas, var ett egensinnigt barn som både hann bli relegerad från skolan och ha en hemlig kärleksaffär med en arbetarpojke innan hon vid 17 års ålder friade till en mer än dubbelt så gammal man, Gustaf Dalström.
De gifte sig och flyttade runt i Sverige beroende på var maken fick arbete. Under tiden födde Kata sju barn men hon hann också skriva böcker, engagera sig i det religionskritiska Utilistiska sällskapet, i den borgerliga kvinnorörelsen och i filantropin. Hon blev god vän med Ellen Key och många andra så kallade kulturradikaler. År 1894 tog Kata till familjens, släktens och vännernas förtvivlan steget in i socialdemokratin, en vid den här tiden oerhörd handling för en kvinna i borgarklassen.
Politiken slukade henne snart med hull och hår. 1900 valdes Kata Dalström som första kvinna in i partiledningen. Privatlivet var stundom kaotiskt, präglat av konkurser, konflikter och otrohet. Men hon var sällan hemma: som populär och ständigt efterfrågad agitator låg hon ute på resor, ibland i månader i sträck, och höll föredrag om vikten av rösträtt, socialism och religionsfrihet.
Snart hade Kata blivit en levande legend – älskad och hatad, omtalad och omskriven. Hon vägrade att vara kvinnornas speciella agitator, hon ville tala både för män och kvinnor. Feminist var hon inte i dagens mått mätt – hon satte alltid klasskampen före kvinnokampen – men predikade ständigt vikten av kvinnlig rösträtt och startade fler kvinnoklubbar än någon annan.
1906 blev hon änka och fick därmed hela försörjningsansvaret för familjen. Agitationen blev inte bara en kallelse, den blev hennes födkrok och de kommande åren brottades hon ständigt med ekonomiska problem.
Genom Kata Dalströms liv skildras även demokratins genombrott i Sverige
Början av 1900-talet var en dramatisk tid med hårda motsättningar i samhället. Kata påverkades starkt av storstrejken 1909 och av första världskrigets vansinne. När det socialdemokratiska partiet splittrades 1917 följde hon med vänsteroppositionen som så småningom skulle bilda Sveriges kommunistiska parti. Men innan dess hann Kata företa en äventyrlig resa till revolutionens Ryssland där hon var ombud på Tredje internationalens världskongress.
Kata Dalström ansåg att samhällsförändringarna måste gå hand i hand med människors andliga utveckling. Därför var hon en ivrig folkbildare som gärna höll föredrag för arbetarna om konst och litteratur. Hon tog avstånd från vad hon uppfattade som en dogmatisk och förtryckande kyrka, kallade sig aldrig kristen utan attraherades av österländskt tänkande och teosofi, blev buddist och utövande spiritist. Hennes religiösa intresse resulterade till slut i svåra konflikter både inom det svenska partiet och med ledningen i Moskva.
Men Kata Dalströms hälsa tog stryk av alla strapatsfyllda resor och 1923 orkade hennes kropp inte längre. Efter sin död hyllades hon som en av arbetarrörelsens främsta pionjärer. Idag ser vi henne som en intelligent, egensinnig och modig kvinna som bröt inte bara med sin klass, utan också med rådande uppfattningar om hur en kvinna bör vara och bete sig.
