Jugoslaviens undergång

Den ultimata skildringen av konflikterna på Balkan samt Jugoslaviens sönderfall

Under mycket lång tid var den generella uppfattningen i Västeuropa att Balkan inte riktigt tillhörde Europa. Europas sydöstra hörn uppfattades som kontinentens bakgård och en tröskel till Asien och Mellanöstern. I bästa fall beskrevs Balkan som skiljelinjen mellan Occidenten (Västerlandet) och Orienten. Parallellt med Västeuropas explosionsartade framåtskridande under 1800-talet pekade allt fler betraktare på de ”främmande” och ”primitiva” kulturerna i Sydosteuropa.

Relationen till Balkan, både som en fysisk plats och som ett begrepp, är komplicerat och känsloladdat. Det brukar skämtsamt påpekas att för österrikarna börjar Balkan vid gränsen till Slovenien, för slovenerna börjar Balkan vid gränsen till Kroatien och för kroaterna börjar Balkan vid gränsen till Bosnien-Hercegovina och Serbien.

Författaren har ovärderlig kunskap om ämnet och ger en inblick i samtliga sidor av Jugoslaviens undergång

Historikern Sanimir Resics nya bok skildrar Jugoslaviens undergång, de brutala krigen som utspelades på 1990-talet, samt de nya staterna som likt fågeln Fenix reste sig ur krigens aska. Historien om Jugoslaviens sammanbrott och efterföljarstaterna fungerar som en fond av händelser, processer och tankegods mot vilken vår egen tid och utveckling speglas. Relationen mellan Kroatien och Serbien analyseras djupgående, då just förhållandet mellan dessa två stater har varit avgörande för den regionala utvecklingen både historiskt och för samtiden.

Boken är uppbyggd i tre delar. Den första och mest omfattande delen går igenom Jugoslaviens upplösning 1990/1991 och går därefter igenom krigen på 1990-talet med början i Slovenien 1991 och slutet i Kosovo 1999. Den andra delen är en genomgång av de så kallade efterföljarstaterna. Ett särskilt fokus läggs på effekterna av krigen, historiebruk och kollektivt minne. Bokens tredje och avslutande del avhandlar ämnen som krigsförbrytelser, krigsförbrytartribunalen i Haag, religionens återkomst. Boken avslutas med en kort diskussion om de jugoslaviska efterföljarstaternas plats i Europa och EU kontrasterat mot samtida problem och kriser ur ett geopolitiskt perspektiv.

Ett genomgående tema i boken är hur historien har brukats och minnet av konflikterna har hanterats efter 1999. Hur tar sig minnena uttryck drygt 20 år senare? Vad betyder religionernas återkomst i efterföljarstaterna efter 45 år av Titos jugoslaviska kommunism?

Sanimir Resic beskriver även de jugoslaviska efterföljarstaternas relationer till USA, EU, Ryssland och Turkiet, som alla har politiska ambitioner i regionen. Relationerna till Europa är oftast synonymt med EU, och efterföljarstaternas europaintegration är synonymt med en eventuell plats i EU. Detta förklarar att det i slutet på 1990-talet från USA och EU hävdades att kardinallösningen till regionens problem och vägen till varaktig fred låg i ett framtida medlemskap i EU. Hur gestaltar sig då denna lösning i en tid då unionen uppenbarligen genomgår en utveckling som allt oftare beskrivs som EU:s egen balkanisering?

Jugoslaviens undergång tar kronologiskt vid där författarens tidigare bok En historia om Balkan: Jugoslaviens uppgång och fall (2006) slutar, men intar ett avsevärt snävare, mer fördjupande och analytiskt perspektiv på Jugoslaviens undergång och dess efterföljarstater.