Isaac Newton var en brittisk fysiker och matematiker. Han är känd för sina upptäckter inom optik, matematik och sin utveckling av de så kallade rörelselagarna inom fysik.
Newton föddes i Woolsthorpe, Lincolnshire i England den 25 december 1642 (fjärde januari 1643 enligt den nya stilen). Hans pappa var en välbärgad lantbrukare som dog tre månader innan Newton föddes. Snart efter pappans död gifte hans mamma om sig och de kommande sju åren uppfostrades Newton av sin mormor. Åren åtskild från sin mamma påverkade och anses ofta vara anledningen till att han led av mental ohälsa som vuxen.
1661 började Newton studera vid universitetet Trinity College i Cambridge. 1669 blev han professor i matematik och två år senare valdes han in till prestigefyllda Royal Society (kungliga vetenskapsakademin), som än idag är en brittisk institution inriktad på naturvetenskap.
Optik och matematik
Newtons tidigaste betydande studier var inom optik. Perioden 1665 till 1667 utförde han optiska experiment som visade att vitt ljus består av alla färger i regnbågsspektret. Men resultaten publicerades först 1704 i hans bok Opticks. Hans studie lade grunden till modern fysisk optik, alltså forskning om ljus.
Genom sitt arbete inom matematiken utvecklade Newton den så kallade infinitesimalkalkylen genom att han fann sambandet mellan derivator och integraler. Det råder än idag osäkerhet kring huruvida Newtons upptäckt inspirerades av matematikern och fysikern Isaac Barrow, eller om Barrow påverkades av Newton.
Philosophiae Naturalis Principia Mathematica
1679 intensifierade Newton sina studier kring planeternas rörelse. Han byggde vidare på Galileo Galileis idé om matematisk rörelsevetenskap men utvecklade teorierna fullt ut.
Så utvecklades Newtons rörelselära, som fastställer föremåls acceleration, deformation (hur ett pålagda laster kan förändra ett objekts form eller storlek) och lägesförändring samt hur objekten kan påverkas av yttre krafter. De tre rörelselagarna fastställer samband mellan kraft och rörelse.
Hans studier och resultat publicerades i Philosophiae Naturalis Principia Mathematica (Mathematical Principles of Natural Philosophy, 1687) som än idag anses vara ett av de viktigaste bidragen till modern vetenskap.
Newton representerade även Cambridge University i parlamentet, han var president för den kungliga vetenskapsakademin, professor i matematik och var även chef för det brittiska myntverket.
Newton dog den 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i London.
