Bletchley Park

Det var en brokig skara akademiker som dagarna efter den 3 september 1939 – då den brittiske premiärministern Neville Chamberlain förkunnade via BBC att landet åter låg i krig med Tyskland – rapporterade för tjänstgöring vid godset Bletchley Park i grevskapet Buckinghamshire i sydöstra England. Året dessförinnan hade denna senviktorianska, delvis förfallna herrgård förvärvats av högste chefen för Secret Intelligence Service (SIS) eller MI6, amiral Hugh Sinclair, delvis för medel ur egen ficka. Syftet var att skapa ett framtida högkvarter för den brittiska underrättelsetjänstens kryptoavdelning, fjärran från de distraktioner och säkerhetsrisker som en adress i landets huvudstad förde med sig. Den diskreta lantegendomen hade dessutom den stora fördelen att ligga några stenkast från järnvägsknutpunkten Bletchley – i dag Milton Keynes – på korsvägen mellan London, Oxford och Cambridge.

Krig utkämpas inte bara med vapen i hand. I slutet av 1942, ett år präglat av motgångar för de västallierade, nådde en brokig skara akademiker ett genombrott på en av andra världskrigets osynliga fronter – lantegendomen Bletchley Park cirka sju mil norr om London. Den kryptoanalytiska verksamhet som Alan Turing och hans kolleger bedrev här kom att vända ubåtskriget i Atlanten och för evigt förknippa Bletchley Park med kampen mot det påstått oknäckbara kodsystemet Enigma.

Med sin stora sakkunskap och medryckande berättarstil skildrar Andreas Marklund inte bara historien om kodknäckarna utan om krypteringens allt större betydelse för 1900-talets konflikter och hur kodernas krig ledde till att dörren till vår digitala tidsålder öppnades på glänt.