Ett standardverk över svensk idéhistoria
Svensk idéhistoria är en storslagen översikt över människors tankar om naturen, samhället och vad det är att vara människa, från forntiden till renässansen. Med konkreta exempel och ett elegant språk får läsaren tränga in i de historiska människornas förunderliga och främmande tankevärldar. Tidigare verk i ämnet har tagit avstamp i medeltiden och utgått från den lärda, skriftliga kulturen.
David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria, prövar här ett nytt grepp genom att följa tänkandets och idéernas historia så långt tillbaka som det har funnits människor i Sverige. Inte endast de stora tänkarna får här sin belysning, författaren undersöker också hur människor genom historien försökte förstå världen omkring dem. Varför började man överhuvudtaget fundera på saker och ting? Det gjorde världen begripligare och lättare att leva i, men också större, märkligare och mer förunderlig.
Här beskrivs och förklaras samspelet mellan tänkandet och omvärlden, däribland de miljömässiga, tekniska och samhälleliga förändringar som drivit fram nya idéer – från att odla marken till att uttrycka tankar i hällristningar och runor, introduktionen av skriftkultur och kristendom, och slutligen boktryckarkonsten och reformationens omstörtande förändring av tänkandet. David Dunér plöjer nya spår inom svensk idéhistoria med detta standardverk som inte bara utgår från den allra senaste forskningen, utan också är det mest fullständiga inom ämnet.
Idéernas historia utsträcks här till tiden före kristendomens införande. Tidigare översikter över svensk idéhistoria, den senaste kom för 20 år sedan, har alltid tagit sin början i medeltiden, då man först i egentlig mening kan börja tala om en lärd, skriftlig kultur. För det andra läggs här fokus mer på tänkandets och idéernas historia. Tidigare översikter har haft intresset riktat mot de stora tänkarna och deras banbrytande verk. Svensk idéhistoria intresserar sig för föreställningar och idéer, hur människor försökte förstå sin omvärld och vilka förutsättningar som gjorde nya idéer möjliga. Syftet med denna bok är att gå bakom människornas livsöden och deras verk, för att undersöka vad som föranledde deras undran, varför de började fundera, tänka ut saker och ting och skriva alla dessa böcker, och vilka förutsättningar som gjorde nya idéer möjliga. Med tänkandet, funderandet, grubblandet blev världen mer begriplig och lättare att leva i, men också större, märkligare och förunderligare.
Denna volym behandlar den svenska idéhistorien från stenåldern, över bronsåldern och vikingatiden fram till medeltiden och renässansen. Boken lyfter fram de omvälvande nya idéer som kom att radikalt förändra människans historia, som tanken att odla marken, att förlägga sina tankar i hällristningar och runor, introduktionen av skriftkultur och kristendom, och slutligen boktryckarkonsten och reformationens omstörtande förändring av tänkandet. Svensk idéhistoria är ett nytt standardverk över idéernas historia i Sverige, som inte bara har uppdaterats med den allra senaste forskningen, utan också är den mest fullständiga. Ett grepp, som aldrig tidigare har prövats, är att följa idéernas historia så långt tillbaka det har funnits människor i den del av världen som senare kom att kallas Sverige.
Den mest fullständiga översikten över människors tänkande i det som kom att bli Sverige, från inlandsisen fram till i dag; 15 000 år av tankar
Med konkreta exempel och på ett elegant språk förklaras människors tankar genom historien, som ger närvarokänsla i tidsbilder och låter läsaren tränga in i de historiska människornas förunderliga och främmande tankevärldar. I boken blir de förståeliga och levande. Boken är uppdelad i fyra kapitel.
Efter en inledning som förklarar vad idéhistoria är, följer första kapitlet, Jorden, som handlar om de tidigaste människorna i vårt land, från istiden till äldre järnålder. Här behandlas bland annat hur föremål och hällristningar kan ge inblickar i människors tänkande. Inte minst beskrivs hur tanken att odla jorden kom att få en oanad och omvälvande betydelse för tänkandets historia.
Andra kapitlet, Tecknet, tar sin början i införandet av skrivtecken, runorna, och hur de på sikt förändrade förutsättningarna för tänkandet. Här behandlas även vikingatidens världsbild och tankar om samhället och människan.
Tredje kapitlet, Himlen, börjar med införandet av skriftkultur i landet, på vilket sätt skriften och den kristna läran kom att radikalt förändra samhället och tänkandet, och synen på människans plats i naturen och historien.
Slutligen fjärde kapitlet, Ordet, som tar sin början i två omvälvande etableringar i det senmedeltida Sverige, det första universitetet och boktryckarkonsten, som sedan följs av reformationen och nya humanistiska ideal. Denna första del slutar omkring 1620, i övergången till stormaktstidens nya organisering av tanken.
