År 1991 utbröt krig i det forna Jugoslavien. Journalister och universitetsfolk, politiker och statsmän, men även en oförstående och oroad allmänhet, noterade med stor förvåning att en brutal konflikt faktiskt ägde rum i Europa efter kalla krigets slut.
Detta är en unik skildring av Balkans historia som på ett grundligt, balanserat och begripligt vis behandlar områdets komplexa förflutna. Författaren Sanimir Resic tar avstamp i antiken och slutar 1991, med Jugoslaviens kollaps och Sloveniens och Kroatiens självständighetsförklaringar. Han förklarar hur Jugoslavien skapades och slutligen gick under.
Författaren beskriver händelser, processer och personer som varit tongivande under historien. Han går igenom de historiska slitningarna mellan folkgrupper, som man i de nutida konflikterna fortfarande hänvisar till.
Sanimir Resic är historiker, docent och undervisar i Europastudier vid Lunds universitet. Han är född i Kroatien, och har en italiensk-kroatisk mor och en bosnisk far.
Omvärlden noterade med stor förvåning att brutala konflikter och etnisk rensning faktiskt ägde rum i Europa efter kalla krigets slut när krig bröt ut på Balkan i början av 1990-talet. Hur kunde sådant fortfarande ske i Europa? Krigsherrar, tortyr och våldtäkter, koncentrationsläger, massgravar, brutala övergrepp och folkmord är hemskheter som inte hör hemma i vår tids välmående, fredliga och civiliserade Europa. Ganska snabbt dammades gamla stereotyper av om det krigsdrabbade området som typiskt för det våldsamma Balkan, och Jugoslavien blev synonymt med Balkan.
Krigen i forna Jugoslavien vid sidan om dagens turistresor till Balkan och till Turkiet innebar att intresset för ämnet har ökat dramatiskt. Journalister, diplomater, politiska analytiker och historiker, främst i den angloamerikanska sfären, har översvämmat ”marknaden” med böcker på engelska om Jugoslavien och Balkan. I Sverige har det däremot länge saknats en bok som grundligt, med långt tidsförlopp och brett perspektiv behandlar Jugoslaviens och Balkans historia. En historia om Balkan. Jugoslaviens uppgång och fall avhjälper denna brist.
Boken är till bristningsgränsen fylld av kunskap och vilja att förklara och begripliggöra
Historikern Sanimir Resic gör sin genomgång i en kronologiskt uppbyggd bok. Han börjar med antiken och slutar sommaren 1991 med Jugoslaviens kollaps och Sloveniens och Kroatiens självständighetsförklaringar. Hans syfte är att genom ett långt historiskt perspektiv försöka leda läsaren till en bättre förståelse av hur Jugoslavien skapades och slutligen gick under. I avsnittet om tiden från antiken och fram till 1800-talet beskriver han händelserna i kring Balkan så brett som möjligt geografiskt sett även om vissa områden senare inte kan betraktas som ”balkanstater”. Detta val är egentligen självklart med tanke på Balkanfolkens ofta sammanvävda historia. Balkanfolkens närvaro i de romerska, bysantinska, osmanska och habsburgska imperierna innebär gemensamma historiska erfarenheter.
Huvudfokus i boken ligger dock på 1800- och 1900-talen. Under 1800-talet talade man för första gången konkret om idén om ett sydslaviskt rike (Jugoslavien), och under 1900-talet förverkligades denna idé i två omgångar. Tidsperioder, skeenden, händelser, processer och personer som är särskilt viktiga i förhållande till bokens syfte får större utrymme på bekostnad av det som har mindre varaktig betydelse. Läsaren får följa en röd tråd av kontinuerlig utländsk närvaro och inblandning i Balkans historia. Den lokala befolkningens öden har inte sällan varit i ”främmande” händer, och detta tema får betydande plats. Skärskådandet av vissa fenomen, till exempel religion eller relationen mellan kroater och serber, i mikrokosmos blir illustrationer till stötestenar och bidrar till helhetsförståelsen av 1900-talets konflikter i forna Jugoslavien.
Sanimir Resic har däremot valt att inte i denna bok behandla 1990-talets krig, konflikter och den utveckling som givit Europa sex nya stater. Det förra decenniets våldsamma händelseutveckling har i princip blivit en egen genre, och fortfarande ges många böcker ut varje år, särskilt i USA och Storbritannien, om det som felaktigt kallas ”tredje Balkankriget”. Författaren anser att det visst behövs en balanserad genomgång och kritisk summering av vad som verkligen försiggick under krigsåren, men det ämnet kräver ännu en, helt fristående bok – detta blev uppföljaren Jugoslaviens undergång!
