Anfallskrigens argument

Den här boken handlar om och ger exempel på hur stater och deras ledare rättfärdigar beslut om att gå till krig. President Putin rättfärdigade sin invasion av Ukraina med tal om den andres folkmord och nazism, om behov av avmilitarisering och ”avnazifiering”. Putin har nu onekligen skaffat sig en herostratisk ryktbarhet och går till historien i sällskap med bland andra Adolf Hitler och Saddam Hussein.

Boken är föranledd av Ukrainakrigets tragik och den historiska exempelsamlingen avslutas med fallet Ukraina. Frågan som inledningsvis ställs är ungefär när i historien som furstarna såg ett behov av att rättfärdiga sina krigsbeslut. Knappast under Machiavellis tid (1469 –1527), men däremot under trettioåriga kriget (1618–1648) när ett åkallande av religionen låg nära till hands. En vattendelare i sammanhanget är Westfaliska freden 1648 där traktattexterna framhåller freden som något gott som ska värnas och aggression som något ont som ska motverkas. Därefter ser furstarna ett behov av att inte framstå som omoraliska aggressorer. Men det är en konst att få ett anfall att se ut som försvar. Det gäller att övertyga den egna nationen, eller en skeptisk omvärld, om det rimliga i ett väpnat agerande eller ett hot om våld i den situation som uppstått.

Den här boken ger alltså en historisk exposé över de argument för anfallskrig som förekommit, från Gustav II Adolf under 1600-talet, Gustav III under 1700-talet, Otto von Bismarck under 1800-talet, och ytterligare en rad exempel in i vår egen tid, från Sarajevo 1914 till Georgien 2008 och Ukraina 2022. Historien är full av exempel på falska förevändningar och svepskäl som klassiska drag i det säkerhetspolitiska spelet.

Men vissa fall av de som behandlas är inte exempel på aggression eller krigshot. Under exempelvis Kubakrisen 1962 hotade president Kennedy med våld, men detta under sådana omständigheter att den marina blockad det var fråga om i stort sett accepterades av omvärlden som en rimlig åtgärd.

Boken är skriven utifrån en populärvetenskaplig ambition att vara lättillgänglig. Ove Bring har utgett exempelvis Parthenonsyndromet. Kampen om kulturskatterna (2015) och Gåtan Hammarskjöld. Om flygkraschen i Ndola (2020). Den senare boken beskrevs av en recensent som bitvis ”spännande som en deckare”.