Artiklar

Jurij Gagarin blir den första människan i rymden

Tidningsframsida från 12 april 1961, med Jurij Gagarin i fokus

Den 12 april 1961 befann sig major Jurij Gagarin i farkosten Vostok 1 – i jordens omloppsbana.

Klockan 07.07 svensk tid, lyfte den 4,7 ton tunga farkosten Vostok 1 från rymdbasen i Tjuratam, nuvarande Bajkonur, Kazakhstan. En timme efter uppskjutningen meddelade Sovjetunionen världen: de var först med att skicka en man ut i rymden.

Jurij Gagarin – från bondson till kosmonaut

Ombord Voskok 1 befann sig major Jurij Gagarin, en bondson från Smolensk i västra Sovjetunionen. Han var då 27 år gammal, tvåbarnspappa och utbildad vid militärens flygskola. Det tog en timme och 48 minuter för Gagarin att färdas runt jorden, med en hastighet på 27 000 kilometer timmen.

När Jurij Gagarin åter landat på jorden sa han:

“Var vänlig och meddela partiet, regeringen och Nikita Chrusjtjov personligen att landningen har gått normalt. Jag mår förträffligt och har inte fått några som helst skador inte ens några skrubbsår”.

Rymdkapplöpningen mellan Sovjetunionen och USA

Major Jurij Gagarins första rymdfärd var ett historisk ögonblick för hela världen. Framförallt i dåvarande Sovjetunion var glädjen odelad. Rymdkapplöpningen mellan Sovjetunionen och USA var avklarad och Soviet hade kammat hem segern. Tre veckor efter Gagarins rymdfärd lyckades USA att skicka upp den andra människan i rymden – Alan Shepard, i farkosten Mercury 3.

I Sovjet hävdade man att rymdfärden var ett resultat av det socialistiska systemets förtjänts. I ett telegram från dåvarande partiledaren och regeringschefen Nikita Chrusjtjov till Gagarin, skrev Chrusjtjov: ”Hela Sovjetunionen är stolt över den bragd som mänskligheten ska minnas i sekler”.

Efter rymdturen blev Jurij Gargari ett ansikte utåt för Sovjetunionen, och lyftes fram som en hjälte för unionens invånare. Gargari tilldelades till exempel landets högsta hederstitel, Sovjetunionens hjälte.

1964 besökte Gagarin Stockholm. Han var hedersgäst vid en så kallad kosmonautbal som arrangerades i Stockholms stadshus. Bakom arrangemanget stod sällskapet Sverige-Sovjetunionen.

Endast sju år efter sin bedrift dog Jurij Gagarin. Hans död anses än idag ha skett under mystiska omständigheter vid en rutinflygning av ett jetplan av modellen MiG-15. Jurij Gagarin blev endast 34 år.

I Ryssland är den 12 april en nationell högtidsdag.

Du kanske också är intresserad av...

Kalla kriget
Stäng

Kalla kriget

149 kr
Knappt hade det nazityska monstret besegrats förrän världen på nytt slets sönder i en kamp mellan nya fiender.

I andra världskrigets kölvatten sänkte sig en järnridå som delade Europa i två väsensskilda block, med det kommunistiska Sovjetunionen som den ena sidans dominant och det kapitalistiska USA som den andras. Ingen skulle lämnas oberörd av den lågintensiva strid mellan ideologier som kom att prägla de kommande 45 åren.

I denna bok berättar historieprofessor Dick Harrison om en kamp som överskuggade allt. Kalla kriget fördes inte primärt av soldater på fysiska slagfält, även om ett flertal blodiga konflikter kom att utkämpas i dess skugga. Istället stod uppgörelsen på politikens, kapprustningens och faktiskt även kulturens område.
Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

Rysslands historia
Stäng

Rysslands historia

249 kr
OBS: Print on Demand. Leveranstid ca 10 arbetsdagar
»Lysande!« Per T. Ohlsson, Sydsvenskan

I Ryssland historia berättar rysslandsexperten Kristian Gerner om det stora landet i öst. Med en kombination av skarpa analyser och personliga betraktelser skildrar han utvecklingen från Peter den stores tid fram till Vladimir Putins regering. Här framträder en stats brokiga historia som å ena sidan känns europeisk och liknar vår egen, å andra sidan är helt okänd och främmande.

Enligt legenden grundade Rurik och hans vikingar den ryska staten för mer än tusen år sedan. På 1990-talet reste svenskarna åter till Ryssland, den här gången för att införa demokrati och marknadsekonomi. Den ryske ambassadören i Stockholm skrev genast om vikingarnas andra invasion.

Kristian Gerner menar att vår uppfattning om Ryssland bygger på föreställningen att vårt eget västerländska samhälle är ett ideal, och att historieskrivningen utgått från motsättningen öst-väst. Gerner hävdar istället att landets historia inte låter sig inte beskrivas som en isolerad process.

Den europeiska civilisationen har sedan medeltiden varit beroende av tre ryska bidrag: råvaror, vapenbruk och kultur. Europas materiella utveckling hade aldrig varit möjlig utan rysk tjära, trä, järnmalm, olja eller naturgas. Ryska statsbildningar har återkommande fört krig med stater i Europa. Under flera sekel bidrog ryska författare, målare, kompositörer, matematiker, naturvetare och filmskapare till att skapa den västliga civilisationen.