Artiklar, Boktips

Doktor Livingstone, förmodar jag?

Doktor Livingstone, förmodar jag?
Ujiji, november 1871.

Henry Stanley hade kunnat skrika av triumf. Faktiskt kände han en nästan obetvinglig lust att göra en kullerbytta eller något annat ”galet upptåg”, så stark var hans glädje över att 286 dagars sökande äntligen var över:

Mitt hjärta klappade häftigt, men jag fick ej låta mitt ansikte förråda min sinnesrörelse, så att icke den värdighet som anstod en vit man, uppträdande under så utomordentliga omständigheter, skulle äventyras.

Därför makade han nu lugnt undan folkmassan av vajijier, vanjamvesier, varundier och araber, och gick långsamt fram mot mannen med det grå skägget. Denne stod framför sin hydda, blek och medtagen, klädd i en blåaktig mössa, röd tröja och grå byxor. Henry Stanley stannade framför den gamle, tog av sig hatten och sa:

”Doktor Livingstone, förmodar jag?”

Så hade det äntligen inträffat, det som skulle bli världshistoriens mest omtalade möte, den 10 november 1871 i den lilla byn Ujiji vid Tanganyikasjön mitt i det som Stanley skulle kalla ”det mörkaste Afrika”.

Hans hälsningsreplik har citerats och travesterats så många gånger att den fått något komiskt över sig. Vi har dessutom bara Henry Stanleys ord på att han faktiskt sa så. Det aktuella bladet i resedagboken är utrivet och scenen doftar efterkonstruktion. Men i brist på andra källor har eftervärlden tvingats lita på Stanley, och stunden när hans hälsningsfras först uttalades var fylld av ödesmättat allvar. David Livingstone lyfte lite på mössan och svarade:

Doktor Livingstone

David Livingstone, 1864

”Ja.”

Henry Stanley hade fått sitt scoop.

I januari 1866 hade den brittiske upptäcktsresanden David Livingstone givit sig av till Afrika för att söka efter Nilens källor. Sedan dess hade ingen hört av honom. De flesta tog för givet att han var död.

I oktober 1869 fick den amerikanske journalisten Henry Stanley order att infinna sig på Grand Hôtel i Paris, där New York Heralds arvtagare och chefredaktör James Gordon Bennett väntade på honom.

”Ta reda på Livingstone”, sa Bennett. ”Gör hur ni vill, lyft hur många tusen pund ni vill, men hitta doktor Livingstone.”

Ett drygt år senare, den 4 februari 1871, var New York Heralds expedition redo att anträda färden in i Östafrika. Henry Stanleys dagbok är fylld av mödosamma dagsmarscher, livsfarliga kanotfärder och giriga stamhövdingar som kräver hutlösa mängder tyg och glaspärlor i tribut för att låta den vite mannen passera. ”Vilket bråk har vi inte haft de sista tre dagarna!” skriver Stanley den 3 november efter en dyrköpt båtresa över floden Malagarasi. ”Vavinsaerna är värre än vagogoerna och deras snikenhet är ännu mera omättlig.”

Världens dramatiska historiaMen klockan tio denna förmiddag möter expeditionen en karavan från Ujiji, som berättar att en vit man just har anlänt dit från Manyuema. Mannen är gammal, har grått skägg och är sjuk. Hurra, det är Livingstone, tänker Henry Stanley.

En vecka senare står han framför hyddan i Ujiji och uttalar sin förmodan.

”Jag tackar Gud, doktor, att det har blivit mig förunnat att träffa er.”

”Jag tackar Honom även för att jag är här att välkomna er”, svarar David Livingstone.

Doktorn bjuder sin gäst upp på verandan, som egentligen bara är en plattform av lera under hyddans utskjutande takfot. De sätter sig på varsitt getskinn med ryggen mot väggen. Framför dem står mer än tusen nyfikna människor tätt sammanpackade.

”Hur står det till i världen?” undrar doktor Livingstone.

Stanley ger honom en sammanfattning av de senaste årens händelser: Suezkanalen är öppnad, järnvägen tvärs över USA är fullbordad. Ulysses Grant är vald till Förenta staternas president. Upproret på Kreta är slut. Isabella har störtats från Spaniens tron. Preussen har förödmjukat Danmark, tagit Frankrikes kejsare till fånga och står nu utanför Paris med sina arméer. Medan Stanley berättar allt detta noterar han hur ”ett återsken av civilisationens bländande ljus faller på den häpnande Livingstone”.

Någon bär fram ett fat fläskpannkaka, någon en höna i curry, en tredje en skål med stuvat getkött. Stanley äter med glupande aptit och även Livingstone, som nyss beklagat sig över att hans mage inte tål något annat än te, gör anrättningarna rättvisa.

”Ni har gett mig nytt liv”, säger doktor Livingstone.

De tillbringade tre månader tillsammans. När Henry Stanley den 22 februari 1872 tog avsked skickade Livingstone med honom tjugonio brev hem; själv hade han ingen tanke på att återvända.

Den 1 maj 1873 avled den malariasjuke David Livingstone i byn Ilala, som ligger i dagens Zambia. Vid det laget hade Henry Stanleys bok Hur jag fann Livingstone toppat bokhandelns försäljningslistor i fem månader.

Stanley organiserade senare den belgiska koloniseringen av Kongo. Han dog 1904.

Fann du artikeln ovan intressant? Följ våra nyhetsbrev:

Artikeln är ett utdrag från...

101 historiska möten

219 kr
OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar

»Underhållande och flyhänt skriven … Mötena i Daniel Rydéns bok sträcker sig över stora delar av västerlandets historia, från Cleopatras möte med Ceasar för mer än två tusen år sedan, till Julian Assange sammanträffande med Daniel Domscheit-Berg, på en mässa i Berlin år 2007.« Sveriges Radio P1

En ny spännande del i succéserien ”101 historiska …”!

Vad hade hänt om om inte Björn och Benny träffats på vägen vid Ålleberg? Hade det blivit någon revoultion om inte Ernesto Guevara hamnat på samma fest som Fidel Castro? Och vad hände när Simone de Beauvoir äntligen fick plugga med grabbarna?

Efter succén med 101 historiska misstag är Daniel Rydén tillbaka med en bok om historiska möten. I 101 historiska möten trängs politiker med popstjärnor, agitatorer med astronauter, kärlekspar med idrottare. Alla har de med sina möten förändrat vår värld, eller åtminstone puffat den ett litet stycke i en eller annan riktning.

101 historiska möten är den senaste i Historiska Medias populära 101-serie. Precis som de tidigare böckerna är den full med överraskande och tankeväckande texter om enskilda händelser. Samtidigt fungerar boken som en underhållande och lärorik världshistoria i miniatyr.

Läs mer om historia i Afrika!

Det nya Sydafrika

209 kr
»En intressant och lättläst reportagebok om samhällsutvecklingen under de senaste tjugo åren i Sydafrika.« Bibliotektstjänst

En framtid i skuggan av apartheid. Högaktuell skildring om Sydafrika!

Regnbågsnationen har på drygt två decennier gått från att vara Nelson Mandelas hyllade demokratibygge och försoningsprojekt till att bli en nation i kris. Det är en utveckling som få kunde förutse.

Såren från apartheidtiden har fått sällskap av korruption och politisk vanskötsel. Med ett år kvar till parlamentsvalet 2019 måste sydafrikanerna bestämma sig för hur de vill att deras framtid ska se ut. Vilka är Sydafrikas utmaningar och vad beror de på? Och hur ska de övervinnas?

Sydafrikas historia

229 kr

»Värdefull läsning om land med brokig historia … Det är verkligen ett bra standardverk.« Skaraborgs Allehanda

Få länder är så tätt sammanflätade med sin egen historia som Sydafrika. Historien rör sig från mänsklighetens ursprung, via kolonialtidens mångkulturella möten och dramatiska konflikter, till Nelson Mandela och segern över apartheid.

Varför blev Sydafrika platsen för en av 1900-talets allra grymmaste förtryckarregimer? Och varifrån kom styrkan att resa sig och gå vidare som ett enat och i allt väsentligt fredligt land? Svaren ligger djupt inbäddade i landets brokiga förflutna, i möten mellan kulturer och i enskilda personers vägval.

Nu ger vi ut det första moderna standardverket om Sydafrikas historia på svenska. Andreas Karlsson är bosatt i Sydafrika och har under lång tid som journalist, författare och guide ägnat sig åt att öka kunskaperna om såväl Sydafrika som den afrikanska kontinenten.

Afrikanska möten

229 kr
OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar

»En mycket initierad och bra bok … ger goda insikter i hur Sverige var med och påverkade regionens politiska utveckling i en mycket känslig tid. Boken är av stort intresse för alla som är intresserade av södra Afrikas politiska nutidshistoria.« Bibliotekstjänst

En spännande inblick i arbetet som aktiv fältorienterad diplomat.

Som Sveriges ambassadör har Sten Rylander följt den afrikanska utvecklingen på nära håll, då han arbetat för UD och Sida i över 30 år. Han har tidigare skrivit de uppskattade böckerna Nelson Mandela (2012) och Afrika vänder (2014).

Nu har Sten Rylander skrivit en efterlängtad och personlig skildring om sitt liv i Afrika, och om alla de betydelsefulla möten som präglat denna tid. Från officiella sammanträden med Afrikas största ledare, till mer spontana kontakter med enskilda människor.

Sten Rylander ger en spännande inblick i arbetet som aktiv fältorienterad diplomat. Afrikanska möten ger också nya perspektiv till den pågående debatten om behovet av en förändrad Afrikabild: från afropessimism till en mer optimistisk bild av en kontinent med snabba förändringar och ljusa framtidsutsikter.

Afrika vänder

229 kr
OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar
För ett par decennier sedan var bilden av Afrika präglad av krig, svältkatastrofer och larmrapporter om aids. I dag är bilden av kontinenten en annan. Analytiker talar om snabb ekonomisk tillväxt och större politisk stabilitet. Afrika har blivit en kontinent av möjligheter. Vad ligger bakom denna vändning?

Den tidigare ambassadören Sten Rylander har i över trettio år följt den afrikanska utvecklingen på nära håll. Han menar att kontinenten har stor framtidspotential i kraft av rika naturresurser och en växande konsumentmarknad. Samtidigt är fattigdomen fortfarande utbredd och inkomstklyftorna ökar. I Afrika vänder analyserar Sten Rylander på ett kunnigt och inspirerande vis kontinentens möjligheter och utmaningar.

Sten Rylander har tidigare skrivit den kritikerrosade biografin Nelson Mandela (2012).