Stockholm, 1942. Den unga Betty från Hudiksvall är numera gift med sonen i doktorsfamiljen Molander där hon tidigare arbetade som hembiträde. Det är beredskapstider och ransonering men Betty tycks ha allt hon kan önska sig: en rar dotter, ett vackert hem i en av Stockholms nya villaförorter, tjusiga kläder och ett givande arbete på Småtrycksförlaget. Men hon är inte lycklig. Äktenskapet med Carl-Axel knakar i fogarna och hon oroas över makens oförmåga att handskas med pengar och alkohol. Hon grubblar också över vad som egentligen hände med dotterns verklige far, den judiska universitetslektorn Martin Fischer, som är spårlöst försvunnen.
En dag är Carl-Axel också borta och Betty måste reda ut hans trassliga affärer. Oron är stor över att hon och dottern Martina ska ställas på bar backe. Att kombinera modersrollen med yrkesarbete är inte lätt, särskilt som Betty har svårt att förlika sig med tanken på att själv ha ett hembiträde i hushållet. Av en slump får hon reda på att Martin lever – och bor i Gävle. Bara några timmars tågresa från Stockholm. Hennes ilska över hans svek är fortfarande stark, men ännu starkare är hennes önskan att återse honom.
I den efterlängtade uppföljaren till den kritikerrosade romanen Räkna hjärtslag får läsarna återigen möta den levnadsglada Viola, doktorsparet Molander, den rekorderlige Birger och journalisten Olof Morin. Katarina Widholm skildrar tidstroget livet i 1940-talets Stockholm med ett berättardriv som gör det svårt att lägga boken ifrån sig.
Den efterlängtade fortsättningen på Katarina Widholms rosade romandebut!
Året är 1942, det är beredskapstid och ransonering. Den unga flickan från Hudiksvall, Betty Lind, är numera gift med sonen i doktorsfamiljen Molander där hon tidigare arbetat som hembiträde. Betty har det mesta hon kan önska sig: en rar dotter, ett vackert hem i en av Stockholms förorter, fina kläder och ett stimulerande arbete på Småtrycksförlaget. Men hon är inte lycklig. Äktenskapet med Carl-Axel knakar i fogarna och hon oroas över makens oförmåga att handskas med pengar och alkohol. Hon grubblar också över vad som egentligen har hänt med dotterns verklige far, den judiske universitetslektorn Martin Fischer, som är spårlöst försvunnen.
En dag är även Carl-Axel borta och Betty måste reda ut hans trassliga affärer. Oron är stor över att hon och den lilla dottern ska ställas på bar backe. Samtidigt får hon reda på att Martin lever och bor i Gävle. Bara några timmars tågresa från Stockholm. Hennes ilska över hans svek är fortfarande stark – men lika stark är hennes önskan att återse honom.
I Värma händer, den andra delen i serien Böckerna om Betty, får läsaren följa Betty från 1942 till 1944. Berättelsen kretsar kring de vedermödor som mötte 1940-talets kvinnor. I Bettys fall försöker hon kombinera modersrollen med yrkesarbete. En inte helt enkel uppgift när den allmänna barnomsorgen var obefintlig och synen på kvinnors arbete en helt annan än dagens. Återigen har författaren fångat tidsandan på ett ypperligt sätt: andra världskriget rasar som värst, radiosändningarna fylls av rapporter om kriget, vintrarna är isande kalla, varubristen stor, mörklagda hus och gator och frånvarande män i beredskap långt hemifrån.
I Värma händer får läsarna återigen möta den levnadsglada Viola, doktorsparet Molander, den rekorderlige Birger och journalisten Olof Morin och många, många fler.
