Politik och retorik

Erik Åsards initierade skildring fördjupar förståelsen för svensk politisk nutidshistoria och samhällsdebatt

Man skulle kunna tro att de traditionella politiska talen har fått minskad betydelse i en mediemiljö som karaktäriseras av dygnet runt-nyheter och ett ständigt sorl i samtidens sociala medier. Politik och retorik utgår från att det snarast förhåller sig tvärtom, att de sedvanliga talen istället fått en ökad vikt på dagens brusande mediemarknad. Om talen är bearbetade och genomtänkta säger de rimligen mer om vad dagens ledande politiker vill och står för än de senaste lapidariska twitter-meddelandena, blogginläggen eller Instagram-bilderna.

Vi lever i en digital informationsera som alltmer präglas av det speciella språk, den ton och stil som förekommer i de sociala medierna. Det har fört med sig en rad språkliga förändringar och gjort att retoriken blivit alltmer ordknapp, visuell och tendentiös för att inte säga svart-vit och – i inte så få fall – hatisk. En annan förändring är att det som inom retoriken kallas för “logos”, förnuftsbaserade logiska resonemang, alltmer har fått ge vika för “ethos” och “pathos”, argument som framhäver talarens karaktär och känslor. Frågan är om dessa förändringar är synliga också i de traditionella svenska partiledartalen.

Boken granskar partiledarnas retoriska knep och fallgropar

Politk och retorik är utmärkt läsning för en bred publik med intresse för politik och aktuell samhällsdebatt. Boken innehåller tio kapitel, ett för varje partiledare/språkrör plus en inledning och avslutning. Genom att analysera partiledarnas större tal lyfter författaren delvis fram tidigare okänd information om dem, samt vilka retoriska grepp och mönster de använder sig av. I sina installationstal ges partiledarna chansen att presentera sig själva och den politik de står för, medan de i Almedalstalen kan lägga ut texten om de frågor och teman de anser mest centrala. Exempelvis påpekas att Liberalernas partiledare Jan Björklund avslutade sina Almedalstalstal likadant tre år i rad innan riksdagsvalet 2014, att socialismens tid är förbi och att 2000-talet tillhör liberalismen. Att partiledare upprepar sig är oundvikligt, men Björklund har gjort det till en vana, trygg i förvissningen om att journalister fokuserar på nuet. På liknande sätt synas alla partiledares formuleringar, även böcker och skrifter som de skrivit eller medverkat i tas upp till behandling. Att granska partiledarnas språk kan få oss att bättre förstå den politiska debatten och besluten.

Erik Åsard granskar tal av följande svenska politiker: Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson, Gustav Fridolin, Isabella Lövin, Annie Lööf, Jonas Sjöstedt, Jan Björklund och Ebba Busch Thor.