Svensk historia

Ett engagerat, kunskapsrikt och modernt standardverk som ger inblickar i ny forskning

När Gustav Vasa kröntes till kung 1523 var Sverige ett litet och outvecklat land i norr. När han dog 1560 var Sverige ett arvrike samlat under en stark centralmakt. Från att ha fört en försiktig utrikespolitik kom den svenska utrikespolitiken att präglas av aggressivitet och expansion under hans efterföljare och kulminerade under 1600-talet – en period som i svensk historieskrivning har kommit att kallas stormaktstiden. Det var då som bland annat landskapen Skåne och Halland kom att bli svenska. Karl XII:s död 1718 innebar slutet på den svenska stormaktseran och nu inleddes en period med minskad kungamakt. I stället delades makten mellan rådet och de fyra stånden. Perioden, kallad frihetstiden, kännetecknades av en synnerligen livlig politisk debatt.

Frihetstiden avlöstes av den så kallade gustavianska tiden som inleddes i och med Gustav III:s statskupp 1772. Nu ökade kungens makt återigen och riksdagens minskade. Under Gustav III grundades till exempel Svenska Akademien, restriktionerna kring spannmålshandeln lättades och främmande religionsbekännare uppmanades att bosätta sig i landet.

Men det var först på 1800-talet som den stora moderniseringsprocessen inleddes och en rad medborgerliga fri- och rättigheter fastslogs. Det var nu som Sveriges nuvarande kungaätt, Bernadotte, kom till makten. I slutet av seklet inleddes den svenska industrialiseringen och den svenska träexporten fick ett ordentligt uppsving.

Under 1900-talet infördes parlamentarism och allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Sverige lyckades stå utanför de båda världskrigen och efter fredsslutet 1945 påbörjades en period av stark ekonomisk utveckling och det svenska välfärdssamhället byggdes upp. Oljekrisen på 1970-talet innebar en kraftig lågkonjunktur och de svenska basnäringarna drabbades hårt. Berlinmurens fall 1989 och EU -inträdet 1994 har inneburit att Sverige knutits allt närmare Europa, men samtidigt har påverkan och beroendet av den globala ekonomin ökat betydligt.

Svensk historia är ett standardverk som kommer att leva länge

Författarna till Svensk historia tillhör båda en yngre generation historiker och för in moderna perspektiv i sin skildring. Förutom den klassiska svenska historien får läsaren ta del av moderna aspekter som frågor om nationalitet och tillhörighet, om genus och kön. Inget annat verk på svenska är så perspektivrikt.