OBS: Print on Demand. Leveranstid ca 15 arbetsdagar.
Unik och drabbande skildring av nazismens förintelseläger
Under Förintelsen mördade nazisterna över sex miljoner judar. Symbolen för detta groteska brott är Auschwitz-Birkenau, trots att merparten av judarna – och alla andra på nazisternas dödslistor – mördades på andra platser.
I skuggan av Auschwitz är den skakande historien om fyra förintelseläger och två koncentrationsläger som tillsammans krävde över två miljoner människoliv under åren 1939 till 1945. Med hjälp av unika vittnesmål och ögonvittnesskildringar gestaltar författaren och historikern Artur Szulc den nazistiska dödsmaskinen i all sin brutalitet.
Inte alltför sällan stöter man på uppfattningen att Förintelsen är omöjlig att förstå. Hur kunde människor begå sådana hemska illgärningar mot andra människor? Hur resonerade nazityskarna när de bestämde sig för att fysiskt utplåna judar? Vad drev dem att bygga gaskammare och krematorier? Detta är några av de frågor som besvaras i författaren och historikern Artur Szulcs nya, angelägna bok I skuggan av Auschwitz, den första svenska boken om förintelselägrens historia.
Förintelsens mest intensiva fas pågick under en relativt kort period, 1942–1943. Under ett år mördades inte mindre än fyra av fem av alla som skulle komma att utrotas under Förintelsen. I denna cirka tolv månader långa mordorgie utplånades majoriteten av det ockuperade Polens judar. Navet i denna operation var tre förintelseläger, Bełżec, Sobibór och Treblinka. Polska judar dödades också i Majdanek och Auschwitz-Birkenau, även om detta sista läger främst användes för att utrota judar deporterade från länder som Holland, Belgien, Frankrike och Ungern.
I skuggan av Auschwitz berättar både om gärningsmännens, offrens och om vittnenas historier. Det är i skärningspunkten mellan dessa olika perspektiv som förbrytelsernas fulla karaktär blir synlig.
Skildrar gripande människoöden, och väjer inte för krigets brutalitet
Förutom förintelselägrens tillkomst och de olika lägrens roll i judeutrotningen berättar Artur Szulc även om hur idén att utrota judar växte fram. Han skildrar hur gasvagnarna användes och hur de fungerade. I hans skildring får läsaren även ta del av operation Reinhardts slutfas hösten 1943 då ungefär 18 000 judar skjuts ihjäl enbart i Majdanek, om de revolter som faktiskt ägde rum i lägren och om hur nazisterna försökte förstöra alla spår av sina brott. Avslutningsvis skildrar Artur Szulc befrielsen av de olika lägren och redogör för vilka spår som finns kvar i dag och för vad man visste om Förintelsen medan kriget pågick – en ständigt aktuell fråga. Artur Szulc visar att man visste en hel del.
Upplägget är kronologiskt. Kapitlen är korta men informativa och skrivna på ett sådant sätt att förkunskaper inte behövs. Boken är även försedd med karta och fotografier.
Utmärkande för boken är att den betraktar stora och avskyvärda händelser utifrån den enskilda människans perspektiv. I varje kapitel finns också ett flertal ögonvittnesskildringar, vittnesmål både från offer och förövare.
