Vietnamkriget

När USA officiellt gick in i Vietnamkriget 1965 förvandlades det till ett av kalla krigets viktigaste slagfält. För USA var det primära målet att hejda det man såg som kommunistisk expansion. Man satsade alltså på att hjälpa och skydda Sydvietnam. När USA började skicka reguljära förband eskalerade kriget. Men trots stora förluster var det inte det lilla Nordvietnam utan det stora USA som gav upp. Inte så att amerikanerna förlorade – i själva verket vann de alla större strider och tillfogade sina motståndare långt större förluster än vad de själva led. Men USA nådde inte sina krigsmål och mest besegrad av en krigstrött hemmaopinion drog man sig ur Vietnam 1973 med en enorm prestigeförslut som följd.

Kriget var både ”gammalt” och ”nytt” till sin karaktär. Striderna präglades av en blandning av gammal taktik och ny teknik. Historien är full av exempel på hur en svagare part utnyttjar okonventionella metoder och krigslister. I Vietnam var gerillaförbanden påtagligt effektiva trots att de åtminstone inledningsvis ofta hade föråldrad utrustning. Spetsade bambupålar i en grop skadar även den modernast utrustade soldat och försåtminor är relativt enkla att tillverka och aptera. På samma gång sattes det amerikanska ”flygande kavalleriet” in för första gången, det vill säga helikopterburet infanteri. I vad som därmed blev det första ”helikopterkriget” visade amerikanerna prov på en dittills oöverträffad rörlighet. Tio minuters flygning motsvarade tio timmars marsch genom besvärlig terräng.

Mycket av vår uppfattning idag om Vietnamkriget vilar på myten om att nordvietnamesiska gerillaförband besegrade de amerikanska stridskrafterna. Så var det inte. Även om amerikanerna inte var särskilt framgångsrika förlorade de inte. Tvärtom förlorade Nordvietnam, både under Têt-offensiven 1968 och Påskoffensiven 1972. Den senare misslyckades då underhållskolonner och förstärkningsförband utsattes för amerikanska flyganfall. Först efter amerikanska truppreduktioner hade nordvietnameserna verkliga militära framgångar. USA besegrades politiskt men inte militärt.