Lasse i Gatan

Sjöröveri var inte en företeelse bara i de klassiska piratvattnen. Många statligt understödda sjörövare har genom historien satt skräck i fartygsbesättningar även i farvattnen kring de nordiska länderna. Under 1710-talets långdragna krig använde sig stormakten Sverige av kapare som aktivt deltog i kampen om haven. Den främste av dem har gått till historien under namnet Lasse i Gatan.

Lars Gathenhielms fartyg seglade på västkusten, erövrade främmande handelsfartyg och tvingade in dem i hamn. Här såldes såväl last som fartyg och hans familj blev snart mycket välbärgad. Efter några intensiva år till sjöss lämnade Lars Gathenhielm fartygsdäcket för att istället bli Sveriges störste kaparredare. Vid hans död 1718 steg hustrun Ingela fram som redardrottning, och styrde kaparflottan under de sista krigsåren.

Berättelsen om Lars Gathenhielm, Sveriges kaparkung!

1710 hade det stora nordiska kriget redan pågått i ett decennium. Sverige hade drabbats av stora förluster men skulle uthärda i ytterligare tio år, mycket tack vare den svenska kaparverksamheten. Den främste kaparkaptenen, handplockad och avlönad av kung Karl XII, hette Lars Gathenhielm, mer känd som Lasse i Gatan.

Lars Gathenhielm gjorde sig ett namn redan i unga år. Svenska fartyg stod under hans beskydd och främmande handelsfartyg erövrades och tvingades in i svensk hamn. Verksamheten gav stora rikedomar och ett minst sagt dramatiskt liv som innehöll krig och storpolitik, men karriären blev kort. När Lars dog 1718 tog hans hustru Ingela Gathenhielm över och styrde ensam över kaparflottan under krigets sista år.

I denna bok presenterar militärhistorikern Lars Ericson Wolke helt ny forskning om makarna Gathenhielm. Vår kunskap om Lasses och Ingelas liv berikas och fördjupas tack vare ett unikt, aldrig tidigare utnyttjat, arkivmaterial från Krigsarkivet och Riksarkivet.