Ardennerna 1944

I december 1944 satsade Hitler allt på ett kort. Genom ett överraskande anfall på västfronten skulle krigslyckan vändas till Nazitysklands fördel. Med hjälp av två hela pansararméer planerade den tyska armén att slå sig fram genom Ardennerna mot Antwerpen. Om de allierade förlorade den viktiga hamnstaden skulle Hitler få den tid han behövde för att hejda Röda arméns framfart i öst.

Det dåliga vädret och vinterförhållandena spelade tyskarna i händerna – när det tyska artilleriet öppnade eld på morgonen den 16 december stod de allierade försvararna handfallna inför kraften i den tyska offensiven.

En anledning till att de allierade överraskades av den tyska vinteroffensiven i väst var att de drabbats av segeryra efter framgångarna tidigare under året. Paris var befriat och tyskarna var i praktiken redan slagna. Åtminstone var det många av de högsta officerarna i det allierade lägret som trodde det. Men Adolf Hitler såg annorlunda på saken. Genom ett anfall på djupet skulle de tyska framgångarna i väst 1940 upprepas. I norr skulle Sepp Dietrichs 6. SS-pansararmé anfalla i riktning mot Antwerpen. I söder skulle general Hasso von Manteuffels 5. pansararmé anfalla mot Bryssel. Bristen på manskap, drivmedel, flyg och ammunition skulle kompenseras av överraskningsmomentet.

När anfallet inleddes var också överraskningen ett faktum. På den amerikanska sidan hade allt varit tyst och stilla inför det kommande julfirandet. Plötsligt blev hela förband överkörda av tyskarna och tusentals soldater kapitulerade inför den tyska övermakten. Tyska soldater iklädda amerikansk uniform bakom stridslinjen skapade stor oro bland försvararna. Den amerikanske överbefälhavaren Dwight D. Eisenhower tvingades snabbt sätta in de enda tillgängliga reserverna, 82. och 101. luftburna divisionerna, som fick uppdraget att försvara den strategiskt viktiga knutpunkten Bastogne medan de allierade försökte organisera sitt försvar.

En ny, klassisk Beevorbok om Hitlers sista offensiv

I sin nya bok, Ardennerna 1944 – Hitlers sista offensiv, skildrar Antony Beevor det dramatiska händelseförloppet på västfronten dag för dag på samma storslagna sätt som i hans tidigare mästerverk Stalingrad, Berlin, Andra världskriget och D-dagen. Med stor inlevelse och djup kunskap redogör han för de amerikanska soldaternas desperata situation inne i det omringade Bastogne, för vad de tyska belägrarna upplevde under de hårda striderna om staden och de allierades kamp mot klockan – om inte Hitlers offensiv stoppades i tid skulle segrarna under sommaren och hösten ha varit förgäves.

När väl de allierade kunde sätta in en motoffensiv med den berömde generalen Pattons pansarstyrkor i spetsen och häva belägringen av Bastogne var spelet förlorat för tyskarna. I Ardennerna började tyskarna dra tillbaka sina pansardivisioner för att i stället sätta in dem på östfronten, där Stalin gjorde sig redo att inleda en ny offensiv den 12 januari. Denna gång mot Berlin.