Ivans krig

Catherine Merridales prosa är ett exempel på god berättarkonst med inslag av subtil ironi som förhöjer läsupplevelsen

“Ivan” var det gemensamma smeknamnet på de sovjetiska soldaterna under andra världskriget. I Ivans krig ger författaren Catherine Merridale människorna i Röda armén ett ansikte, med hjälp av ett hundratal intervjuer med veteraner eller deras efterlevande. Resultatet är en unik skildring av andra världskriget.

Enligt beräkning stupade omkring 8,6 miljoner sovjetiska soldater under andra världskriget, nästan en tredjedel av alla som tjänstgjorde i Röda armén – de amerikanska och brittiska förlusterna i Europa uppgick till cirka 300 000 respektive 250 000. Hur kunde Sovjetunionens undernärda och dåligt ledda soldater besegra Hitlertyskland trots allt detta lidande? Även om de flesta historiker idag är eniga om att andra världskriget mer eller mindre avgjordes på östfronten så vet man inte mycket om Ivans villkor före, under och efter kriget.

Merridales verk har rosats av författare och historiker som Antony Beevor, Rodric Braithwaite och Simon Sebag Montefiore

Med hjälp av material från tidigare stängda arkiv, militära källor, kgb-dokument, intervjuer med veteraner, brev och dagböcker lyckas Merridale för första gången ge en heltäckande bild av soldaternas liv i Röda armén. Hon låter läsaren ta del av deras upplevelser av hur armén körde fast i is och snö på Karelska näset under finska vinterkriget, chocken när nazisterna gick in i Sovjetunionen 1941 och hur 2,5 miljoner soldater togs tillfånga under fälttågets första fem månader. Vittnesmålen återger även fasorna i samband med försvaret av Stalingrad där den förväntade livslängden endast var 24 timmar när striderna var som värst. I boken skildras även det hämndbegär som drev de sovjetiska soldaterna efter de många nederlagen och nazisternas krigsförbrytelser. Efter vändpunkten, när Stalin lät invadera Nazityskland, följde plundringar, våldtäkter och en rad andra övergrepp i spåren efter de framryckande trupperna.

Även om Catherine Merridale återger krigsförloppet är det i första hand individen – den menige soldaten, stridsvagnsföraren och jaktpiloten – som står i fokus. För att synliggöra de män och kvinnor som slogs på östfronten 1939–1945 utreder hon varje aspekt av de sovjetiska soldaters liv: värnplikten, vapnen, utbildningen (eller brist på utbildning), disciplinen, den politiska indoktrineringen. Läsaren får även ta del deras sociala tillvaro i skuggan av striderna: relationen till vapenbröder, tjänstemän, officerare och familj. Merridale berättar även om hur soldaternas lojalitet till kommunistiska partiet påverkades av kriget och, inte minst, deras egen syn på övergreppen mot den tyska civilbefolkningen.

När freden väl kom efter slutstriden om Berlin återvände många soldater hem med hopp om ett öppnare och friare samhälle som ett slags belöning efter alla uppoffringar, men Stalin ville annorlunda och valde i stället att begrava och tysta ner krigets verklighet. Myten om den sovjetiske krigshjälten cementerades under Chrusjtjov och Brezjnev i form av otaliga krigsmonument och kolossalstatyer. Det är först nu, i det postsovjetiska samhället, som det har blivit möjligt att återskapa och berätta om livet i Röda armén under krigsåren, även om ämnet fortfarande är mycket känsligt. Resultatet, Ivans krig av Catherine Merridale, är en unik och fängslande skildring av andra världskriget.