Industriella revolutionen är en av de största vattendelarna i mänsklighetens historia. När maskinerna konstruerades lades grunden till en formidabel folkökning, till ett aldrig tidigare skådat välstånd, till imperialistisk aggression – och till miljökonsekven- ser vi ännu bara har sett begynnelsen på.
Revolutionen tog fart i Storbritannien vid mitten av 1700-talet och spred sig över Europa och Nordamerika på 1800-talet. Men ur ett strikt teknologiskt perspektiv hade den kunnat inträffa långt tidigare, i 1200-talets Kina eller i det tidigmoderna Italien. Vad var det i det brittiska 1700-talssamhället som fick hjulen att snurra så fort, och med så oerhörda följdverkningar?
I Industriella revolutionen skildrar Dick Harrison den process som började med arbetsbesparande innovationer i bomullsspinnerierna och raskt utvecklades till en civilisationsomvälvande rörelse.
Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.
Industriella revolutionen är en av de största vattendelarna i mänsklighetens historia, vad historisk relevans beträffar endast jämförbar med övergången till jordbruk under stenåldern. När maskinerna konstruerades och fabrikerna byggdes inleddes en teknisk, social, ekonomisk och kulturell utveckling som fullständigt förändrade världen. Förändringen var irreversibel: när den väl inletts gick det inte att vrida klockan tillbaka, och de som inte anpassade sig gick under.
Revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet och vällde ut över Europa och Nordamerika på 1800-talet, länge med den engelska och skotska fabriksvärlden som ”världens verkstad”. Men varför just då? Sett ur strikt teknologiskt perspektiv hade industriella revolutionen kunnat inträffa långt tidigare, till exempel i 1200-talets Kina eller i det tidigmoderna Italien, men ända till 1700-talets mitt hade mänskligheten tackat nej till de möjligheter som tekniken erbjöd. Vad var det i det brittiska 1700-talssamhället som fick hjulen att snurra så fort, och med så oerhörda följdverkningar? Och varför började förändringens vindar blåsa just inom textilnäringen, närmare bestämt bland bomullsspinnarna och bomullsvävarna?
I Industriella revolutionen skildrar Dick Harrison översiktligt, men med flera belysande detaljer, hur en process som inleddes med arbetsbesparande innovationer för att producera garn inom loppet av några decennier hade utvecklats till en civilisationsomvälvande rörelse. Self-made men blev industrimiljonärer, landsbygdsproletärer blev fabriksarbetare, näringar som aldrig tidigare existerat började plötsligt blomstra – kemisk industri, järnvägsbyggande etcetera – och i mitten av 1800-talet spred sig revolutionen också till Sverige. Grunden lades till en formidabel folkökning, till ett aldrig tidigare skådat välstånd, till imperialistisk aggression och krig med brutalare vapen än någonsin, och till en transformation av miljön vars konsekvenser vi ännu bara har sett begynnelsen på.
